Det är faktiskt Mias inlägg jag svarar på, även om jag samtidigt uttrycker åsikter om ditt inlägg. Låt oss titta på ditt först.
"och smällen när vi åkte ur det fick mig att flyga en bra bit på vagnen."/ "Kan dessutom meddela att flygningen skedde i den stillsamma skrittpausen i skogen"
Hur bar du dig åt för att under stillsam skritt köra ner i ett hål och sedan flyga en bra bit när hjulet går ur hålet?
" jag landade med näsan vid svängeln och höften på kanten.Nu har jag ett gigantiskt stort blåmärke och har en blodad tand för mer skogskörning"
Bilden jag ser framför mig, är du hängandes framstupa över vagnens framkant, utan någon som helst kontroll över ekipaget och inom perfekt skotthåll för en bakhov. Häftigt, tufft? Tycker nog inte det!
Vad som händer om man sopar i kanten med magen i st f höften vet inte jag, men inte verkar det speciellt lämpligt. Nej, jag tycker inte alls, att du skall ta det lugnt med tanke på din graviditet, livet skall levas som vanligt, anser jag. Däremot tycker jag, att du skall lägga till den som ytterligare en faktor, när det gäller konsekvenserna av hur du kör.
Jag har i övrigt varken synpunkter på, eller kunskaper om, dina körkunskaper.
Japp, jag har också "varit i farten" mer än en gång, men dels skryter jag inte med det här (med tanke på den bild av körning jag vill ge, dom som "skall till"), dels har aldrig något hänt då. Det är mitt ansvar att vi, hästen och jag, busar utan att ta risker. Incidenter har kommit t ex under träning, när jag klantat mig iom att man frestar på marginalen, och jag tycker det räcker med dom.
Så svaret till Mia.
Jag kommenterade hennes tankar om mera skydd, eftersom de allra flesta olyckor jag hört om, i första hand berott på felaktigheter utförda av kusken, och i andra hand på material som gått sönder osv. Dvs, omständigheter som "omdöme, kunnighet och framförhållning" skulle påverkat. Tråkigt om du anser detta vara dravel.
Vilket är bäst? Att minska/hindra olyckor vid källan, eller hänga på skydd? En principfråga, alltså.
Från tråkmånsen LIA.