Stoföl med lätt rumpa

[dolphinsmile]

Som ni kanske vet så har jag ett kallblodsföl hemma i hagen.. Sitter ute där så ofta jag kan och försöker skapa lite förtroende oss sinsemellan. Det går ju bra tycker jag, får komma fram och klappa och klia överallt förutom huvudet. Hon kommer även fram till mig ibland och nosar. Men jag har ett problem. Hon är väldigt lätt i rumpen.. Gångarten hon använder i hagen är någon blandning mellan galopp och bakutsparkar. Även när jag kliar henne så kan jag se att hon börjar se finurlig ut och då är det dags att sätta handen mot baken för annars får man sig en spark på knät. Sen sticker hon iväg med en massa pipande i världens fart. Antagligen är det bara bus och överskottsenergi men jag är lite rädd för att hon ska behålla det här beteendet.

Vad jag vill ha eran åsikt om är om jag ska tillrättavisa henne och riskera att hon börjar undvika mig eller om jag ska låta henne hållas tills jag får tillräckligt med kontroll över henne att hon går att ledas i grimma? Hur brukar ni göra? Vill inte ha en travhäst med både slaggjord och resgjort och alla andra möjliga remmar sen.

 

[Konie]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Ett snabbt och bestämt NEJ är vad vi använt oss av i alla fall som en början. Hon har ju fått förtroende för dig så en tillsägelse är nog inget som rubbar det.

 

[dolphinsmile]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

okej.. jag ska pröva.. man behöver ju inte vara elak bara för att man är bestämd.. annars blir det väl lätt så att det gulliga föl beteendet blir farligt unghäst beteende.. Blir inte lika roligt då..

 

[oki]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Säg ifrån lugnt men bestämt. Eller, som jag brukar göra när det går, undvik att ge fölet en sådan situation som hon kan utnyttja. Inte så lätt alltid men tänker man till lite brukar det fungera. Detta kan ju iofs vara lättare med de som vil nafsa.

 

[Djurjouren]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Undvik närmare kontakt med fölis.Fös undan henne när hon närmar sig, upprepa upprepa och upprepa. använd hästspråk för att fösa undan henne. Var konsekvent, gosa inte med henne, klappa henne inte utan fös undan henne.
Efter några veckor/månader så brukar de återfå respekten för människor OM du är konsekvent.

 

[dolphinsmile]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Jag var ut en sväng nu och prövade att säga ifrån. I samma stund som hon började att försöka sparka så satte jag handen på rumpan och sa NEJ högt och tydligt så det ekade i hela byn . Efter ett par gånger började det ta effekt. Hon höll sig undan lite ville inte ha mig nära. Men till slut fick jag stå en meter ifrån och stryka henne över ryggen och så gick jag därefrån direkt så hon inte fick chansen att göra något. Upprepade ett par gånger sen gick jag mot utgången av hagen. Så följde efter mig på bakbenen i princip så då vände jag mig om och skickade iväg henne (NH) upprepade strykningen över ryggen och gick ur hagen. Då fungerade det bra. Så jag tänker köra med det här ett tag så får vi se om hon slutar. Började ju hyfsat bra iaf..

 

[dolphinsmile]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Tror absolut att det skulle fungera bra med det här problemet. Men jag har inte möjligheten att göra det eftersom vi snart måste titta på hennes hovar och då kan jag inte fösa bort henne hela tiden.. Jag måste börja vänja henne vid att människor håller på med henne.. Men jag ska absolut pröva det där med att hon aldrig ska komma fram till mig utan att jag ska bestämma när jag vill umgås med henne. Det är ju i princip grundregeln fick jag lära mig av NH tränaren. Men allt blir ju så annorlunda med små gulliga föl då blir manju överlyckliug att dom vill komma fram..
Men som sagt jag ska skärpa till mig

 

[Konie]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Och snabbt blev den lille 2 veckors fölungen en stor halvt ohanterad 2 åring som bet i ägarens huvudsvål.... Det var vad som hände en tant i grannbyn.... Visst är de små och söta, men ack vad de växer

 

[via]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Håller helt med Djurjouren. Jag har dessutom aldrig varit med om ett föl som inte går att verka första gångerna, även om man knappt har tagit i dem innan. Att leda brukar också gå mycket lätt. Jag brukar se till att de går att binda upp först. Då lär de sig att respektera grimman.
Här hanteras fölet så mycket som är tvunget: Vid rumptvätt (om de har diarre alltså), vid verkning, avmaskning och vid lastning då det är dags för ombetäckning. Om fölet inte vill komma fram i hagen är det inget problem, då får de helt enkelt följa med lösa in i boxen, och fångas när de är där. När vi ska göra något med dem, binder vi mamman i boxgallret, och fölet bredvid. Bind (som alltid ) med en löpknut, och med ett tämligen kort grimskaft, så att de inte kan ställa till det för sig. Stå sedan bakom fölungen de första gångerna den är uppbunden, så att man kan putta till dem i rumpan om de börjar dra i grimskaftet.
För varje föl jag har fått, har jag hanterat mindre, och slutprodukten har blivit trevligare och trevligare.

När man diskuterar detta med fölhantering, brukar motargumentet mot detta förhållningssätt vara att man inte vill ha en vild och helt ohanterad treåring. (På ridhästsidan i allafall.) Men det finns ju faktiskt ett mellanting: Låt bli fölungen när den är föl. Låt mamman och flocken lära fölet att vara föl, och att tyda signaler. När den är avvand kan man börja med lite mer fostran, vilket brukar komma automatiskt med den dagliga hanteringen. Våra åringar körs in innan betet, och då är de VÄL inkörda, utan att man har behövt börja öva redan innan avvänjning.
Lycka till med fölet!

 

[dolphinsmile]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Tack för alla svar! Ska ta mig en funderare och sätta ihop min egen personliga taktik..

 

[martha]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Dessutom är det en ganska så vanlig effekt på föl just att dom vill slå när man tar dom över rumpan...den är som "inbyggd" och inte menat som nåt elakt...tror faktiskt inte jag haft nåt föl som INTE reagerat med att lyfta...

 

[dolphinsmile]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Ja kanske det.. hon har iaf blivit mkt bättre nu Idag har jag krånglat på henne grimman i boxen och fått hålla i henne i den (efter lite bråk först då) Gick bra så länge jag hade en hand över manken samtidigt annars så hade hon en tendens att resa sig och gå omkull .. men när hon väl lugnat ner sig och jag gav eftergift så stod hon jätte lugnt och jag fick röra henne överallt, inkl. huvud och ben.. så det ska nog lösa sig.. hon har inte heller sparkat lika mkt som förut mot mig nu heller sen jag sagt i från.. så tack för alla tips!

 

[missdragon]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Det en fölunge lär sig under sina två första veckor utanför mammas mage sitter kvar, på ett eller annat sätt, under resten av livet. Det är på de två veckorna som stoet lär fölet "allt den behöver veta" (med modifikation givetvis).

Hur man vill utnyttja (läs; lära/låta bli lära/motsv) detta är olika. Men det kan vara värt att veta om så att man kan göra ett aktivt val om "hur man vill ha det".

Varianterna är nog lika många som det finns föl eftersom man förhoppningsvis anpassar sig efter fölet och dess förutsättningar.

 

[Carolrita]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Har oxå ett smått galet stoföl härhemma. Hon var snäll i början, men sedan har hon börjat bete sig lite 'bestämd'.
Brås hon på sin mamma, kanske? Verkar så, men sen har hon ju lite humör. Hon är inte ens rädd av sig, men har börjat gå mot mig sen vända baken o börja trycka emot mig, o hon gillar även om man kliar henne därbak precis som sin mamma men mamman gör aldrig sånt. Vet inte riktigt varför lillan gör så. Hennes halvbror var ju en riktigt raring som fölunge. Är stofölen lite mer än hingstfölen kanske?
Fast denna tös är rolig, hon är tuff mot sin mamma som har lugnat ner sig väldigt mycket på sista tiden. När jag kliat henne klart börjar jag gå o då har jag henne i hälarna. Precis som om hon ska "gå över" mig. Hon är ganska stor för att va 2 mån o 3 v. gammal Jag befarar det "värsta" att hon ska bli större än mamman.

När jag säger ett bestämt NEJ när hon är sådär "busig" slutar hon men sen ska hon bitas rejält. Jag menar, bita hårt gör hon. Fick några blåmärken.

Ska bli kul o se hur hon blir senare. Men hon är min lilla raring ändå. Jobbar vidare med henne gör jag. Använder mitt kroppsspråk för det funkar bra, tycker jag.

 

[trav]

Sv: Stoföl med lätt rumpa

Tror att nästan all fölisar reagerar såhär. De har ju det här med flykt/kattrovdjurs betendet i sig s a s.

Alla våra har varit lite såhär. Förutom åtminstone vår 3 -åring.

När hon var 1 år stod hon och jag under presseningar och annat, fullständigt orädd. Lade på henne sele mm och hon undrade bara vad jag höll på med,- När är du klar så jag får gå och äta?, var hennes kommentar i ögat. Ingen negativ reaktion.

Då hade hon även svanskappan på sig. Likaså var det med att tömköra henne. INGA problem.