L
labo
Hej! Får hoppas att jag skriver i rätt forumsdel nu..
Jag har nyligen blivit fodervärd på ett haflingersto som jag ska ha i tre och en halv månad framöver, det hela kom lite plötsligt då en bekant som äger hästen har skadat sig.
Saken är den att hon är så förskräckligt stirrig, speciellt när man rider ensam. Hon blir väldigt lätt uppjagad över höga plötsliga ljud, hundar som springer ut i vägen och liknande, även när man rider ut tillsammans med andra, men det är väl en ganska normal reaktion.
Sen kan hon helt plötsligt när man varit ute ett tag börjar trissa upp sig själv, trippa runt på tårna och bli allmänt ryckig. Jag har försökt att så fort jag märker att hon börjar bli lite nervös börja jobba med henne ännu mer än innan, och försöka avleda henne, men saken är den att det typ bara verkar förvärra det.
Min reaktion är liksom att bara ignorera det, driva på henne som vanligt men hon fortsätter för det mesta muppa sig sådär och ibland tillochmed lätta lite på frambenen.
Saken är den att det inte är vid några speciella tillfällen hon gör sådär, inte vid någon särskild plats där hon blivit skrämd eller något liknande, så hon är inte rädd, som jag har tolkat det utan bara.. obstinat.
Någon gång har jag börjat trava direkt när hon börjat med sina fasoner, men det blir inte särskilt mycket bättre det heller, känns som att hon vill dra, fast det har hon iallafall inte lyckats med. (än..erhm..)
Till saken hör också att jag inte har ridit så regelbundet på ett par år och inte är vad man skulle kalla rutinerad för tillfället. Det är även en annan tjej som rider henne ibland, och tur är väl det kan man tycka, när jag inte lyckas så bra... Som sagt så är hon mycket, mycket säkrare och tryggare i sig själv när man rider med andra, då blir hon rädd för saker som faktiskt kan verka skrämmande, annars, när man rider själv så är verkar det mest vara hjärnspöken...
Så snälla medmänniskor. Tipsa mig om bra avledningstekniker, skäll på mig, eller vad som helst, haha. Behöver hjälp!
Jag har nyligen blivit fodervärd på ett haflingersto som jag ska ha i tre och en halv månad framöver, det hela kom lite plötsligt då en bekant som äger hästen har skadat sig.
Saken är den att hon är så förskräckligt stirrig, speciellt när man rider ensam. Hon blir väldigt lätt uppjagad över höga plötsliga ljud, hundar som springer ut i vägen och liknande, även när man rider ut tillsammans med andra, men det är väl en ganska normal reaktion.
Sen kan hon helt plötsligt när man varit ute ett tag börjar trissa upp sig själv, trippa runt på tårna och bli allmänt ryckig. Jag har försökt att så fort jag märker att hon börjar bli lite nervös börja jobba med henne ännu mer än innan, och försöka avleda henne, men saken är den att det typ bara verkar förvärra det.
Min reaktion är liksom att bara ignorera det, driva på henne som vanligt men hon fortsätter för det mesta muppa sig sådär och ibland tillochmed lätta lite på frambenen.
Saken är den att det inte är vid några speciella tillfällen hon gör sådär, inte vid någon särskild plats där hon blivit skrämd eller något liknande, så hon är inte rädd, som jag har tolkat det utan bara.. obstinat.
Någon gång har jag börjat trava direkt när hon börjat med sina fasoner, men det blir inte särskilt mycket bättre det heller, känns som att hon vill dra, fast det har hon iallafall inte lyckats med. (än..erhm..)
Till saken hör också att jag inte har ridit så regelbundet på ett par år och inte är vad man skulle kalla rutinerad för tillfället. Det är även en annan tjej som rider henne ibland, och tur är väl det kan man tycka, när jag inte lyckas så bra... Som sagt så är hon mycket, mycket säkrare och tryggare i sig själv när man rider med andra, då blir hon rädd för saker som faktiskt kan verka skrämmande, annars, när man rider själv så är verkar det mest vara hjärnspöken...
Så snälla medmänniskor. Tipsa mig om bra avledningstekniker, skäll på mig, eller vad som helst, haha. Behöver hjälp!