Ständiga oron

[nice and happy]

Köpte för två år sedan en äldre tävlings häst som skulle bli som en omstart efter en tuff period då jag var tvungen att ta bort en häst. Den perioden var tuff vid övergång till nya hästen, ständiga oron att ngt skulle hända hästen ngt.. Men det släppte efter ett tag o hann ha honom i ett halv år innan hältorna kom o gick o det visade sig att han hade pålagringar i hovlederna... Vi försökte allt o han var bra från o till men han blev sämre så han fick somna in Mitt uppe i allt detta köpte jag en unghäst i början på sommaren men nu på sista tiden då jag har förberett mig på att ta bort den äldre så ser jag hältor på typ alla hästar o jag går hela dagarna med en klump i magen o oroar mig över unghästen. Jag vet att planen med unghästen var att vi skulle ha kul ihop o kunna ha ngt att forma som jag ville men den känslan har uppslukats av all oroa... Det känns inge kul ens..
Hur går man vidare? Känns inge kul att känna så här o vill ju inte att unghästen ska känna av mig oro.
Under inridningen i somras så har allt gått som en dans på rosor med honom o vi har haft super kul ihop men det är svårt att ta sig tillbaka dit utan att ha den klumpen i magen. Hur ska man tänka om i detta läge? Någon son vart med om liknade av att känna konstant oro över hästen?

 

[Speedway]

Någon son vart med om liknade av att känna konstant oro över hästen?

Jaha då! Tog bort min första häst för 4 år sedan efter 1½ år av skador, rehab och igångsättningar men det gick inte komma till rätta med. Hästen hade pålagringar på SI-ledens högra sida.

Köpte ny häst och efter ca 1½ år fick hon en muskelinflammation i ryggen. Det visade sig vid undersökning att hon har spondylos så ett flertal kotor i ryggen är sammanväxta. Den diagnosen fick hon runt påsk i år men åkomman har funnits där länge. Sedan dess har vi kört rehab med mycket markarbete och lagom mycket ridning under långsam uppbyggnad. Hon känns väldigt fin just nu men oron finns där hela tiden. Jag försöker dock fokusera på det positiva och dom framstegen vi gör för annars skulle jag inte ha orkat.

 

[tara]

Köpte för två år sedan en äldre tävlings häst som skulle bli som en omstart efter en tuff period då jag var tvungen att ta bort en häst. Den perioden var tuff vid övergång till nya hästen, ständiga oron att ngt skulle hända hästen ngt.. Men det släppte efter ett tag o hann ha honom i ett halv år innan hältorna kom o gick o det visade sig att han hade pålagringar i hovlederna... Vi försökte allt o han var bra från o till men han blev sämre så han fick somna in Mitt uppe i allt detta köpte jag en unghäst i början på sommaren men nu på sista tiden då jag har förberett mig på att ta bort den äldre så ser jag hältor på typ alla hästar o jag går hela dagarna med en klump i magen o oroar mig över unghästen. Jag vet att planen med unghästen var att vi skulle ha kul ihop o kunna ha ngt att forma som jag ville men den känslan har uppslukats av all oroa... Det känns inge kul ens..
Hur går man vidare? Känns inge kul att känna så här o vill ju inte att unghästen ska känna av mig oro.
Under inridningen i somras så har allt gått som en dans på rosor med honom o vi har haft super kul ihop men det är svårt att ta sig tillbaka dit utan att ha den klumpen i magen. Hur ska man tänka om i detta läge? Någon son vart med om liknade av att känna konstant oro över hästen?

Det är nog livet med häst, stort ansvar, ständig oro.

 

[Cornelia]

Ja, oron finns alltid där. Man får lära sig att leva med den. Skador och hältor kommer, men oftast går det bra, och varvas med långa skadefria perioder som man får glädja sig åt.

 

[Lavinia]

Om man inte har sån där otur som vissa har (tex jag...).

Ett sätt att slippa skador tycks vara att aldrig låta hästen vila. Så fort min får vila blir hon skadad eller hittar nåt annat kul sätt att få åka till kliniken... Oroa mig har jag dock slutat med, varken hon eller jag mår bättre av att jag ständigt oroar mig.

/Lavinia, som oroar sig lite grann just nu, ska ställa över på silage igen efter förra veckan kolik med några dagar på klinik...

Ja, oron finns alltid där. Man får lära sig att leva med den. Skador och hältor kommer, men oftast går det bra, och varvas med långa skadefria perioder som man får glädja sig åt.

 

[TeamLundVer]

Jag förstår precis. Sedan 2004 har ALLA hästar jag sett varit halta på vänster bak i traven. . Kämpade 6 år med min gamla häst innan vi gav upp och det går liksom inte över

 

[Efwa]

Ständigt orolig.....alltid alltid!!

Har kolikhäst så.........varje dag går jag ut med hjärtat i halsgropen vid varje jävla fodring. Överför givetvis det till den andra också, som faktiskt haft kolik efter för mycket halmintag men inte på något sätt är en kolikhäst.

 

[Marty]

Kan också räcka upp handen och erkänna att jag känner en mer eller mindre konstant oro för min häst. Jag fick innan jag köpte min nuvarande häst ta bort två ponnyer under kort tid i ledinflammationer. Köpte mig därefter en 2,5-åring som nu är (snart) 11. Skulle helst bara vilja linda in henne i bubbelplast och aldrig släppa ut henne... men det fungerar ju inte riktigt.

Jag har lärt mig att leva med min oro. En vän gav mig också tipset att om jag oroar mig så pass över något så jag ligger sömnlös (det händer), så är det bättre att checka det hos veterinären för att få det ur världen. Har åkt från veterinären med en frisk häst ett flertal gånger... men mycket hellre det. Senast fick jag kommentaren från veterinärassistenten att jag snarare ska undersöka mitt huvud än hästen nästa gång .

Nu hade min häst också brutal otur förra året när hon gick omkull i hagen och fick en fraktur och ligamentskada på bakknät. Men i det fallet tror jag min oro faktiskt varit till fördel, för jag har varit så otroligt försiktig i igångsättningen (lät allt ta dubbelt så lång tid som vet rekommendationer), men det har snarare gjort henne väldigt stark och jag har fått mycket beröm från både veterinär och ET efteråt.

Noja lagom är väl bäst. Men är det något speciellt man nojar över så gör en vetcheck. Det är billigare om det skulle vara något att upptäcka det tidigare, och det besparar många sömnlösa nätter

 

[Speedway]

Har åkt från veterinären med en frisk häst ett flertal gånger... men mycket hellre det. Senast fick jag kommentaren från veterinärassistenten att jag snarare ska undersöka mitt huvud än hästen nästa gång .

Hahaha, jag kunde i princip presentera mig med förnamn på kliniken när jag hade min förra häst.

För övrigt gjorde min häst också en jäkla praktvurpa i hagen för lite mer än två månader sedan. Tack och lov inga fynd varken på röntgen eller ultraljud utan bara sårskada och rejält mörbultad. Tur att bushästen gillar metacam.

 

[Marty]

Hahaha, jag kunde i princip presentera mig med förnamn på kliniken när jag hade min förra häst.

För övrigt gjorde min häst också en jäkla praktvurpa i hagen för lite mer än två månader sedan. Tack och lov inga fynd varken på röntgen eller ultraljud utan bara sårskada och rejält mörbultad. Tur att bushästen gillar metacam.

Skönt med lättbehandlade hästar . När min gick omkull trodde jag att det bara var en sårskada, men tji fick jag. Operation och 5 månaders vila blev det istället