Sv: Spondylos...
I vintras när han skulle gå ner från soffan så hade han gått så konstigt några steg,var mannen som såg det,jag var på jobbet. I April fick han som en kramp,så vi åkte in till veterinär dagen efter pga att vi misstänkte EP. Veterinären hittade inget konstigt,men vi fick recept på stesolid (stavning?) att ha hemma i fall det skulle vara något på gång igen.
Sen har det varit lugnt,fram tills för 3-4 veckor sen,jag började tycka han satte höger bakben lite konstigt under sig,ingen annan såg något,men man känner ju sin hund så himla väl,så jag funderade på vad det kunde vara. Han var/är inte halt,men NÅGOT var det. Vi hade varit ute ganska mycket dagen innan,så jag trodde han blivit stel,för han är ju inte lugn en sekund,utan springer runt och lattjar. Jag tänkte att jag ger det ett par dagar,sen ringer jag veterinären efter helgen som var.
På Måndagen efter helgen så jobbar jag kväll,så jag åker ut till stallet på förmiddagen en timme,när jag kommer hem så kommer han inte ner och möter mig direkt,jättekonstigt,men han brukar sova ganska djupt på förmiddagarna så trodde han sov bara. Efter ett tag så kommer han ner,sneglar bakåt,sen får han en kramp,bakbenet drar upp sig,och han ramlar in i väggen när han försöker stödja sig på det. Jag trodde det var EP anfall igen eftersom det var sista prognosen vi fick,så jag tycker det är jätteotäckt,men det släppte ju snabbt. Ringer till mannen och säger att han fått ett till EP anfall nu,så han får hålla koll under kvällen.
Dagen efter så får han en kramp igen när han kliver upp på morgonen,men då får jag tag i han på en gång,och känner att det är bara i benet muskeln är stenhård i,så masserar och det släpper på en gång. Ringer och bokar en tid med veterinär,vi får komma in om en vecka då dom ville att en riktigt duktig ortoped skulle kika,och han var bara där på Tisdagar. Onsdag morgon får vi också en kramp direkt när vi kliver upp. Han sneglar även bakåt mycket,så man såg ju att han var irriterad på något. Han ville inte sova i våran säng,utan låg i sin BIA nere på golvet hela nätterna,vilket han aldrig gör i normala fall,utan han brukar hoppa upp runt 02-03,sen ligger han i sängen tills vi kliver upp.
Veckan som går är han lite lojj på,är inte riktigt lika glad som han brukar,och undviker att gå upp och ner för trappen i onödan. På Måndagen så skriker han till när han hoppar ner från soffan.
¨
När vi äntligen kom in till veterinären så ville han först se han gå,och han såg inget konstigt,ev liiiite lite markering i vändningen,men annars såg allt bra ut,sen när han böjde höger bak (det som krampat) så kom en kramp igen,klorna spärrades ut,och han vart stel,sen skrek han till. In på röntgen där det visade sig att hela ländryggen har påbörjade sk bryggor mellan sig,sen att han har någon ytterligare utväxt som ligger och trycker på nerven till bakbenet,därav kramperna. Han har även en infllamation av något slag jusst då. Den där utväxten är INTE L7S1,utan det här sitter på annat ställe,och han vet inte om det sitter där för alltid,eller om det är något som kommit fram nu när han har inflamationen. Vi ska på återbesök om 2 månader ca för att se hur det ser ut.
Vovven äter norocarp,den rosa,tror det är 50 mg. Första dagen var han fortfarande lite lojj och kändes ledsen,men nu är det full fart igen,vet inte hur jag ska få han lugn...
Det jag är orolig för är ju själva utväxten,samt hur han skulle bli om man slutar med medicinen? Får han ont igen då?
Jag vill ju att han ska vara som nu,och som han "alltid" varit,pigg och busig,men att se hur lojj han var nu på slutet innan veterinärbesöket gjorde ont i hela hjärtat,och är det sån han är/kommer bli utan medicinen så vette sjutton alltså...
Vi tränar inget speciellt,utan vi är bara ute på vanliga promenader,åker till grustaget i bland så dom kan springa ordentligt,och gräva och skutta runt,men annars så är det valiga koppelpromenader bara för oss.
Problemet är att vi har en trapp inne som det går i 120 i,både upp och ner,vet inte hur jag ska lösa det,för han vägrar bli buren,bara kastar sig ur famnen,nu är jag dessutom gravid,så ännu svårare att kunna bära han. Har stängt av,men det blir ju endå många vändor eftersom han ska gå korta,men många promenader om dagarna fram till återbesöket...
Han verkar inte känna av någon smärta i dagsläget,men då äter han som sagt fortfarande smärtstillande.
På Torsdag ska vi träffa sjukgymnasten så ska hon få se plåtar,samt klämma och känna för att kunna lägga upp ett träningsprogram åt oss,sen får vi se på återbesöket hur det ser ut.
