lady_vip
Trådstartare
Min mellanhund har ett beteende som gör att jag sakteliga blir lite galen faktiskt, så lite nya tips hade varit på sin plats.
Kort historia är att hon är "öronhund". Hon har kvalsterallergi som sätter sig i öronen, till följd av alla öronproblem har hon fått ett blodöra (inte aktivt) som sitter i ena hörselgången. Vi har opererat detta en gång, men det har kommit tillbaka och behöver opereras igen. Vet. ville gärna avvakta och se, men vi har nu beslutat att hon ska opereras till hösten. So far so good. Hon medicineras lokalt och den enda påverkan är att hon hör ganska dåligt på just det örat.
Hon är nu 7 år och har alltid haft öronproblem, det finns just nu inget fel i hennes öron förutom blodörat som inte stör, men hon har vant sig vid att klia i dem. Hon kan gå hela dagen utan att röra öronen, men när det är natt, DÅ ska det klias, ristas och klias.
Hon fick fram tills hon var 4 år sova i sängen, något det blev stopp för när jag flyttade. De sover i hallen med en barngrind i dörrhålet, hon kan se mig, men försöker VARJE kväll, VARJE natt, VARJE morgon komma till sängen genom att stå och titta. Får hon ingen kontakt kan hon skälla en gång, men oftast börjar hon klia i öronen, och hon kliar så mycket att det skallrar i lägenheten - ingen kan sova med det ljudet. Så väcker hon de andra hundarna och ja...
Jag kan i sömnen säga "sluta Loka", alltså på fullt allvar Hon slutar när man säger till, inga problem, men jag vill inte att hon ska göra det överhuvudtaget!!!
ETT sätt har jag kommit på som får henne att sova - det är om hon får sova i sängen. Då sover hon platt tills jag går upp, men jag vill inte ha henne där och hon bör inte sova i möbler med tanke på allergin. Att ha henne bredvid sängen går inte, hon kryper upp så fort jag har somnat...
Någon som har något finurligt tips för att bryta hennes vana?
Kort historia är att hon är "öronhund". Hon har kvalsterallergi som sätter sig i öronen, till följd av alla öronproblem har hon fått ett blodöra (inte aktivt) som sitter i ena hörselgången. Vi har opererat detta en gång, men det har kommit tillbaka och behöver opereras igen. Vet. ville gärna avvakta och se, men vi har nu beslutat att hon ska opereras till hösten. So far so good. Hon medicineras lokalt och den enda påverkan är att hon hör ganska dåligt på just det örat.
Hon är nu 7 år och har alltid haft öronproblem, det finns just nu inget fel i hennes öron förutom blodörat som inte stör, men hon har vant sig vid att klia i dem. Hon kan gå hela dagen utan att röra öronen, men när det är natt, DÅ ska det klias, ristas och klias.
Hon fick fram tills hon var 4 år sova i sängen, något det blev stopp för när jag flyttade. De sover i hallen med en barngrind i dörrhålet, hon kan se mig, men försöker VARJE kväll, VARJE natt, VARJE morgon komma till sängen genom att stå och titta. Får hon ingen kontakt kan hon skälla en gång, men oftast börjar hon klia i öronen, och hon kliar så mycket att det skallrar i lägenheten - ingen kan sova med det ljudet. Så väcker hon de andra hundarna och ja...
Jag kan i sömnen säga "sluta Loka", alltså på fullt allvar Hon slutar när man säger till, inga problem, men jag vill inte att hon ska göra det överhuvudtaget!!!
ETT sätt har jag kommit på som får henne att sova - det är om hon får sova i sängen. Då sover hon platt tills jag går upp, men jag vill inte ha henne där och hon bör inte sova i möbler med tanke på allergin. Att ha henne bredvid sängen går inte, hon kryper upp så fort jag har somnat...
Någon som har något finurligt tips för att bryta hennes vana?