Sluta för att man skadat sig

aglaonema

Trådstartare
Jag skadade mitt knä i en ridolycka och nu är det vissa som ifrågasätter mitt beslut att fortsätta rida, bör man sluta för att man skadat sig?
 
Jag har opererat höger knä två gånger, brutit sex revben, krossat vänster axel (drog av muskler och ledband), brutit näsan, blivit sparkat, biten och hoppad på. Orkar inte skriva upp alla skador men det där är ett par styckan av alla ;) Jag har aldrig funderat på att sluta rida och de som känner mig väl skulle aldrig komma på tanken att be mig om det.
Visst funderar "löst folk" runt mig om jag är helt dum i huvudet men jag står fast vid - det är värt det :)

Det är bara du själv som kan känna efter om du vill fortsätta rida eller inte.
 
Nä, absolut inte.

Den diskussionen tar man med sej själv och så får man värdera det utifrån vad man själv känner.

Är det direkt olämpligt eller man efter en tid känner att det inte praktiskt fungerar så är det ju så, men sluta bara för att...nä..
 
Nej nej nej.

Som med alla idrotter så finns risken för skador alltid där. Oavsett idrott, så är det nog ytterst få som är på högre nivå och aldrig har skadat sig. Eller som är lite äldre aktiva, och har varit aktiva länge, och aldrig har skadat sig.

Det låter kanske lite stört men "det hör till" vill jag säga. Inte så att man SKA skada sig, men att det händer ibland, det får man räkna med.

Man får lära sig om man behöver anpassa sitt idrottsutövande något p.g.a. skada, t.ex. om man ska undvika någon övning/belastning, ha extra stöd, träna något kompletterande för att stärka en skadad och känslig kroppsdel eller vad det kan vara. Men ett beslut om att sluta måste komma inifrån tänker jag, VILL man fortsätta så ska man inte låta en skada hindra det. Men, beroende på skada, kanske man får leta lite andra vägar bara.
 
Jag skadade mitt knä i en ridolycka och nu är det vissa som ifrågasätter mitt beslut att fortsätta rida, bör man sluta för att man skadat sig?

Naturligtvis inte!
Shit happens! Man får se till att ta lärdom och helt enkelt bli bättre. Skulle jag slutat köra mtb bara för att jag skadat mig hade jag inte kört mer än två rundor.
 
Jag skadade mitt knä i en ridolycka och nu är det vissa som ifrågasätter mitt beslut att fortsätta rida, bör man sluta för att man skadat sig?
Det bestämmer man själv eftersom det är ens egen kropp. Jag hade gjort det. Alla vuxna gör som de själva vill, men hade jag skadat mig illa så hade jag slutat. Det är inte värt det för helt enkelt, jag vill inte riskera min kropp.
 
Undrar om folk som trillat med cykeln eller drattat omkull på joggingrundan möts av samma ifrågasättande.
Men hästar är potentiellt så mycket farligare, än att drattade omkull på ändan när man joggar. Cykling kan väl iofs vara farligt när trafik är inblandat, men jag undrar om lika många dör i cykelolyckor som i hästrelaterade olyckor?
 
Men hästar är potentiellt så mycket farligare, än att drattade omkull på ändan när man joggar. Cykling kan väl iofs vara farligt när trafik är inblandat, men jag undrar om lika många dör i cykelolyckor som i hästrelaterade olyckor?

Förvisso kan ridning vara farligt, men ja, det är ju tyvärr inte allt för ovanligt att cyklister dör i trafikolyckor så på sätt och vis är det väl farligare. Fast det är väl mest när cykeln är ett transportmedel, inte ett träningsredskap.

Men jag tänker mindre skador. Mitt ena knä bråkar till exempel en del när jag springer, men jag slutar inte springa för det. Många idrottare lindar, tejpar och använder olika stöd för att kunna utöva sin idrott, men det ifrågasätts inte alls i samma utsträckning som just ridolyckor. Det tycker jag är lite märkligt.
 
Jag skadade mitt knä i en ridolycka och nu är det vissa som ifrågasätter mitt beslut att fortsätta rida, bör man sluta för att man skadat sig?
Den diskussionen tycker jag att du skall ha med dig själv och din ortoped, inga andra.
Om din skada är läkt och du är helt återställd utan begränsningar tycker inte jag att det finns skäl att sluta rida. Om din skada å andra sidan är av ett slag som innebär en ökad framtida risk för följdskador eller komplikationer så behöver du kanske väga in det.
 
Nej. Känner inte du att skadan hindrar dig så kör du på.

Jag har åkt på stryk i stallet. :angel:
Benbrott, käkfrakturer, skallskador samt hjärnskakningar har ändå aldrig fått mig att ifrågasätta om jag skall fortsätta eller ej.
Skadorna och biverkningarna har gjort mig lite mer försiktig men framförallt mer klok, men absolut inte rädd.

Ingen utomstående har hittills ifrågasatt mitt beslut att fortsätta, men jag har heller aldrig gett dem någon orsak att tro att jag inte gillar det jag gör, eller tycker att skadorna är speciellt jobbiga.
Om jag kommer till jobbet lika glad ändå, efter en sjukskrivning, ser jag ingen anledning till att andra skulle vilja se en förändring i mitt liv?
 
Men hästar är potentiellt så mycket farligare, än att drattade omkull på ändan när man joggar. Cykling kan väl iofs vara farligt när trafik är inblandat, men jag undrar om lika många dör i cykelolyckor som i hästrelaterade olyckor?
Jag hittar inga aktuella siffror, men det jag hittar är ett genomsnitt på 4 dödsolyckor per år.
Förra året dog 34 i cykelolyckor... http://www.dn.se/nyheter/sverige/kraftig-okning-av-dodliga-cykelolyckor/
 
Cykling kan väl iofs vara farligt när trafik är inblandat, men jag undrar om lika många dör i cykelolyckor som i hästrelaterade olyckor?

Det är betydligt fler som dör i cykelolyckor i Sverige. Förra året var det 34 st cyklister som dog. Ridolyckor med dödlig utgång kan räknas på ena handens fingrar d v s mellan 1 -5 personer om året.

Och när jag tryckt på knappen såg jag att @ameo precis hade svarat typ samma. :)
 
Jag har en ganska lång lista med skador relaterade till hästarna och ridningen, bla sprickor i båda armbågarna, brutit två fingrar, spricka i foten, frakturer på 3 ländkotor i ryggen mm mm.. Men tanken på att jag skulle sluta med hästar/ridning har aldrig slagit mig, det har snarare varit jobbigt att vänta på att kroppen skulle klara av att sitta upp igen (ex när jag skadade ryggen) :p
Folk får tycka vad dem vill, jag har ett intresse som gör mig glad, lite skador får man räkna med! :D
Och som någon redan sagt, ibland får man anpassa ridningen/övningar/moment så att man klarar av dem utifrån dagsformen, kanske komplettera med övningar utanför ridningen för att stärka kroppen en tid, det mesta löser sig med tiden!
Fortsätt så länge du vill! :up:
 
Aha, farligare med cykel alltså. Jag hade nog ändå slutat med hästar om jag blivit skadad lite mera allvarligt. Men det är jag det, alla gör ju som de vill naturligtvis.
 
Jag tycker givetvis inte heller att du ska sluta förrän du själv vill.
Men jag tycker ändå att det är en intressant frågeställning när/om man ska sluta rida efter att ha skadat sig och något man bör ägna en tanke ibland.
Jag har själv brottats med den frågan det senaste åren. Jag har själv skadat knäet utan att jag själv eller någon annan tänkt tanken att jag ska sluta rida. Jag har också brutit handled, några revben, slagit ut tänder osv. utan att det fått mig att reflektera djupare över att sluta på ridningen. På senare år har jag dock varit med om en hästrelaterad olycka som gav mig livshotande skador och en annan som gav mig bestående invalidiserande men. Givetvis har det påverkat mina anhöriga som fått beskedet av läkare att jag kanske inte kommer överleva natten och det har påverkat mig som idag inte klarar av att arbeta heltid länge och även har fått byta yrke, vilket gett mig sämre ekonomi. Trots det har jag behållit min häst och här i sommar återupptagit ridningen igen. Men visst ifrågasätter jag mig själv. Och vad jag försöker få fram med det här exemplet är att även om det är få av oss ryttare som dör varje år, så bör man fundera ibland över om man tycker riskerna är värt det. Jag tycker uppenbarligen det eftersom jag inte kan låta bli att fortsätta rida. Men ibland är jag inte helt säker på att jag gör rätt.
 
Jag har också en massa ridrelaterade skador som gör sig påminda varje dag, trots det kan jag inte sluta. Min själ behöver mina hästar, utan dem skulle jag inte orka med mitt jobb och resten av livet. Sen behöver man kanske inte rida, men det finns inget som ger sådana kickar för mig som att rida de egenuppfödda unghästarna.
 
Jag har opererat höger knä två gånger, brutit sex revben, krossat vänster axel (drog av muskler och ledband), brutit näsan, blivit sparkat, biten och hoppad på. Orkar inte skriva upp alla skador men det där är ett par styckan av alla ;) Jag har aldrig funderat på att sluta rida och de som känner mig väl skulle aldrig komma på tanken att be mig om det.
Visst funderar "löst folk" runt mig om jag är helt dum i huvudet men jag står fast vid - det är värt det :)

Det är bara du själv som kan känna efter om du vill fortsätta rida eller inte.
Nej. Känner inte du att skadan hindrar dig så kör du på.

Jag har åkt på stryk i stallet. :angel:
Benbrott, käkfrakturer, skallskador samt hjärnskakningar har ändå aldrig fått mig att ifrågasätta om jag skall fortsätta eller ej.
Skadorna och biverkningarna har gjort mig lite mer försiktig men framförallt mer klok, men absolut inte rädd.

Ingen utomstående har hittills ifrågasatt mitt beslut att fortsätta, men jag har heller aldrig gett dem någon orsak att tro att jag inte gillar det jag gör, eller tycker att skadorna är speciellt jobbiga.
Om jag kommer till jobbet lika glad ändå, efter en sjukskrivning, ser jag ingen anledning till att andra skulle vilja se en förändring i mitt liv?
Jag har en ganska lång lista med skador relaterade till hästarna och ridningen, bla sprickor i båda armbågarna, brutit två fingrar, spricka i foten, frakturer på 3 ländkotor i ryggen mm mm.. Men tanken på att jag skulle sluta med hästar/ridning har aldrig slagit mig, det har snarare varit jobbigt att vänta på att kroppen skulle klara av att sitta upp igen (ex när jag skadade ryggen) :p
Folk får tycka vad dem vill, jag har ett intresse som gör mig glad, lite skador får man räkna med! :D
Och som någon redan sagt, ibland får man anpassa ridningen/övningar/moment så att man klarar av dem utifrån dagsformen, kanske komplettera med övningar utanför ridningen för att stärka kroppen en tid, det mesta löser sig med tiden!
Fortsätt så länge du vill! :up:

Låter som fälttävlansryttare, en del är inte riktigt kloka :love:
 
Jag har brutit foten tre gånger på tre år. Shit happens.
Jag har även försökt att sluta men det går inte, mitt liv tillhör hästarna.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan hejhej, ursäkta för mycket text 🥲Jag har precis tagit studenten och ska flytta ganska långt bort i början på nästa år. Ponnyn som jag...
Svar
8
· Visningar
629
Hästmänniskan Hej! Jag är 12 år och älskar hästar! Min dröm är att ha en egen ponny. Jag har ridit i ungefär 7 år på ridskola. Och just nu rider jag...
2
Svar
34
· Visningar
2 457
Senast: Häst_
·
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 563
Senast: mars
·
Hästmänniskan Gammal användare, men vill gärna vara anonym så ingen som läser det känner sig utpekad. Jag har en lång historia i hästvärlden med egen...
Svar
14
· Visningar
1 595
Senast: Mia_R
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp