Hej, jag håller på med en storrensning i livet och tycker att det känns toppen. Gammat mög som tar plats och energi har rykt och även om det är mycket kvar så går det stadigt framåt. Nu velar jag fram och tillbaka hur jag ska göra med mina gamla dagböcker. Jag skrev dagbok från det jag var i 14 årsålder till jag var runt 25, och har en hel resväska med dagböcker gömd i källaren. Oftast skrev jag när jag var ledsen och inte mådde bra eller när jag var kär i någon som jag inte kunde få osv. Det är ingen vidare trevlig läsning för det mesta även om jag såklart skriver om annat också, hästar typ. Jag läser dem aldrig nuförtiden, det blir en konstig känsla inuti när jag gör det, det mesta är pinsamt och storvulet. Jag skulle för allt i livet inte vilja att någon annan läste dem, framför allt inte mina barn. Det är ingen bild av sin mamma som jag skulle vilja att de hade. Det är liksom förgången tid, det var mina privata tankar och känslor och de har gått över nu. Jag har nästan landat i att kasta dem, men så vacklar jag och vet inte varför. Tror ni att jag kommer att ångra mig? Hur tänker ni? Och så vart/hur ska man göra sig av med dem. Tippen? Vill ju inte riskera att någon hittar dem och läser...