Skulle du kunna vara längre/kortare än din partner? *Spin-off på partner-tråden*

[Dressyrtjejen_97]

La märke till att många i den där "utseende på din partner"-tråden föredrog långa män, gärna 185-190 cm eller så. Blev då lite nyfiken: Skulle du som kvinna kunna tänka dig att dejta en kortare man, och du som man tänka dig en längre kvinna? Varför eller varför inte?

Jag har inga problem med att killen är kortare än mig, faktiskt. Vilket verkar vara en rätt ovanlig åsikt hon tjejer i allmänhet och tjejer i typ min längd i synnerhet. Jag är 162 cm. Nu går jag allra mest på insidan och det står över utsidan alla gånger, men om jag måste säga någonting om längden på partner så föredrar jag snarare folk som är rätt jämnlånga med mig - det känns mer "ergonomiskt" då. Så om jag måste välja partner med längden som måttstock, väljer jag en helst en som är 150-175 cm - dvs. max dryga decimetern kortare/längre. För egen del tycker jag att en kille på typ 185-190 cm skulle vara betydligt jobbigare ur den aspekten, jag skulle ju ha kronisk nackspärr...

 

[Andromedae]

Hur många partners på 185-190 har du haft, som får dig att dra den slutsatsen?

Jag är från början rätt hård längdfetischist. Samtidigt har jag med åren börjat inse att jag skiter i längden så länge personen får mig att känna flera "omph". Längden bidrar kanske till ett första "omph", men det krävs mer än längd för att de ska fortsätta komma.

 

[athena_arabians]

Jag bryr mig inte alls. Jag är 167cm och har haft några partners som varit kortare än mig och några som varit rejält längre. De flesta har dock varit kring 180cm vilket inte är konstigt, det är ju rätt nära medellängden för män i Sverige.

 

[Andromedae]

Min nuvarande partner är 189 centimeter mot mina 161. Det är inte direkt något jag tänker på i vardagen (bortsett från när vi ska ta stående selfies tillsammans för DET är typ omöjligt). I dagsläget är den av mina partners som varit kortast 168 centimeter, och den längste 196. I slutänden är det garanterat inte längden som avgjort vad jag tyckt om dem.

 

[Tranan]

Längden är totalt oviktigt för mig egentligen

 

[Blimblom]

Ja absolut, det där i den tråden är ju bara en dröm liksom. Jag skrev 180-185cm där (är själv 174), men mitt ex var kortare än mig. Störde mig aldrig på det. Har tyckt många killar som är kortare än mig varit snygga liksom

 

[Miao]

Jag som kvinna på 183 har aldrig haft en partner som varit längre än mig. En var typ lika lång, men resten har varierat runt gissningsvis 170-180, några troligtvis även under 170 (det är ju inte så att jag mätt alla jag någonsin varit med, jag höftar på längdmått ).

Min make är ca 175.

 

[TeamLundVer]

Jag hade stora krav på att de skulle vara minst 190cm långa. Sedan träffade jag min man...
Med sina 182cm är han 3cm kortare än mig men vad gör det?

 

[Monkie]

Jag är lång, 179 och känner mig stor om min partner är kort. Min muvarande sambo är 174 . Jag skulle helst själv velat vara max 170 och då lättare kunna säga att längden inte har betydelse.

 

[TygerTyger]

Jag skrev ju i den tråden att jag föredrar när min partner är ungefär lika lång som jag. De två huvudsakliga anledningarna är
- Mer bekvämt att pussas och kramas när huvuden och axlar är ungefär lika högt upp.
- Bryter mot normerna, vilket har ett egenvärde för mig. För många år sedan hade jag nog sagt att det tillförde något att få uppmärksamhet, men nu tänker jag mera att det är värdefullt att vidga andras vyer. Det känns väldigt ineffektivt att folk går och hänger upp sig på att "tjejen ska vara kortare" och/eller "killen behöver vara minst x,xx m" när det finns så mycket annat som ska klaffa för att det ska bli rätt.

"Tyvärr" hittade jag till slut en partner som är 15 cm längre än jag och det är faktiskt inte optimalt, framförallt vad gäller bekvämlighet. Det känns även synd att jag som en representant för den tydligen ganska lilla andel kvinnor som inte måste ha längre män inte får tillfälle att demonstrera det. Men som sagt, insidan måste ändå anses viktigare och nu hittade jag ingen som var både kort(are) och superbra i övrigt.

 

[LesPaul]

Är 173, skulle nog max vilja ha en som var 185... Minst 170 kanske? Jag vet inte hur det känns när man inte träffat "denne" än men skulle nog vilja ha en jämnlång helst.

 

[Bison]

Jag är 163 cm, skulle inte kunna ha en kortar kille.
Har provat att dejta killar runt 170 cm men nä, jag stör mig på längden och tycker inte det är attraktiv alls.
Han som är 195 cm och 110 kg muskler är den optimala typen rent utseendemässigt.

 

[Kamomilla]

Är själv 161 och har haft partner som är kortare än mig. Även 2-meters. Längden är helt egal för min del.

 

[Hero]

Jag skulle kunna ha en längre tjej. Dock känns runt 180 cm som max. Jag har dock aldrig lyckats dejta en längre tjej.
De flesta jag har dejtat har varit kring 164-168 cm. Jag gillar nog när hon är ganska i jämnhöjd, det känns mysigt på nåt vis att vara vid samma nivå.
Dejtade en tjej som var kanske 155 cm och det kändes så weird. Jag kände mig som en jätte och det är jag inte van vid . Men det funkar de med

 

[tanten]

Jag har svårt att se attration i kortare män. Tyvärr. Önskade att jag kunde säga att det inte spelar någon roll men det gör det.

Jag har kommit fram till att det beror på att jag alltid känt mig stor och klumpig. Från min feta barndom och genom hela livet. En liten man - och även en riktigt smal man - får mig att känna mig ännu större.

 

[EmmaBovary]

Jag är en av dem i tråden du talade om, vars idealpartner är över 190. Sedan skulle jag ju såklart skita i längden om jag gillade personen, men risken att dejta någon som är kortare än mig är rätt liten då jag är 159. Skulle jag dejta en tjej (där är ju risken större) skulle jag nog bli grön av avund om hon var kortare än mig

 

[Hyacinth]

Aldrig.

 

[fickan]

Som 164 cm lång så är det sällan jag träffar på killar som är kortare än mig och har än så länge aldrig attraherats av någon som är kortare än mig. Har träffat ett par killar som bara var ett par cm längre och det var inget som störde mig men jag har också insett jag är kräsnare med kroppsform när det kommer till korta killar. Mitt ex var 193 och det var mest jobbigt med så stor längdskillnad. Fick nackspärr och var tvungen att balansera på tå varje gång man skulle sno åt sig en puss liksom.

Summering av svammel: längd ligger inte högst upp på listan av vad jag attraheras av men jag kan heller inte påstå att jag är blind för det.

 

[MM]

Jag skulle ha svårt för en partner som är kortare än mig men så är jag bara 155 cm lång, och har aldrig haft en partner som är kortare än mig så har aldrig råkat ut för det men har också aktivt valt bort män som varit kortare än mig. Jag ser det inte som attraktivt. Men det gör jag inte med långt hår, skägg, jättemusklade personer eller personen med piercingar över hela kroppen heller.. Alla har väl sina preferenser.
Jag haft sällskap med en som är 197 cm och vi såg mest roliga ut tillsammans. När vi kramades så hamnade mina armar runt hans midja typ
Jag föredrar helt klart lagom längd och min make råkar ha perfekta måttet på 175 cm. Jag fixar att krama han runt halsen om jag står på tå
Kan stå på fötterna med så får han offra sig och luta sig liiite

 

[Hero]

Jag föredrar helt klart lagom längd och min make råkar ha perfekta måttet på 175 cm.

Låter som en helt perfekt längd