Skulle du jobba?

Skulle jobba men troligen inte heltid. Behöver strukturen och mental stimulering. Skulle säkert byta bana och plugga något annat efter några år.

Har precis varit föräldraledig i 8 månader och även om det har varit skönt och mysigt så blev jag lite understimulerad på slutet. Gillar att lösa problem vilket jag får göra på jobbet.
 
Jag hade fortsatt jobba! Inte på heltid, inte med något superstressigt och jag hade velat kunna ha långledigt på sommaren. Jag har jätteroligt på jobbet, men hade kanske testat byta bransch och volontärat nånstans. Jag mår bra av att hålla igång hjärnan, ha rutiner och de lågintensiva sociala kontakter jag får där. Tyckte det beskrevs så träffande i Konsten att fejka arabiska hur författaren mådde bra att ha folk omkring sig som man kan växla några ord med utan att man behöver dra igång något stort och uppstyrt.

Jag förstår helt och fullt de pensionärer som regelbundet träffas för att renovera prylar, meka med maskiner på museer osv. När jag är extra dysterkvist kan jag noja över min pensionärsframtid, även om den ligger långt bort, och hur jag kommer bli ensam och miserabel. Ja, jag inser att det är jättedumma tankar och att livet kan ta slut när som helst osv osv men jag är en nojig person.
 
Vad många ni är som fortsätter att jobba ändå! Jag trodde det skulle vara fler som slutar jobba. I min närhet när jag ställt frågan har folk varit mer åt hållet att sluta jobba och göra samma sak som på semestern, alltså precis det man vill liksom. Så kan jag också känna, så känner jag lite just nu, att jag behöver riktig semester en längre tid och bara vara och ta det som det kommer utan krav eftersom orken är slut, men samtidigt vet jag ju att jag efter ganska kort tid skulle börja få hjärnklåda igen.

Jag skulle dock vilja hitta en hobby att göra, något som ger avslappning för själ och hjärta, som hästar gjorde förr innan det blev stressigt att hinna med det också i livet. Vet bara inte vad. Men ett bra jobb jag trivs på och en rolig och avkopplande hobby är nog det bästa för ett liv där jag mår bra. Balans mellan krav och avkoppling.

Jag funderar lite på om man väljer en massa "semesteraktiviteter" istället för jobb, blir det då alltid lika roligt eller tar det roliga i aktiviteterna slut? Kommer det alltid att vara lika intressant och avkopplande med saker man tycker är intressanta och avkopplande när man har ett jobb om man bara har de sakerna som sysselsättning?

Det där med att vara nojig över sin pensionärsframtid känner jag igen! Jag fyller 40 i maj och det låter SÅ gammalt! Jag har ju inte hunnit med något och samtidigt är jag inte klar! Och på samma gång har jag funktionsnedsättningar som gör att min framtid kan vara något osäker, det kanske blir heltid sjukersättning långt mycket tidigare än pensionsåldern, och då kommer man ju verkligen att komma på något för att inte sitta och rulla tummarna!
 
Skulle jag bli ekonomiskt oberoende skulle jag sluta med mitt lönearbete. Jag fyller 57 i år och skulle nog bli "pensionär", men är en social person. Därför skulle jag satsa på ideellt arbete / volontär. Sitter i en styrelse idag och får alltid dåligt samvete för att jag inte hinner göra så mycket mellan mötena. Har också tre hästar och skulle tycka det vore rätt skönt att komma ut och rida i dagsljus. Den här årstiden hinns inte det med när man jobbar rak vecka.

Att jobba deltid tror jag inte på. Har en kollega som gått ner i tid - pensionär på 40 % - alltså sköter hon sitt tidigare heltidsjobb nu på 60 % arbetstid...

/Lizzie
 
Jag hade suttit i båten, gjort kul grejer och funderat på om jobberbjudanden var tillräckligt kul när de trillade in. Hade inte fortsatt gå till en arbetsplats jag mår dåligt av.
 
Nope! Har så mycket andra saker jag vill göra! Skulle kunna tänka mig att jobba med min hobby då jag har folk som frågat om jag säljer saker, men tiden finns liksom inte när jag måste jobba heltid.
 
Ni som inte skulle jobba, vad hade ni fyllt dagarna med? Hade ni klarat av det i längden tror ni?
Jag själv har alltid känt att det är underbart med semester, tänk att få fylla dagarna med precis vad man vill, när man vill och hur man vill liksom, men sedan tröttnar min hjärna på att roa sig själv och vill ha .... jobb typ. Som om den inte orkar med friheten kanske, eller behöver aktiveras rejält! :D

Ni som har testat på att inte jobba och som inte gillade det, vad var det som inte passade er med det livet? Vad saknade ni? Om ni själv fick bestämma och hade allt, skulle ett jobb verkligen vara skillnaden elelr var det annat i livet som påverkade er vid tillfället ni testade?

Finns inte tillräckligt med timmar för att hinna med allt jag vill göra även om jag inte jobbar. :) Jag har massor med saker som stimulerar min hjärna och är sällan sysslolös när jag inte jobbar.
 
Jag har rätt långtgående planer på vad jag skulle göra om jag skulle vinna t.ex. Euromillions. En central pelare i min strategi är att mitt ekonomiska oberoende inte ska vara för uppenbart, därför att jag inte vill ha en massa främlingar som kommer och ber om pengar, prat bland bekanta och förändrade förhållanden.
Så jag skulle inte säga upp mig, köpa vrakgård och 3 hästar utan istället först en trevlig lägenhet, jag skulle nog säga upp mig, men då jag har behovet av det sociala och strukturen vill jag arbeta, kanske på organisationen där jag volontärar, och/eller plugga.

Jag tror jag skulle gett upp iden och stressen kring att "bygga karriär", då drivkraften för den nog är mest att kunna tjäna tillräckligt med pengar för att kunna upprätthålla en viss livsstil, och istället bara valt jobb efter intresse

Helt arbetslös hade jag isolerat mig själv och blivit butter, lessen och oproduktiv
 
Skulle du jobba ändå? Varför/varför inte? Skulle du jobba del av tid? Skulle du jobba vissa år eller del av året? Hur skulle det se ut om du fick händerna fria och fick välja helt själv!

Ja. Av den enkla anledningen att jag redan som det är har svårt för all ledig tid jag har i perioder. Det skulle bli ensamt att inte jobba pga att de flesta andra jobbar och inte ens i dagsläget har tid att umgås med mig på mina lediga vardagar...

Däremot skulle jag bry mig mindre om lön och bara göra nåt som känns givande. Tex volontärarbete på djursjukhus eller nåt sånt. Hundstallet eller liknande verksamhet kunde ha varit nåt. Eller köra lastbil när andan faller på.

Nu är jag ledig i veckan tex. Går då upp frivilligt kl 3 för att köra långtradare obetalt för att nyttja möjligheterna att övningsköra och lära mig yrket vid sidan av de som jobbar. Vanligtvis jobbar jag heltid med annat. Och senare i veckan jobbar jag 32 tim övertid på ordinarie jobbet. Jag hatar att vara sysslolös så att gå hemma på heltid hade nog varit det värsta tänkbara för mig...
 
Jag hade jobbat med något ideellt, typ hemlösa människor eller djur. Och så skulle jag vara ute mycket. Känner mer och mer att jag vill göra något där jag gör skillnad + att jag känner att jag sitter inomhus alldeles för mycket. Med det sagt så älskar jag mitt jobb men tror inte jag skulle fortsätta med det.

Umgås mer med barnet också förstås, men han tycker om sitt dagis så heltid hemma skulle inte bli bra.
 
Jag hade jobbat typ 25% lönearbete för struktur och använt resten av tiden till att utveckla mitt intresse dvs jobba hemma på gården 😅
 
Rent krasst med tanke på mitt jobb, jag skulle kunna jobba mer (övertid). Kan till och med sova i lastbilen, troligen skulle nog inte kroppen klara att jobba övertid varenda dag även om huvudet gör det. Det är fysiskt anstängande att flytta på tunga pallar när ej hjälpmedel finns och de måste flyttas på.
Skulle det röra sig om en kortare period visst.

Har redan i nuläget jobbat 50 timmar vissa veckor. Förvisso kommer kör och vilotiderna in och styr så vi ej kan jobba för mycket utan att bryta mot dom och riskera böter.
 
Jag är osäker faktiskt. En del av mig känner "Fuck it! Jag tänker fasen inte jobba mer utan köper mig en hög med hästar och hundar till som håller mig sysselsatt istället" och en annan del skulle nog kunna tänka sig jobba deltid med redovisning för att det är kul. Möjligen, om det fanns en marknad, starta ett eget litet bolag och träna unghästar åt andra och då få en liten del redovisning att pyssla med också. Hade inte gett mig massa pengar ändå men vill ändå inte göra sånt gratis.
 
Jag jobbar inte och har inget problem med att fylla tiden. Nu när barnen är större (tonåringar) kan jag äntligen satsa på det jag vill göra : att skriva! Saknar inte att jobba. Har ett rikt socialt liv när jag vill men trivs alldeles utmärkt i mitt eget sällskap(och familjens när de är hemma). Tar långa promenader eller tränar varje dag, tar hand om huset(inkl ett pågående byggprojekt) och försöker att ägna 2-3tim strukturerat till skrivandet varje dag.
 
Vad betyder jobb för dig? Att jobba.

Låt säga att du inte rent ekonomiskt behöver jobba mer. Av vilken anledning som kan passa dig- du gifter dig med någon med gott om pengar, du får ett fint arv, du vinner på lotto, du har sparat undan en massa osv. Vilken anledning du själv känner för, som gör att du inte behöver jobba för att få hyran betald, mat på bordet och din hobby finansierad.

Skulle du jobba ändå? Varför/varför inte? Skulle du jobba del av tid? Skulle du jobba vissa år eller del av året? Hur skulle det se ut om du fick händerna fria och fick välja helt själv!

Jag har funderat lite på detta själv. Det är intressant vad jobb betyder för var och en människa och hur det förändras för var och en också.
I morgon är min sista dag på jobbet. Det är dubbla känslor givetvis. Eller ja, det BEHÖVER ju inte vara "givetvis" egentligen, men för mig är det ju det. Det känns bra eftersom jag vantrivs där, en hemsk situation jag hamnat i. Det känns dåligt eftersom jag kommer sakna mina arbetsuppgifter, jag verkligen älskar mitt jobb, och vissa arbetskamrater. Det känns även dåligt eftersom jag kommer att bli arbetslös. Här har jag tänkt en hel del på vad det värsta med att vara arbetslös är egentligen. Helt klart är det asjobbigt att oroa sig för det ekonomiska varje månad. Sådan ångest det skapar. Helst sjukt att man orkar med det! Men det finns ju i alla fall för mig något mer, större, bakom det. Att jobba. Jag är helt fel person att vara arbetslös, jag klättrar på väggarna typ. Jag vill ha något att göra. Inte något tramsgrejs bara för att istället för ett jobb, utan ett jobb. Eller studera, som förr om åren när jag gjorde det. Aktivera mig liksom.

Så om jag inte behövde jobba, skulle jag? Det tror jag! Jag skulle nog inte överleva utan! Jag jobbar nu 4 timmar om dagen, och tror att jag skulle vilja fortsätta med det. Fysiskt klarar jag inte mer och vill inte pressa mig, men 4 timmars hjärnarbete och att träffa andra människor osv känns viktigt för mig.

Hur skulle ni göra?
Jag skulle definitivt jobba vidare. Dels älskar jag mitt jobb, dels ser jag att jag hade haft svårt att fylla vardagen med intressant och utvecklande innehåll om jag inte jobbade. Alla de roliga, smarta och intressanta personer jag jobbar med, umgås med osv. jobbar ju själva så dagarna skulle bli rätt trista om jag inte kunde fylla dem med social samvaro med de personer jag gillar. Maken, jag och dottern liksom - hur kul skulle vi ha det i förlängningen bara vi? Dottern skulle bli olycklig och klättra på väggarna av att fråntas sitt sociala sammanhang i förskolan och rent krasst är jag sjukt ointresserad av att ersätta mitt stimulerande och givande jobb med att sitta på en lekpark och frysa halva dagarna, eller hänga på öppna förskolan och bli sjuk av alla smittor.

Semesterlivet är ju najs eftersom det är just semester, därefter är det alltid lika skönt att börja jobba igen och få rutiner. Jag blir rastlös av att vara hemma också efter sådana här långhelger som varit. Jag behöver stimulansen och kickarna av mitt jobb för att må riktigt bra.

Jag skulle nog däremot gå ner lite i tid, för att ge utrymme till volontärande. Kanske jobba 7 månader om året och övrig tid resa och arbeta gratis inom välgörenhetsorganisationer med frågor som jag brinner för. Jag skulle kanske också kunna tänka mig att gå ner i tid för att frigöra mer tid för t.ex. politiska engagemang.
 
Svårt läge tycker jag. Hade jag haft så gott om pengar att jag kunnat betala för boende, hästar, resor osv utan att behöva reflektera över kostnader hade jag slutat jobba direkt.

men om pengarna skulle räcka tex till månadens kostnader och inte merhade jag fortsatt jobba. Fast kanske bara 50%.
Ett annat alternativ hade varit att fortsätta jobba och kunnat ge pengar till min bror och mamma.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
3 121
Senast: malumbub
·
Skola & Jobb Hur kan man förklara en lucka i CV:et utan att behöva gå in på orsaken bakom? Vilka typer av tjänster är aktuella att söka när man...
Svar
15
· Visningar
1 045
Senast: Squie
·
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 355
Senast: corzette
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 144
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Pusseltråden
  • Klara sig utan bil
  • Nyårstråden

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp