Skötsel av utedass

När jag som barn flyttade till Dalarna (typ 1973), så fanns den sedan fem-åtta-tiotalet år (?) nedlagda byskolan precis på andra sidan vägen. I ett av ekonomihusen bredvid fanns det en dasslänga på en sex-sju sittplatser på rad, som jag förstod var för skolans bruk, elever såväl som lärare.

Vad gäller lukt i dass så ställer jag mig absolut i "separera bort kiss"-falangen. Den abrovinken är helt enkelt the shit.

I fäboden har vi dass.
Där pinkar kvinnor rakt fram, och en plåt tar sinnrikt hand om urinen och leder bort det till vad jag förmodar är en liten stenkista nere i marken. Jag har inte fördjupat mig i kostrutionen, men jag litar på att min far har nyttjat generationer av avträdeskunskap. Det var så han funkade.
Män pinkar bortom knuten, eller används till produktion av guldvatten - beroende på om behov finnes.

Som strö används antingen aska från kamin eller eldstad, eller torkade barr från tak eller hängrännor.
Ungefär 50/50. Eller 60/40. Eller nåt sån't.

Jag har inte hört någon tycka att dasset luktar nåt störande.

Avträdeskunskap! Precis det jag efterfrågar.
 
Hur tvättade ni er innan? Badhus en gång i veckan? Men menar hemmavid. Värmde ni upp för att få varmvatten och hade någon plats att tvätta er på?
Handfat, som folk gjort i långa tider. Och köket hade diskbänk
Varmvatten fanns ganska snart efter inflytt.
Vanliga mindre jordbruk på skiftet 50-60-tal hade sällan badrum.
Flytten skedde från helt vanlig hyresbostad i annan kommun, där köket inte hade elspis.

Bybastu fanns i varenda by. Av en orsak.
 
Allmän OT-kommentar.
Fascinerande att självklar kunskap har falllit i glömska och blir något främmande på så kort tid.

Jag är 60+ och det har hänt så oerhört mycket under min levnad.
Vet dagens unga vuxna hur man använder en telefon med snurrskiva. t.ex.
 
Allmän OT-kommentar.
Fascinerande att självklar kunskap har falllit i glömska och blir något främmande på så kort tid.

Jag är 60+ och det har hänt så oerhört mycket under min levnad.
Vet dagens unga vuxna hur man använder en telefon med snurrskiva. t.ex.

Jag vet ju hur man använder och sköter ett utedass rent grundläggande, men har märkt att det luktar mer eller mindre i olika dass.

På hundklubben har vi utedass (ej kisseparerat) och det luktade knappt något alls. Dassen i vårt närmaste naturreservat är dock en helt annan historia. De ser rena ut och ser ut att skötas väl men luktar rätt illa, liksom många av de dass som jag har varit på vid fjällstugor. De ser ut att funka likadant, men luktar olika mycket.
 
Jag vet ju hur man använder och sköter ett utedass rent grundläggande, men har märkt att det luktar mer eller mindre i olika dass.

På hundklubben har vi utedass (ej kisseparerat) och det luktade knappt något alls. Dassen i vårt närmaste naturreservat är dock en helt annan historia. De ser rena ut och ser ut att skötas väl men luktar rätt illa, liksom många av de dass som jag har varit på vid fjällstugor. De ser ut att funka likadant, men luktar olika mycket.
Gissar att kiss rinner av väldigt bra och ut i marken i det oluktande icke separerande dasset, medan det luktande icke separerande dasset samlar upp både kiss och bajs i ett kärl, som får stå och mogna mellan tömningarna.
 
Just det,
eftersom fäboden är ett säsongsställe, stängd över vintern, så tar man hand om innehållet innan någon hunnit använda den på våren. Dock, under de fem-sex år jag har haft driftsansvaret har jag inte behövt göra någonting, eftersom dasset är dimensionerat för att det ska bajsas nonstop över sommarhalvåret.
 
Senast när jag var på fjälltur stötte jag på flera utedass som var var imponerande trevliga och välfungerande! Så pass att jag och mitt resesällskap började fota de bästa. 😆

(Uppe på Dundret låg tex ett riktigt fint, med fantastisk utsikt dessutom!)

Gemensam nämnare var nog att de både hade bra konstruktion och detaljerade instruktioner för hur man skulle använda det. Kissa mot plåten var ett sånt exempel, som jag inte stött på förr trots uppväxt med att "alla" sommarställen haft utedass.

(Apropå när WC installerats inomhus så är min mamma, född -59, uppvuxen med dass på gården. Det måste ha varit sent 60-tal de fick in WC i huset. 🤔 Hus i västgötsk småstad. De hade dock alltid bastu!)
 
Gissar att kiss rinner av väldigt bra och ut i marken i det oluktande icke separerande dasset, medan det luktande icke separerande dasset samlar upp både kiss och bajs i ett kärl, som får stå och mogna mellan tömningarna.

Konstigt nog inte. Det används behållare på alla ställen. Det som (slår det mig nu) kanske skiljer är att hundklubben har utedasset placerad på skuggigaste stället, medan exempelvis det i naturreservatet har öppet söderläge. Utedasset på klubben är också väldigt luftigt. Står man nära så kan man typ titta in.
 
Det värsta jag varit med om i bajsanordningsväg var på en motorvägsrastplats i gamla DDR. Det var en serie bajamajor i någon förvuxen variant, kanske 2x2m golvyta och en hög tron där det runt hålet fanns en ytterst enkel sittring utan lock.

Bajamajorna stod där det aldrig fanns någon skugga, och lufttemperaturen i den strålande sommarsolen var typ 35-38C.
När man klev in ökade temperaturen distinkt, upplevelsen var att temperaturen minst fördubblades.
Så det var en chock att kliva in. Men värmen var det mindre problemet. Stanken var vad som klubbade ens själ mit i solar plexus.

Tittade man ner i hålet så var det fullt. Det var bara millimeter kvar innan det skulle rinna över. Sörjan var flytande, men det guppade runt fasta öar av bajskorvar, tamponger och kondomer i riklig mängd. Det hela rörde sig, eftersom plasten i byggnaden förmodligen inte var dimensionerad för den tyngd som den härbärgerade, plus att mitt inträde gjorde att dess tyngdpunkt flyttade sig något.

Mitt väsen sade med emfas: "Du är inte bajsnödig längre. Gå ut."
 
Handfat, som folk gjort i långa tider. Och köket hade diskbänk
Varmvatten fanns ganska snart efter inflytt.
Vanliga mindre jordbruk på skiftet 50-60-tal hade sällan badrum.
Flytten skedde från helt vanlig hyresbostad i annan kommun, där köket inte hade elspis.

Bybastu fanns i varenda by. Av en orsak.
Tänkte mer hur :)
Jag hade inte velat tvätta mig i köket. Stå där naken med full insyn.
Där jag bor fanns ett separat tvätthus. Där man tvättade sig och textilier.
 
Men det skrev jag ju inte heller, utan jag skrev att det var skillnad mellan stad och landsbygd.
Det menade jag inte att du gjorde.
Det var mer en kompletterande kommentar att även om det var skillnad ska man inte tolka den som så långtgående att "nordlig glesbygd" var ett avgörande kriterium. Jag hade nog i huvudet att du skrev ett svar på @Palermo inlägg, men ser nu att det inte var direkt länkat dit.
 
Tänkte mer hur :)
Jag hade inte velat tvätta mig i köket. Stå där naken med full insyn.
Där jag bor fanns ett separat tvätthus. Där man tvättade sig och textilier.
Haha. försöker se framför mig hur du tänker.

Man tar väl inte av sig allt om man ska tvätta sig under armarna och i ansiktet? Eller fötterna. Dessutom använde väl de flesta nån form av tvättlapp eller svamp? Och pryd inom familjen? ? Det var väl ingen som stod och glodde?
 
Nej absolut intelångt norrut.
Varför skulle "långt norrut" innebära färre WC? :confused: Anar fördomar...
Definitivt inte glesbygd heller. Men landsbygd. Dvs inte i tätort.

Självklart fanns WC - bara inte i vårt hus. Det installerade i början av 70-talet.

1973 gick jag i högstadiet.
Långt norrut - bara för att en ganska jämnårig kompis minns sån där vevtelefon. Det var mycket långt norrut. Inget av det jag har fått lära mig om Sveriges historia har pekat på att man särskilt gynnade landets nordligaste delar under välfärdssamhällets utveckling.

Fast tänker jag sedan på utedass på gården i städer, så blir det väl någon kombo av orsaker. Men jag tänker sällan på norra Sverige som särskilt bortskämt.

Jag har bott i rivningshus med utedass i storstad. In på 80-talet. Men där var "rivningshus" - och klass - förklaringen. Man ville ha in helt andra hyresgäster med annan betalningsförmåga.
 
Senast ändrad:
Långt norrut - bara för att en ganska jämnårig kompis minns sån där vevtelefon. Det var mycket långt norrut. Inget av det jag har fått lära mig om Sveriges historia har pekat på att man särskilt gynnade landets nordligaste delar under välfärdssamhällets utveckling.

Fast tänker jag sedan på utedass på gården i städer, så blir det väl någon kombo av orsaker. Men jag tänker sällan på norra Sverige som särskilt bortskämt.

Jag har bott i rivningshus med utedass i storstad. In på 80-talet. Men där var "rivningshus" - och klass - förklaringen. Man ville ha in helt andra hyresgäster med annan betalningsförmåga.
Det där var märkligt och fördomsfullt.
 
Vi har ju varit uppe i stugan nu och utedasset såg fräscht ut. Det var en s.k Dass-Isak: https://www.lovangersmaskin.se/product.html/torrdass-dass-isak

Den tidigare ägaren har använt säck och komposterat innehållet själv, men visst borde det gå att bara använda latrintunna som lämnas till ÅVC?

Det som var bra med säcken var att det såg ut att sluta tätt mellan insatsen och tunnan vilket borde hålla flugor borta.
 
Den tidigare ägaren har använt säck och komposterat innehållet själv, men visst borde det gå att bara använda latrintunna som lämnas till ÅVC?
Kolla med ÅVC hur det funkar i kommunen. Där jag bor tar de bara emot dasstunnor på sommarhalvåret, så använder man dasset under vinterhalvåret så måste man ta hand om latrinet själv (jag minns inte exakt men tunnorna var märkta på nåt sätt och gick bara att lämna in samma år som de var köpta, så man kunde inte spara tunnorna över vintern och man fick inte lämna in egna omärkta tunnor).
 
Tror det också finns rätt många kommuner där man numera inte tar latrin alls?

Värt även att kolla regler för hur tunnorna ska fyllas, märkas etc. Är något fel, t.ex. om de är överfulla, så kan de vara hårda på att inte ta emot dem av arbetsmiljöskäl.
 
Vi har ju varit uppe i stugan nu och utedasset såg fräscht ut. Det var en s.k Dass-Isak: https://www.lovangersmaskin.se/product.html/torrdass-dass-isak

Den tidigare ägaren har använt säck och komposterat innehållet själv, men visst borde det gå att bara använda latrintunna som lämnas till ÅVC?

Det som var bra med säcken var att det såg ut att sluta tätt mellan insatsen och tunnan vilket borde hålla flugor borta.
Det är ju avgörande att kommunens ÅVC tar emot latrin. Det gör inte alla kommuner.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp