Philosophia
Trådstartare
När jag som barn flyttade till Dalarna (typ 1973), så fanns den sedan fem-åtta-tiotalet år (?) nedlagda byskolan precis på andra sidan vägen. I ett av ekonomihusen bredvid fanns det en dasslänga på en sex-sju sittplatser på rad, som jag förstod var för skolans bruk, elever såväl som lärare.
Vad gäller lukt i dass så ställer jag mig absolut i "separera bort kiss"-falangen. Den abrovinken är helt enkelt the shit.
I fäboden har vi dass.
Där pinkar kvinnor rakt fram, och en plåt tar sinnrikt hand om urinen och leder bort det till vad jag förmodar är en liten stenkista nere i marken. Jag har inte fördjupat mig i kostrutionen, men jag litar på att min far har nyttjat generationer av avträdeskunskap. Det var så han funkade.
Män pinkar bortom knuten, eller används till produktion av guldvatten - beroende på om behov finnes.
Som strö används antingen aska från kamin eller eldstad, eller torkade barr från tak eller hängrännor.
Ungefär 50/50. Eller 60/40. Eller nåt sån't.
Jag har inte hört någon tycka att dasset luktar nåt störande.
Avträdeskunskap! Precis det jag efterfrågar.