Skötsel av utedass

[monster1]

Det här är ju skit(!) intressant! Utedassens kulturgeografi!

Kompletterande https://slakthistoria.se/livet-forr/noden-har-ingen-lag-dassens-historia

 

[Spelberoende]

Jag är på gång att bygga nytt utedass för den toalösning jag har nu är inte längre godkänd (gammal 3-kammarbrunn) och eftersom det redan funnits utedass här i en forntid så har inte kommunen nåt med det att göra alls, det står redan som "utedass finns" på deras papper.
Jag har några alternativ att välja mellan, Separett och en Osby miljötoalett har dumpats hos mig av grannar som installerade minireningsverk för en smärre förmögenhet, och som bara krånglar så jag tänker inte göra samma misstag.

Osby miljötoan är en sån som redan beskrivits som ska ånga bort det flytande, den behöver ström så den går redan där bort, Separetten är kvar samt en annan lösning, nämligen sätta på stora jordborren på lastaren, borra ett 2 meter djupt hål och placera utedasset över hålet, utedasset görs flyttbart på medar så när hålet är fullt om en massa år är det bara att dra bort dasset, borra ett nytt hål bredvid och flytta tillbaks dasset.

Det Cassiopeja skrivit får mig att fundera på om inte Separett är rätt lösning, urinen i en stenkista är inte okej längre enligt dom nya reglerna men som sagt, utedasset "har ju alltid funnits" och det som finns och inte är direkt uppåt väggarna galet får man fortsätta använda. Det om flis som strö har jag inte tänkt på, jag har både flishugg och hyvel så kutterspån blir det också ibland. Vedaska borde ju också funka att strö med, det är ju alkaliskt liksom kalken och eliminerar flugor sommartid.

 

[monster1]

Jag är på gång att bygga nytt utedass för den toalösning jag har nu är inte längre godkänd (gammal 3-kammarbrunn) och eftersom det redan funnits utedass här i en forntid så har inte kommunen nåt med det att göra alls, det står redan som "utedass finns" på deras papper.
Jag har några alternativ att välja mellan, Separett och en Osby miljötoalett har dumpats hos mig av grannar som installerade minireningsverk för en smärre förmögenhet, och som bara krånglar så jag tänker inte göra samma misstag.

Osby miljötoan är en sån som redan beskrivits som ska ånga bort det flytande, den behöver ström så den går redan där bort, Separetten är kvar samt en annan lösning, nämligen sätta på stora jordborren på lastaren, borra ett 2 meter djupt hål och placera utedasset över hålet, utedasset görs flyttbart på medar så när hålet är fullt om en massa år är det bara att dra bort dasset, borra ett nytt hål bredvid och flytta tillbaks dasset.

Det Cassiopeja skrivit får mig att fundera på om inte Separett är rätt lösning, urinen i en stenkista är inte okej längre enligt dom nya reglerna men som sagt, utedasset "har ju alltid funnits" och det som finns och inte är direkt uppåt väggarna galet får man fortsätta använda. Det om flis som strö har jag inte tänkt på, jag har både flishugg och hyvel så kutterspån blir det också ibland. Vedaska borde ju också funka att strö med, det är ju alkaliskt liksom kalken och eliminerar flugor sommartid.

Om du släpper ned avföringen två meter ned är det riska att du kontaminerar grundvattnet och således dricksvattnet, men det kanske du redan räknat med. Det enklaste är att bara kompostera avföringen som ju de flesta gör i en vanligt latrinkompost (trälåda). Betydligt mindre risk för kontaminering av vattnet då eftersom nedbrytarna och jorden agerar som ett filter som bryter ned bakterierna från avföringen.

 

[Spelberoende]

Om du släpper ned avföringen två meter ned är det riska att du kontaminerar grundvattnet och således dricksvattnet, men det kanske du redan räknat med. Det enklaste är att bara kompostera avföringen som ju de flesta gör i en vanligt latrinkompost (trälåda). Betydligt mindre risk för kontaminering av vattnet då eftersom nedbrytarna och jorden agerar som ett filter som bryter ned bakterierna från avföringen.

Jo jag vet, det blir med allra största sannolikhet en Separett eftersom den redan står här. Jag har ett utrymme som är enkelt att göra om till utedass, ena hörnet på såghuset som ligger nära bostaden är idag bara ett utrymme för "bra-å-ha-utifall-om" och fyllt med bråte, där finns el också och den delen är tänkt som förråd för trädgårdsredskap och rätt stor så den kan lätt rymma en välisolerad toalösning också.

 

[tanten]

Kompletterande https://slakthistoria.se/livet-forr/noden-har-ingen-lag-dassens-historia

Ja verkligen intresant.
Dass med tre hål har jag bara sett på bild. Alla dass jag sett har haft två hål, möjligen bara ett enda.
Vet att det på större gårdar i Dalarna och Hälsingland fanns större dass med en rad sittplatser. Men sånt har jag bara sett på bild

 

[monster1]

Ja verkligen intresant.
Dass med tre hål har jag bara sett på bild. Alla dass jag sett har haft två hål, möjligen bara ett enda.
Vet att det på större gårdar i Dalarna och Hälsingland fanns större dass med en rad sittplatser. Men sånt har jag bara sett på bild

Jag har ett med två hål på tomten, men det har nog inte använts sedan sjuttiotalet när det byggdes badrum i huset .

 

[tanten]

Jag har ett med två hål på tomten, men det har nog inte använts sedan sjuttiotalet när det byggdes badrum i huset .

I min barndom fanns bara uteedass. Sen drogs ordentligt avlopp on samt varmvatten. Då installerades en toastol i hörnet i hallen ovanför köket. Tror det stod färdigt -73

Sedan gick arbete viare med att bygga in toastolen och lägga till handfat så det blev som ett vanligt WC. Huset byggdes ut något år senare så vi fick tvättstuga och bastu så vi kunde bada hemma. Innan dess var det resor till badhuset varje vecka för att tvätta hela kroppen.

Jösses så gammal jag är

 

[Spelberoende]

Been there, done that, jag är också från samma årtal som när Sundsvall brann ungefär och vi hade utedass i villan tills jag var 11-12-13 år nånstans när vi fick kommunalt vatten och avlopp. På somrarna tog vattnet i brunnen slut så då fick vi låna en vattentank, en sån där som isbanorna spolades med vintertid, och som kommunen fyllde och jag kan fortfarande minnas smaken av pissljummen, "järnberikad" saft som troligen innehöll mycket som levde och frodades i tanken. Ingen blev dock sjuk eftersom vi var vana vid vatten som var lite sådär, gissa varför jag aldrig brytt mig om att ta vattenprov i min brunn och enda gångerna jag blivit magsjuk har varit om smittan kommit från andra människor.

 

[Springer]

Ja verkligen intresant.
Dass med tre hål har jag bara sett på bild. Alla dass jag sett har haft två hål, möjligen bara ett enda.
Vet att det på större gårdar i Dalarna och Hälsingland fanns större dass med en rad sittplatser. Men sånt har jag bara sett på bild

Det fanns dass med många hål på andra ställen också. I Roslagen t.ex. Jag har varit med om ett ”familjedass”, tror det var 5 hål i varierande storlek.

 

[Palermo]

I min barndom fanns bara uteedass. Sen drogs ordentligt avlopp on samt varmvatten. Då installerades en toastol i hörnet i hallen ovanför köket. Tror det stod färdigt -73

Sedan gick arbete viare med att bygga in toastolen och lägga till handfat så det blev som ett vanligt WC. Huset byggdes ut något år senare så vi fick tvättstuga och bastu så vi kunde bada hemma. Innan dess var det resor till badhuset varje vecka för att tvätta hela kroppen.

Jösses så gammal jag är

Var det i glesbygden långt norrut? Jag menar, jag gick i grundskolan 1973. Vattentoa fanns.

 

[tanten]

Sj'lvklartVar det i glesbygden långt norrut? Jag menar, jag gick i grundskolan 1973. Vattentoa fanns.

Nej absolut intelångt norrut.
Varför skulle "långt norrut" innebära färre WC? Anar fördomar...
Definitivt inte glesbygd heller. Men landsbygd. Dvs inte i tätort.

Självklart fanns WC - bara inte i vårt hus. Det installerade i början av 70-talet.

1973 gick jag i högstadiet.

 

[karamelldrottningen]

I min barndom fanns bara uteedass. Sen drogs ordentligt avlopp on samt varmvatten. Då installerades en toastol i hörnet i hallen ovanför köket. Tror det stod färdigt -73

Sedan gick arbete viare med att bygga in toastolen och lägga till handfat så det blev som ett vanligt WC. Huset byggdes ut något år senare så vi fick tvättstuga och bastu så vi kunde bada hemma. Innan dess var det resor till badhuset varje vecka för att tvätta hela kroppen.

Jösses så gammal jag är

Hur tvättade ni er innan? Badhus en gång i veckan? Men menar hemmavid. Värmde ni upp för att få varmvatten och hade någon plats att tvätta er på?

 

[Derivata]

Jag följer tråden med facinerat intresse. Jag är uppvuxen på landet och bor på landet.
Alla utedass ligger i anslutning till dyngstacken så avföringen kan köras ut på våren tillsammans med dyngan.

Att ha ett dass i anslutning till huset är en helt ny föeteelse jag inte kunnat föreställa mig

I min barndoms utedass fanns en kalkhink med liten skopa.

Trodde aldrig jag skulle finna en tråd om utedass så här intressant!

1. Ja, just avståndet till utedassen fascinerar mig, på vår gård låg också utedasset över gödselstacken. Typ 150 meter från huset. Jag kan bara inte förstå hur de tog sig från huset och dit, travandes i metervis av snö under vinterstormarna. ( gård i Lapplandsfjällen) den nya lagården byggdes i början på 50-talet, med utedass och nymoderniteten tvättstuga i mjölkrummet!

2. Utedass i modern tid, när min mamma och hennes man flyttade permanent till deras stuga i en norsk fjällbygd tog det 3 års byråkrati innan de fick gräva ner en trekammarbrunn, massvis av år med utedass alltså. Mitt starkaste minne av det är när jag besökte dem och åkte på magsjuka… jätteroligt med utedass då i -20… Stod dessutom i skogsbrynet så var en liten nätt nödig promenad dit…

 

[Spelberoende]

Jag brukar skämta om att förr var det minst 200 meter till vedbod, utedass, källare och brunn och alla låg i olika väderstreck med stugan i mitten.

 

[Philosophia]

Trodde aldrig jag skulle finna en tråd om utedass så här intressant!

1. Ja, just avståndet till utedassen fascinerar mig, på vår gård låg också utedasset över gödselstacken. Typ 150 meter från huset. Jag kan bara inte förstå hur de tog sig från huset och dit, travandes i metervis av snö under vinterstormarna. ( gård i Lapplandsfjällen) den nya lagården byggdes i början på 50-talet, med utedass och nymoderniteten tvättstuga i mjölkrummet!

2. Utedass i modern tid, när min mamma och hennes man flyttade permanent till deras stuga i en norsk fjällbygd tog det 3 års byråkrati innan de fick gräva ner en trekammarbrunn, massvis av år med utedass alltså. Mitt starkaste minne av det är när jag besökte dem och åkte på magsjuka… jätteroligt med utedass då i -20… Stod dessutom i skogsbrynet så var en liten nätt nödig promenad dit…

Jag är både glad och tveksam till att ha dasset i anslutning till stugan. Det är ca. 200 meter till kalfjället och att behöva traska en bra bit ut i snöstorm och gräva fram dörren till dasset känns ”sådär”. Samtidigt är det lite suspekt att ha dasset så nära inpå (typ inomhus).

Jag får rapportera mer om dasset efter nästa helg när jag har fått se (och använda) det för första gången.

 

[Philosophia]

I min barndom fanns bara uteedass. Sen drogs ordentligt avlopp on samt varmvatten. Då installerades en toastol i hörnet i hallen ovanför köket. Tror det stod färdigt -73

Sedan gick arbete viare med att bygga in toastolen och lägga till handfat så det blev som ett vanligt WC. Huset byggdes ut något år senare så vi fick tvättstuga och bastu så vi kunde bada hemma. Innan dess var det resor till badhuset varje vecka för att tvätta hela kroppen.

Jösses så gammal jag är

Du är förvisso säkerligen yngre än min mamma, men det kunde ju verkligen se väldigt olika ut mellan stad och landsbygd. Min mamma född i början av 50-talet, förvisso i Finland, och hade varken el eller rinnande vatten när hon växte upp. Tvättade sig gjorde man i bastun och i sjön. El installerades när hon var i tonåren och senare drogs också vatten in.

 

[MiaMia]

Du är förvisso säkerligen yngre än min mamma, men det kunde ju verkligen se väldigt olika ut mellan stad och landsbygd. Min mamma född i början av 50-talet, förvisso i Finland, och hade varken el eller rinnande vatten när hon växte upp. Tvättade sig gjorde man i bastun och i sjön. El installerades när hon var i tonåren och senare drogs också vatten in.

Dock fanns det stadskvarter med dasslänga på gården ännu på 70-talet, i Sverige. De var säkert inte vanliga, men man ska ändå hyfsat långt fram i tiden innan man kan säga att utedass är uteslutande ett landsbygdsfenomen.

 

[Jeffery]

När jag som barn flyttade till Dalarna (typ 1973), så fanns den sedan fem-åtta-tiotalet år (?) nedlagda byskolan precis på andra sidan vägen. I ett av ekonomihusen bredvid fanns det en dasslänga på en sex-sju sittplatser på rad, som jag förstod var för skolans bruk, elever såväl som lärare.

Vad gäller lukt i dass så ställer jag mig absolut i "separera bort kiss"-falangen. Den abrovinken är helt enkelt the shit.

I fäboden har vi dass.
Där pinkar kvinnor rakt fram, och en plåt tar sinnrikt hand om urinen och leder bort det till vad jag förmodar är en liten stenkista nere i marken. Jag har inte fördjupat mig i kostrutionen, men jag litar på att min far har nyttjat generationer av avträdeskunskap. Det var så han funkade.
Män pinkar bortom knuten, eller används till produktion av guldvatten - beroende på om behov finnes.

Som strö används antingen aska från kamin eller eldstad, eller torkade barr från tak eller hängrännor.
Ungefär 50/50. Eller 60/40. Eller nåt sån't.

Jag har inte hört någon tycka att dasset luktar nåt störande.

 

[Tajger]

Jag är f 60 och vi hade utedass mina första sju år, tills vi flyttade till lägenhet i miljonprogrammet. Samhälle i utkanten av mellanstad. Kommer inte ihåg jättemycket av det, förmodligen hade vi barn potta inne. Kommer ihåg att en granntös hoppade upp på köksvasken och kissade Bada fick vi göra hos farmor och farfar på helgen, de hade badrum i källaren.
Flera hål har jag varit med om på landet, södra Sverige.
Har tyvärr inget att tillföra om skötsel

 

[Philosophia]

Dock fanns det stadskvarter med dasslänga på gården ännu på 70-talet, i Sverige. De var säkert inte vanliga, men man ska ändå hyfsat långt fram i tiden innan man kan säga att utedass är uteslutande ett landsbygdsfenomen.

Men det skrev jag ju inte heller, utan jag skrev att det var skillnad mellan stad och landsbygd.