En 15-åring är definitivt stor nog att förstå, men ändå minskar idrottande i tonåren. Om det tycker jag det kommer rapporter stup i kvarten.
Alltså lyckas inte föräldrar i Sverige idag att hjälpa sina tonåringar att hitta aktiviteter som de gillar tillräckligt mycket eller sätta ”hårt mot hårt”. Jag bara hoppas att mina barn kommer fortsätta röra sig och jag kommer göra vad jag kan för att de fortsätter röra på sig även om det innebär att jag får curla lite t.ex. skjutsa 3-4 km trots de borde kunde cykla.
Det kan ju handla om ett ökande problem med att som förälder sätta ner foten och stå ut med att ungdomen blir arg?