Hockey, innebandy och fotboll här på båda två. För nioåringen har det redan accelerera t upp i antal gånger per vecka och sport. Trots att det inte varit några matcher eller cuper det senaste året.
Maken är dessutom engagerad i samtliga av barnens lag vilket innebär att jag blir bunden till att vara hemma eller tillgänglig för den som inte tränar. Men barnen älskar sina sporter och ledare behövs, min pappa var väldig engagerad i min sport när jag var liten och det gav oss en väldigt fin relation.
Det blir pusslande, är ju inte så att P-9 får de mest attraktiva halltiderna
Går det inte att flexa från jobb så är vi några föräldrar som hjälper varandra.
Denna vinter har vår hall verkligen varit som en lavin av hockeyutrustning, förutom att barnen haft 5 träningar så har de hängt på kvarterets isplan varje ledig stund. Det har inte varit någon idé att bära med till tvättstugan, vi gav upp. Vi bor så bra till att de kan klä sig hemma och sedan gå till isen. Men lite skönt ska det bli när de börjar kunna få på sig utrustningen själva. Skulle varit roligt att veta hur många skridskor jag knutit i vinter
Ändå lite skönt att kvartersisen har smält och att fotbollen kommit fram som spontanidrottsalternativ.
I övrigt bor vi i ett trevligt område med kompisar i närheten så just skjuts till kompisar blir det lite av.
Då det är mycket lagsport och klubba så funderar jag lite på att låta dem testa friidrott som jag gillar. Tänker att det blir lite mer allsidigt och individuellt, skulle de vilja det så blir det min sport att engagera mig i.
Så mycket egentid eller sovmorgnar finns inte i vår familj