Så här är det:
Vår ena nordis köpte vi i höstas. Vi fick då höra av säljaran att man inte kunde lita riktigt på att han stod still när man gjort halt med vagnen och att han kunde gå iväg innan man hunnit upp i vagnen efter att ha spänt för honom. Vi har inte haft några större problem med detta. Han gjorde så några gånger i början, men vi backade tillbaka honom och sen slutade han med det.
Tills nu!
När våren kom och med den gräset så är det inte lika enkelt längre. Han är galen i mat och går dit den är. Så om man tex kör med timmerkälke i skogen och parkerar honom nånstans för att börja lägga upp stockar så kan han plötsligt börja ta några steg framåt för att nå en läcker grästuva :smirk: Med timmerkälken och skaklar går det ju inte att backa honom till ursprungsläget utan man får bara stoppa honom och be om halt igen.
Samma sak om vi satt han för vagnen. Innan kunde vi spänna för honom, sen låta han stå medan vi hjälptes åt med den andra pållen (som är lite krånglig vid anspänning). Han bara stod där med vagnen och väntade. Men nu börjar han genast söka efter gräs och går obekymrat iväg med vagnen efter sig så fort vi vänder ryggen till :smirk:, oavsett om vi backar tillbaka honom flera gånger och ber honom stå kvar.
Några tips på hur vi bäst tränar honom?
Är det bara att vara konsekventa och ha tålamod in i det oändliga? Flytta tillbaka, flytta tillbaka, flytta tillbaka...
Jag har inget problem med att han äter egentligen när man tex jobbar i skogen. Finns det en grästuva inom räckhåll så får han gärna mumsa på den medan jag lastar, bara han stå kvar där jag parkerat honom. Han ska INTE gå iväg för att nå gräset.
Så, vad göra?
Vår ena nordis köpte vi i höstas. Vi fick då höra av säljaran att man inte kunde lita riktigt på att han stod still när man gjort halt med vagnen och att han kunde gå iväg innan man hunnit upp i vagnen efter att ha spänt för honom. Vi har inte haft några större problem med detta. Han gjorde så några gånger i början, men vi backade tillbaka honom och sen slutade han med det.
Tills nu!
När våren kom och med den gräset så är det inte lika enkelt längre. Han är galen i mat och går dit den är. Så om man tex kör med timmerkälke i skogen och parkerar honom nånstans för att börja lägga upp stockar så kan han plötsligt börja ta några steg framåt för att nå en läcker grästuva :smirk: Med timmerkälken och skaklar går det ju inte att backa honom till ursprungsläget utan man får bara stoppa honom och be om halt igen.
Samma sak om vi satt han för vagnen. Innan kunde vi spänna för honom, sen låta han stå medan vi hjälptes åt med den andra pållen (som är lite krånglig vid anspänning). Han bara stod där med vagnen och väntade. Men nu börjar han genast söka efter gräs och går obekymrat iväg med vagnen efter sig så fort vi vänder ryggen till :smirk:, oavsett om vi backar tillbaka honom flera gånger och ber honom stå kvar.
Några tips på hur vi bäst tränar honom?
Är det bara att vara konsekventa och ha tålamod in i det oändliga? Flytta tillbaka, flytta tillbaka, flytta tillbaka...
Jag har inget problem med att han äter egentligen när man tex jobbar i skogen. Finns det en grästuva inom räckhåll så får han gärna mumsa på den medan jag lastar, bara han stå kvar där jag parkerat honom. Han ska INTE gå iväg för att nå gräset.
Så, vad göra?