Lill76
Trådstartare
Jag sökte idag efter en längre tids förnekande och skamkänslor vård för stress och utmattningssymptom. Efter ett sammanbrott på jobbet igår och påtryckningar från sambon tog jag mod och ringde vårdcentralen. Där fick jag veta att första läkartiden som gick att boka var om 1 månad (!!) Men jag kunde gå till deras öppna mottagning, sagt och gjort - efter jobbet gick jag dit. Där får man först träffa en sjuksköterska som ska göra en bedömning och sen slussa en vidare. Jag fick en yngre manlig sjuksköterska som direkt säger " det var ju dumt att dom skickade dig hit när vi har så mycket att göra idag..." Sen skulle jag försöka berätta om mina bekymmer för honom, men jag blev rätt låst när jag kände att han verkade ganska ointresserad. Efter en minut kackar det på dörren o en läkare kommer in o frågar sköterskan om i vilket rum han ska behandla ett ögonfall. Några minuter senare öppnas dörren o någon hojtar 2 MINUTER!!! Vilket jag antar att maxtiden för varje patient är. Ytterligare någon minut senare kommer en sköterska in och säger "jag vill att du prioriterar ett barn i väntrummet med misstänkt hjärnhinneinflammation" Jag är vid det här laget mycket stressad och obekväm och ger mig själv rådet att vila över påsken och hoppas att det går över. Reser mig och går och har aldrig känt mig så förnedrad och obetydlig i hela mitt liv.......