Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Ett så otroligt viktigt ämne som vi pratar alldeles för lite om. Alldeles för många har gått bort helt i onödan.Visa bifogad fil 44544
Jag önska att jag aldrig mer får höra att någon har gått bort i onödan.
Även lite kan vara mycket i sammanhanget. Det är ju ändå begränsat vad man faktiskt kan göra, man känner sig ofta vansinnigt hjälplös... Men bara att finnas där och se, lyssna och ta personen på allvar tror jag i många fall gör en hel del trots allt.Jag tar sånt på allvar, och jag gör vad jag kan för att hjälpa, även om det är lite.
Inte alltid det hjälper att man finns där och visar stöd. Krävs mod och styrka. Och acceptans framförallt.Visa bifogad fil 44544
Jag önska att jag aldrig mer får höra att någon har gått bort i onödan.
Det är lite så jag brukar tänka när vänner mår extremt dåligt. Jag kan inte få dem att må bra eller hjälpa dem på den nivå jag egentligen vill, men det jag kan göra är att se till att de omöjligt kan hamna i läget där de tänker att "ingen bryr sig" genom att tydligt visa hur mycket jag bryr mig.Jag har alltid självmordstankar och det som jag behöver är folk som finns där för mig. Soffor att sova i, människor som får m7g att tänka på annat och sånt.
Just vänner är det som förhindrar att jag begår självmord. Även vänner har räddat mig när jag begått självmordsförsök.
Ja, det är det man behöver. Jag har vänner jag kan ringa mitt i natten och komma till för att sova oss. Jag älskar dom.Det är lite så jag brukar tänka när vänner mår extremt dåligt. Jag kan inte få dem att må bra eller hjälpa dem på den nivå jag egentligen vill, men det jag kan göra är att se till att de omöjligt kan hamna i läget där de tänker att "ingen bryr sig" genom att tydligt visa hur mycket jag bryr mig.
Bra bild, svårt ämne det där.Visa bifogad fil 44544
Jag önska att jag aldrig mer får höra att någon har gått bort i onödan.
Fast uppmärksamhet kan det mycket väl handla om, att vilja bli sedd. Och det är inget fel med det alls. Att vilja bli sedd och agera efter det är inget fel, man gör vad man kan för att få folk att se. Folk har jag märkt tar väldigt sällan ord på allvar och då får man göra vad som krävs för att visa sitt mående.Bland det värsta jag vet är när folk uttrycker sig i stil med ”det var bara ett rop på hjälp”. Det finns inget ”bara” i sammanhanget och det finns fasiken ingen människa som skär upp handlederna eller sväljer piller och alkohol i syfte att få uppmärksamhet, det är för att de mår så otroligt dåligt att de inte ser någon annan utväg. Det är inte mindre av ett självmordsförsök bara för att det inte är välplanerat... Och det tror jag är en del i att det inte tas på allvar, för att vi av nån idiotisk anledning tror att det handlar om uppmärksamhet.
Vad baserar du det på? Ingen jag känner har gjort något liknande i det syftet - tvärtom sker det i ensamhet och snarare att de försöker dölja vad de gjort i efterhand. Hade det varit för "uppmärksamhet" hade de ju gjort det inför folk på ett annat sätt. Jag tycker det är otroligt förminskande av måendet att säga att det görs i syfte att bli sedd, när det i själva verket görs för att de mår så fruktansvärt dåligt att de inte ser nån annan utväg. Det är extremt stor skillnad på de sakerna.Fast uppmärksamhet kan det mycket väl handla om, att vilja bli sedd. Och det är inget fel med det alls. Att vilja bli sedd och agera efter det är inget fel, man gör vad man kan för att få folk att se. Folk har jag märkt tar väldigt sällan ord på allvar och då får man göra vad som krävs för att visa sitt mående.
Dock så hade det varit uppskattat om folk inte såg uppmärksamheten som söks som en typ av idé att man vill att folk ska tycka synd om en och inget mer för det är det sällan det handlar om.
Är där själv så jag baserar väl det på vad jag sett och vad jag själv gör. Träffat på många många som mig. Det finns inte en anledning till självskadande, det finns lika många anledningar som det finns folk som gör så. Dom flesta jag känner har någon gång visat för att få uppmärksamhet så folk ska se måendet.Vad baserar du det på? Ingen jag känner har gjort något liknande i det syftet - tvärtom sker det i ensamhet och snarare att de försöker dölja vad de gjort i efterhand. Hade det varit för "uppmärksamhet" hade de ju gjort det inför folk på ett annat sätt. Jag tycker det är otroligt förminskande av måendet att säga att det görs i syfte att bli sedd, när det i själva verket görs för att de mår så fruktansvärt dåligt att de inte ser nån annan utväg. Det är extremt stor skillnad på de sakerna.
Fast då tycker jag nog att man får skilja på självskadebeteende och självmordsförsök. Om den allmänna uppfattningen är att det görs för uppmärksamhet spär det ju bara på texten längst ned till höger i på bilden i TS inlägg; "No one believes they'll ever do it".Är där själv så jag baserar väl det på vad jag sett och vad jag själv gör. Träffat på många många som mig. Det finns inte en anledning till självskadande, det finns lika många anledningar som det finns folk som gör så. Dom flesta jag känner har någon gång visat för att få uppmärksamhet så folk ska se måendet.
Det är komplext det där, att dölja det gör man av många olika anledningar, är ju inte direkt så att man vill ha uppmärksamheten från vem som helst liksom.
Och det finns inget förminskande i att säga att många gör det för att få uppmärksamhet för det är så vården idag fungerar och så den fungerat i många år, syns det inte så finns det inte. Skadar man sig inte så är det fruktansvärt svårt att komma in i psykiatrin idag.
Men detta är precis det som är fel med allting tycker jag. Det är sånna som du som spär på att dom som gör det för att få "uppmärksamhet" inte mår lika dåligt som dom som gör det i något slags suicidsyfte.Fast då tycker jag nog att man får skilja på självskadebeteende och självmordsförsök. Om den allmänna uppfattningen är att det görs för uppmärksamhet spär det ju bara på texten längst ned till höger i på bilden i TS inlägg; "No one believes they'll ever do it".
Då missförstår du mig. Vad jag sätter mig emot är att självmordsförsök skulle vara "ett rop på hjälp" och inte ett riktigt självmordsförsök.Men detta är precis det som är fel med allting tycker jag. Det är sånna som du som spär på att dom som gör det för att få "uppmärksamhet" inte mår lika dåligt som dom som gör det i något slags suicidsyfte.
Självskadebeteende är en nedgående spiral som lätt leder till självmordstankar. Måste man verkligen gå så långt som att göra riktiga försök för att få bli tagen på allvar?
Det beror på hur man vill tolka det, jag ser inget fel med folk säger att det är ett "rop på hjälp" och att det inte var ett "riktigt" försök.Då missförstår du mig. Vad jag sätter mig emot är att självmordsförsök skulle vara "ett rop på hjälp" och inte ett riktigt självmordsförsök.
Jag har på fullaste allvar fått frågan gällande en väns självmordsförsök "Var det på riktigt eller bara ett rop på hjälp?" och DET är ett synsätt som skrämmer mig, att man ens kan tänka tanken att det inte är "på riktigt".