SFI och validering av betyg och folkbokföringsadress

[bettysmatte]

Det är stelbent på många nivåer, kan jag meddela. Jag är född i Sverige men har pluggat på universitetsnivå i USA. Har en doktorsexamen i utvecklingspsykologi, med inriktning mot åldrar 0-12 år. Har läst enstaka kurser, bland annat i pedagogik, från svenska universitet sedan vi flyttat till Sverige. Har jobbat i mer än 10 år på svenska förskolor. Får jag - med all min yrkesverksamhet och utbildning - legitimation som förskollärare? Näpp... Inte en chans! Jag har ju inte en lärarutbildning, får jag som svar... Och Sverige SKRIKER efter lärare på alla nivåer...

 

[tanten]

Förstå om man efter en väntan på kanske närmare 1,5 år får besked om att ens utbildning inte motsvarar kunskapskraven så att man inte rätt till legitimation. Personligen skulle jag ha svårt att hålla motivationen uppe i det läget.

Ja, handläggningstiderna är inte vettiga.

Men däremot är det väldigt få som kan fortsätta jobba i sitt yrke utan någon form av komplettering. Alltid är det någon kurs, något moment som är olika. Så de flesta måste ändå läsa mer. De läser SFI, Svenska som andraspråk och går sedan vidare med komplettering på högskolan.

Men kommer man med en högskoleutbildning är man sannolikt välmotiverad att läsa lite till.

 

[Tezzi]

Ja, handläggningstiderna är inte vettiga.

Men däremot är det väldigt få som kan fortsätta jobba i sitt yrke utan någon form av komplettering. Alltid är det någon kurs, något moment som är olika. Så de flesta måste ändå läsa mer. De läser SFI, Svenska som andraspråk och går sedan vidare med komplettering på högskolan.

Men kommer man med en högskoleutbildning är man sannolikt välmotiverad att läsa lite till.[


Precis många måste komplettera men frågan är ju vad som ska kompletteras? Jag uppfattar all den här väntan på svar som ett problem. Först vänta på svar på uppehållstillstånd, boende och sedan slutligen om du uppfyller kunskapskraven inom ditt yrke. När man väl har kommit dit är det inte ovanligt att det redan gått tre år. Min personliga erfarenhet är att det påverkar motivationen men även skapar mycket frustration. Detta har jag full förståelse för. Jag tror att hade man i ett tidigare skede fått svar på om ens utbildning är gångbar eller om man eventuellt måste komplettera, kanske även byta yrkesbana, så kan en bättre planering göras och vägen mot målet blir förhoppningsvis mer tydligt.

 

[Tezzi]

Det var inte min mening att svara inlägget i ditt citat.

 

[Tezzi]

Jag prövar igen och hoppas det går bättre!

Precis många måste komplettera men frågan är ju vad som ska kompletteras? Jag uppfattar all den här väntan på svar som ett problem. Först väntan på svar om uppehållstillstånd, boende och sedan slutligen om du uppfyller kunskapskraven inom ditt yrke. När man väl har kommit dit är det inte ovanligt att det gått tre år. Min personliga erfarenhet är att det påverkar motivation men även skapar mycket frustration. Detta har jag full förståelse för. Jag tror att hade man i ett tidigare skede fått svar på om ens utbildning är gångbar, behöver kompletteras, kanske även bättre att byta yrkesbana, så kan en bättre planering göras och förhoppningsvis blir vägen mot målet mer tydligt.

 

[tanten]

Jag prövar igen och hoppas det går bättre!

Precis många måste komplettera men frågan är ju vad som ska kompletteras? Jag uppfattar all den här väntan på svar som ett problem. Först väntan på svar om uppehållstillstånd, boende och sedan slutligen om du uppfyller kunskapskraven inom ditt yrke. När man väl har kommit dit är det inte ovanligt att det gått tre år. Min personliga erfarenhet är att det påverkar motivation men även skapar mycket frustration. Detta har jag full förståelse för. Jag tror att hade man i ett tidigare skede fått svar på om ens utbildning är gångbar, behöver kompletteras, kanske även bättre att byta yrkesbana, så kan en bättre planering göras och förhoppningsvis blir vägen mot målet mer tydligt.

Ja. Jag är helt ense med dig. Handläggningstiderna är inte vettiga nu. Resurserna har inte räckt till för att göra processen bra. De som ska bedöma personers rätt till PUT, de som ska validera betyg - alla är överhopade med jobb.

Det finns en hel del att jobba med i vårt mottagande.

Den enda klena trösten är att det i vårt land i alla fall inte är som i en av mina mest älskades elevers hemland. "för mycket bom bom"

 

[caballus]

Håller med om att det tar alldeles för lång tid från det att man kommer in i landet, och blir rundflyttad i alla processer, tills dess att man faktiskt kan nå stabilitet på egna ben. Våran integrationsprocess maler på otroligt långsamt.

Vill man minska kostnaderna, segregationen och lidandet av att vara icke självförsörjande, så måste egentligen processen gå mycket fortare - dvs varför väntar man med Svenskautbildningen så pass länge? Varför kan inte den utbildningen startas redan på flyktingförläggningen? Det behövs snabbare validering av utbildning, och för den utbildning som behövs kompletteras - att det finns en snabb plan för hur det ska ske. För ju fortare varje individ kommer ut i arbete och blir självförsörjande, ju fortare får vi ut kompetens på arbetsmarknaden, och då byter också pengarna håll - dvs från att vara en direkt utgift, till att fylla på statskassan som skattebetalare.

Men som det sett ut de senaste 20 åren så har den processen varit långsam, och när man får överbelastning av ett system som redan fungerar trögt, ja

 

[caballus]

Jag prövar igen och hoppas det går bättre!

Precis många måste komplettera men frågan är ju vad som ska kompletteras? Jag uppfattar all den här väntan på svar som ett problem. Först väntan på svar om uppehållstillstånd, boende och sedan slutligen om du uppfyller kunskapskraven inom ditt yrke. När man väl har kommit dit är det inte ovanligt att det gått tre år. Min personliga erfarenhet är att det påverkar motivation men även skapar mycket frustration. Detta har jag full förståelse för. Jag tror att hade man i ett tidigare skede fått svar på om ens utbildning är gångbar, behöver kompletteras, kanske även bättre att byta yrkesbana, så kan en bättre planering göras och förhoppningsvis blir vägen mot målet mer tydligt.

Håller med. Väntan är extremt lång. Först för att få veta om man får stanna. Sen får man börja integrera sig genom att gå SFI. Och sen vänta på att folk du aldrig får träffa, ska titta på dina diplom och bestämma sig för vad du kan och inte kan, vad du behöver komplettera och inte, för att få utöva ett yrke du redan varit duktig i, i ditt fd land. Och sen ska du komplettera med prov eller med ytterligare tjänstgöring innan du kan bli en självständig försörjande individ.