Separat kremering

[olivettino]

Någon här som gjort det med sin häst? Vad har ni gjort med askan? Någon som spridit den i minneslund? Går ni till platsen ofta? Känns det bra att veta var hästen har sin sista viloplats? Eller känns det jobbigt? Hade det kanske känts lättare om den istället fått gå till destruktion, för att slippa ta farväl två ganger? Fler tankar om detta med separat kremering vs destruktion?

 

[mysboll]

Jag valde gemensam kremering just eftersom jag inte visste vart jag skulle göra av askan.

 

[KesoNeso]

Jag valde separat kremering och vi har grävt ner lådan med aska här hemma på gården.
Hade jag inte haft möjlighet att gräva ner askan hemma hade jag nog inte valt det. Nu är det tanken att hon "finns" här hemma som känns tröstande, att jag kan gå dit och prata några ord om jag vill det.

 

[LitetÄpple]

Jag valde separat kremering, men att inte återfå askan. Det kändes bara fel (för mig, alltså), att hästen jag älskade så mycket som nu står och glatt äter banan ska komma tillbaka till mig som aska i en låda. Det fixade jag inte.
Det var bara ett par veckor sedan han gick bort, och jag har ännu inte bestämt mig för om det var rätt val eller inte. Än har jag inte klarat av att ens åka förbi stallet, så just nu känns det rätt att inte ha fått någon aska, men om jag känner samma i framtiden vet jag inte. Kanske skulle det ha varit skönt att ha en plats att gå till?

Tänk efter noga innan du väljer, och välj det som känns minst illa för dig. Företaget jag anlitade var för övrigt fantastiska och gjorde mitt (och hans) livs största trauma lite mer uthärdligt iallafall.
Lycka till.

 

[olivettino]

Det är så svårt... och dagen närmar sig med stormsteg.
Känslorna säger en sak och förnuftet kanske en annan.
Min häst har varit så ofantligt viktig för mig under så många år, den viktigaste individen i mitt liv faktiskt. Hon har varit min bästa vän, mitt barn, min lekkamrat och den som hjälpt mig genom många sorger och svåra perioder, det är hon som stått för rutinerna som håller en uppe. Hon har gjort att jag lärt känna mig själv. Jag har svårt känslomässigt att tänka mig att hon skulle gå till energiåtervinning. Men förnuftet (miljötänk mm) säger det. En grav känns inte rätt, däremot är minneslund tilltalande. Då finns det en plats att gå till OM jag vill och vill jag inte är det förmodligen också ok, jag vet var hon finns i så fall. Min ena förälder ligger i minneslund och för mig känns det bra att jag kan titta in när jag vill och prata några ord. Det är inget måste, men en möjlighet.
Jag antar att det är mer troligt att jag kommer ångra om jag inte separatkremerar henne än om jag gör det...

 

[Unafraid]

Mina hästar finns nedgrävda mitt på en äng, jag har inte känt något behov alls av att gå till en plats, hellre att man sitter och tittar på filmer och bilder, och minns. Men alla är olika, känn efter noga så blir det nog bra till slut!

 

[Korven]

Den enda kremerade jag känner till är begravd hemma på tomten.

 

[SkorpSmulan]

Jag har separat kremerat en av mina hästar för att jag inte klarade av att inte veta vart hon var eller inte ha en speciell plats för henne. Det var på vintern och fanns ingen möjlighet att gräva ner henne.
Jag tänkte sprida lite aska på hennes favoritställe och spara lite i en urna.

Mina andra hästar har gravar, två ligger på en speciell kyrkogård och två ligger hemma på gården.

 

[Centaur]

Jag hade absolut valt det om jag inte hade möjlighet att begrava hästen.

För mig är det viktigt att veta att hästen har behandlats med värdighet hela vägen, även efter döden. Jag älskar mina djur, de är familjemedlemmar och de förtjänar ett lika värdigt slut som mänskliga familjemedlemmar.

Mina djur är begravda hemma på gården och de har gravstenar av granit som jag målat deras namn på.

 

[Daisy]

Jag har fått två hästar separat kremerade. Båda står inne hos mig, har inte hittat något bra ställe att hälla ut dom/gräva ner dom på.. Så tillsvidare blir dom kvar inne, inte helt idealiskt då det är stora lådor men det funkar (och jepp, jag pratar med dom ibland).

 

[Mia_R]

En fd stallkompis valde separat kremering av sin häst och krävde även att få hem all aska. Nu såg jag aldrig säcken, men enligt henne så blir det ungefär lika mycket aska efter en ridhäst som en stor fodersäck, alltså 20 - 25 kg. Den askan är strödd i sommarhagen där hästen brukade beta. För ägaren tror jag det var en stor tröst.

De flesta som får hem askan i urnor får bara hem en del av askan.

 

[Krystalline]

Jag planerar att göra så när den dagen kommer...
Enligt den här sidan blir det i volym ungefär som två skokartonger, vilket inte känns som så stort att förvara om man inte vet hur man vill göra med askan.

http://hastkrematoriet.se/urnor.html

 

[Mia_R]

Jag planerar att göra så när den dagen kommer...
Enligt den här sidan blir det i volym ungefär som två skokartonger, vilket inte känns som så stort att förvara om man inte vet hur man vill göra med askan.

http://hastkrematoriet.se/urnor.html

Måste vara en väldigt liten ponny eller stora skokartonger. Det blir en hel del aska efter en stor hund, typ en skokartong om jag inte minns helt fel.

 

[Amanda_F]

Jag valde till slut att inte kremera separat utan med andra för att jag inte visste vad jag skulle göra med askan. Då sa de att det skulle bli 6 kg eller om det var 6 liter av min stora d-ponny...

 

[Krystalline]

@Mia_R Ah okej, ja det kanske är megalådor det handlar om. Det största i djurform jag sett askan av var en schäfer, den urnan är runt dubbelt så stor som kattens.

 

[Bufera]

Kompisen gjorde separat kremering på sin gamle valack. Den största delen av askan ligger hos uppfödaren, samma gård där hästen föddes. En liten del har hon hemma i en fin burk tillsammans med ett fint kort

 

[olivettino]

Tack för all er input! Nu är det bestämt, och valet blir gemensam kremering trots allt.

 

[Amanda_F]

Tack för all er input! Nu är det bestämt, och valet blir gemensam kremering trots allt.

Det kommer kännas bra. Jag valde det också för att ponnyn verkligen var ett flockdjur och en del av mig ville inte att hon skulle kremeras ensam. Kanske töntigt men så tänkte jag..

 

[Miljon]

Det kommer kännas bra. Jag valde det också för att ponnyn verkligen var ett flockdjur och en del av mig ville inte att hon skulle kremeras ensam. Kanske töntigt men så tänkte jag..

Jag har inget att bidra till tråden med, men vill bara säga att jag inte alls tycker det låter töntigt, tvärtom en väldigt fin och omtänksam tanke!

Jag har inte tänkt så mycket på vad som ska hända sen den dagen någon av mina älsklingar måste lämna mig, men OM möjligheten finns att jag kan välja så tror jag att jag skulle tänka lika som dig och välja gemensam kremering, just för att hästen inte ska vara alldeles ensam. Så hade jag nog också känt.

 

[mysboll]

Det kommer kännas bra. Jag valde det också för att ponnyn verkligen var ett flockdjur och en del av mig ville inte att hon skulle kremeras ensam. Kanske töntigt men så tänkte jag..

Jag tänkte faktiskt likadant. Min häst hatade att vara ensam så då hon skulle inte heller behöva vara ensam in i det sista.