lady_vip
Trådstartare
Håller på att sätta igång min häst efter en lättare skada och började igår trava kortare sträckor på raka spår efter vet.ordination.
Men det blir så himla tråkig form... Hästen är inte riden på 3 månader, men hon har en ganska god grundkondition och är pigg som attan nu när det vankas äventyr. Hon är ganska hög i formen av sig själv och har väldigt lätt för att korta sig, så formen blev igår halvhög med ett kort tråkigt steg. Nu travade vi iofs bara en 500 meter, men jag har så svårt för att rida med ett leende när det ser ut så.
Problematiken från början är ju just att hon gärna vill korta sig, piaff kan hon liksom av sig själv, och symaskins-stilen passar henne. Men det gör att hon har alldeles för yviga knälyft som vi hela tiden jobbar med, därför fick hon nu en liten överansträngning i framknäna.
De sista åren har vi kunnat jobba mer och mer på att länga, få fram nacke och nos och rida i en låg form som jag sedan jobbar utifrån.
Men nu när jag ska sätta igång får vi bara rida på raka spår, och då är det ganska svårt att få med bakbenen från början och rida framåt. Tror ni att det är ok att rida i svaga öppnor/slutor eller poängen är att hon bara ska "springa"..?
Känns som att om vi ska fortsätta trava på helt raka spår så lägger hon bara massa vikt på frambenen och lyfter de där knäna ännu mer.
Fåt tillägga att jag rider mestadels i skog och mark, så att rida på raka spår är vi vana vid, men inte med spikrak häst hela tiden.
Men det blir så himla tråkig form... Hästen är inte riden på 3 månader, men hon har en ganska god grundkondition och är pigg som attan nu när det vankas äventyr. Hon är ganska hög i formen av sig själv och har väldigt lätt för att korta sig, så formen blev igår halvhög med ett kort tråkigt steg. Nu travade vi iofs bara en 500 meter, men jag har så svårt för att rida med ett leende när det ser ut så.
Problematiken från början är ju just att hon gärna vill korta sig, piaff kan hon liksom av sig själv, och symaskins-stilen passar henne. Men det gör att hon har alldeles för yviga knälyft som vi hela tiden jobbar med, därför fick hon nu en liten överansträngning i framknäna.
De sista åren har vi kunnat jobba mer och mer på att länga, få fram nacke och nos och rida i en låg form som jag sedan jobbar utifrån.
Men nu när jag ska sätta igång får vi bara rida på raka spår, och då är det ganska svårt att få med bakbenen från början och rida framåt. Tror ni att det är ok att rida i svaga öppnor/slutor eller poängen är att hon bara ska "springa"..?
Känns som att om vi ska fortsätta trava på helt raka spår så lägger hon bara massa vikt på frambenen och lyfter de där knäna ännu mer.
Fåt tillägga att jag rider mestadels i skog och mark, så att rida på raka spår är vi vana vid, men inte med spikrak häst hela tiden.