På måndag börjar jobbet igen. Jag är mer slutkörd än någonsin. På nätterna vaknar jag och kan inte somna om. Inget är kul längre. Jag har lagt ner löpträningen. Sist så orkade jag bara 5 plus 2 minuter. Igår orkade jag knappt gå en liten promenad så jag vände hemåt tidigare än jag tänkt mig. Alla mina drömmar är som bortblåsta och jag ifrågasätter allt varje dag.
I början av veckan frågade jag på FB om någon skulle kunna inspirera mig till att göra något kul sista semesterveckan. Det var ingen som svarade. Jag har inga vänner alls egentligen och ingen att prata med. Jag ser ingen vettig lösning alls på något. Alla alternativ är lika dåliga eller kräver krafter jag inte har i dagsläget. Jag har alltid sagt att jag trivs med mitt jobb men nu vill jag verkligen inte tillbaka dit på måndag.
Mitt motto har alltid varit att där det finns en vilja finns det en väg. Dessvärre tycks jag ha tappat viljan.
I början av veckan frågade jag på FB om någon skulle kunna inspirera mig till att göra något kul sista semesterveckan. Det var ingen som svarade. Jag har inga vänner alls egentligen och ingen att prata med. Jag ser ingen vettig lösning alls på något. Alla alternativ är lika dåliga eller kräver krafter jag inte har i dagsläget. Jag har alltid sagt att jag trivs med mitt jobb men nu vill jag verkligen inte tillbaka dit på måndag.
Mitt motto har alltid varit att där det finns en vilja finns det en väg. Dessvärre tycks jag ha tappat viljan.
