Sååå nervöst!!!

[Rmn]

Jahapp.. Jag ska börja på ridskola.
32 år gammal, inte ridit lektion sen tonåren, bara mullat runt i skogen med mina gamla underbara tjockisar.
Fick för mig att jag behöver förnya mig, komma igång lite mer ordentligt igen.
Men hur mycket har saker och ting förändrats på ridskolorna egentligen?
Minns lektionerna med genomsur ridlärare som sprang efter min häst med spö i högsta hugg när hästen inte ville hoppa eftersom jag var rädd och inte ville hoppa!
Jisses, jag vill fortfarande INTE hoppa!!!

 

[TheRedLightning]

Andas och ta det bara lugnt, det kommer gå jättebra.
Besök ridskolan några dagar innan du ska ha lektion och titta hur det går till i stallarna, titta även på en lektion, så ska du se att många av dina farhågor inte stämmer.
Man måste inte hoppa om man inte vill, tror ridläraren kommer hjälpa dig där.

 

[nejlica]

Tänker att det finns bra och dåliga ridlärare och bra och dåliga ridskolor. Min ridlärare för en tio år sen eller så var jättepeppande och bra när vi kom till hoppning som jag tyckte var läskigt, men det finns säkert de som inte alls är lika sympatiska.

Trivs du inte med ridläraren så finns det ju andra!

 

[Lingon]

Jag började rida i början av året efter ett 20 år långt uppehåll. Jag var rätt nervös innan och det var tur att en kompis var med mig första lektionen för det kändes tryggt då jag i min nervositet och p.g.a. att jag inte ridit på så länge helt glömt vad en martingal är och hur man sätter på benskydd. Men så fort jag kom upp på hästryggen så kändes det som att komma hem. Som att det är där jag hör hemma. Det var underbart!

Jag red på ridskola hela min uppväxt men slutade på gymnasiet. Jag tycker att jag rider väldigt annorlunda nu, mer medvetet om vad jag gör och vad jag vill uppnå. Mer medveten om min kropp och hur den påverkar hästen. När jag var i tonåren bara red jag utan att tänka så mycket. Nu tänker jag mycket mer på vad jag gör och vad jag borde göra. Nu säger jag till ridläraren om det är något jag tycker är svårt och som jag vill lära mig göra bättre. Det gjorde jag inte förr. Var öppen med att du inte tycker om att hoppa och säg att du vill ha låga hinder och en trygg stabil häst. En bra pedagogisk ridlärare som låter en fega ur i rätt ögonblick och pushar i rätt ögonblick kan hjälpa jättemycket!

Jag tycker inte heller att det är så roligt att hoppa men på min ridskola har ridläraren förståelse för det och ger de som inte tycker om att hoppa låga hinder och så får de som tycker om att hoppa högre så det anpassas mycket efter vad man är bekväm med. Vi får också hästar som passar oss bra tycker jag. Innan när jag var barn/tonåring så valde ridläraren aldrig åt oss utan det var ett kösystem och så fick man välja själv vilket ledde till att man sällan hann rida in sig på en häst innan man tvingades byta. Nu väljer ridläraren åt oss och man får ofta rida samma häst flera gånger. Så är det hos oss iaf och jag trivs väldigt bra med det! Jag tycker också att hästarna är bättre nu än då men det kan också bero på att jag förändrats mycket som ryttare.

Om du absolut inte vill hoppa har kanske din nya ridskola en dressyrgrupp som bara rider dressyr? Jag rider i en sån och tycker att det är roligt!

 

[As_Vegas]

Jahapp.. Jag ska börja på ridskola.
32 år gammal, inte ridit lektion sen tonåren, bara mullat runt i skogen med mina gamla underbara tjockisar.
Fick för mig att jag behöver förnya mig, komma igång lite mer ordentligt igen.
Men hur mycket har saker och ting förändrats på ridskolorna egentligen?
Minns lektionerna med genomsur ridlärare som sprang efter min häst med spö i högsta hugg när hästen inte ville hoppa eftersom jag var rädd och inte ville hoppa!
Jisses, jag vill fortfarande INTE hoppa!!!

Jag red på ridskola som barn och har nu börjat igen. Först provred jag på ett ställe som var skräp. Sen hamnade jag där jag är nu. Hästarna tas väl omhand och det är noga med mjuk ridning. De hästar jag har ridit har tyckt att det är kul att jobba, de har öronen framåt när man kommer och gosar gärna en sväng. Den ridskolan har lyckats hitta en balans där hästarna trivs med att det kommer folk och rider.

 

[Billy]

Jahapp.. Jag ska börja på ridskola.
32 år gammal, inte ridit lektion sen tonåren, bara mullat runt i skogen med mina gamla underbara tjockisar.
Fick för mig att jag behöver förnya mig, komma igång lite mer ordentligt igen.
Men hur mycket har saker och ting förändrats på ridskolorna egentligen?
Minns lektionerna med genomsur ridlärare som sprang efter min häst med spö i högsta hugg när hästen inte ville hoppa eftersom jag var rädd och inte ville hoppa!
Jisses, jag vill fortfarande INTE hoppa!!!

Grattis! Jag gick all in och köpte mig en häst 40 år efter jag varit aktiv ryttare med siktet inställt på att tävla Dock har döttrarna haft ponny och häst i 20 år så det har funnits runt mig alltid, men JAG har inte ridit regelbundet och absolut inte för något tränare. Men det är bland det bästa jag har gjort. Så njut och ha roligt!
Skillnaden är att du nu är vuxen och inte kommer att acceptera ett sådant beteende från en ridlärare.

 

[Rmn]

Tack för alla svar!
Jag känner till ridskolan då jag hängde lite där som barn.
Personalen känns bra, hästarna trevliga.
Men jag är riktigt rädd för att känna mig totalt bortkommen, som att jag inte kan någonting, inte fattar någonting.
Jag har dessutom en hörselskada så kanske hör jag inte ens vad läraren säger ><
Och så denna hopprädsla!!!
Men men, rädslor är väl till för att övervinnas!
Jag har fått information om att jag till att börja med blivit placerad i en "tantgrupp" där människor som är lite ringrostiga men inte helt nybörjare får rida.
Gaaaah!!
Jag är laddad, taggad, nervös och skiträdd, allt på en gång!!