Skogen.
Trådstartare
Hejsan!
Jag har följt forumet länge men det här är första gången jag skriver något.
Lite bakgrund om mig och min hund. Jag är en jaktintresserad tjej på 27 år som för 6 år sedan köpte en jämthund (Tassa) tillsammans med min jaktintresserade pappa som är uppvuxen med rasen. Jakten har fick en helt ny dimension med Tassa och jag är så otroligt tacksam över att få äga en sån fantastisk hund. Vi jagar älg, vildsvin och grävling med henne och hon är grymt bra helt enkelt. Hon är även en mycket trevlig familjehund som hänger med på det mesta.
I oktober började hon halta efter att vi hade varit ute och jagat. Vi gick igenom henne så gott vi kunde och hittade ett så på trampdynan. Hon fick vila ett par veckor och blev bättre men kunde fortfarande halta efter vila så vi åkte till veterinären som konstaterade att hon ömmade i en tå på samma tass som hon haft ett sår på. Hon fick äta antiinflammatoriskt i 10 dagar och vila från jakt i ca 4 veckor. Jagade med henne igen i söndags och hon började halta kraftigt i måndags. Igår var vi hos veterinären som röntgade och konstaterade att hon lider av artros i flera leder. Artrosen är lindrig i bogleder och höftleder. Hon har även lindrig till måttlig artros i flera tår. Veterinären som undersökte henne berättade att de hittade endel förändringar "bara för att hon letade" och att smärtan som hon visade vid böjprov kan komma från träningsvärk. Hon sa även att hon inte vet hur Tassa kommer fungera som jakthund.
Jag är förkrossad. Har bara gråtit sedan vi kom från veterinären och inte kunnat sova inatt. Känner skuld för att jag inte har märkt något tidigare. Framför allt tänker jag på Tassas framtid.
Vi snackar om en hund som älskar att jaga. Jag aktiverar henne naturligtvis när det inte är jaktsäsong också med spår, diverse trickträning, apportering, simning osv. men inget får henne att tända till så som jakt. Hon är aldrig så kontaktsökande och samarbetsvillig som när vi jagar och hon vet att det är på "riktigt" dvs. ett konstgjort spår till exempel är inte superkul i hennes ögon. Hon blir aldrig så trött och så nöjd som när vi har varit ute och jagat.
Planen nu är antiinflammatoriskt under en längre tid, korta promenader, kosttillskott och byte till spannmålsfritt foder. När hon är smärtfri ska vi börja med fysioterapi.
Jag känner mig som en urdålig hundägare, min motivation är borta. Går det att ge henne ett bra liv utan jakt? Jag kommer inte klara att se henne uppspelt och glad när jaktutrustningen kommer fram och sedan lämna henne hemma. Är så otroligt ledsen, hon är min första hund och jag älskar henne och vill bara hennes bästa men jag vet inte vad det är.
Jag har följt forumet länge men det här är första gången jag skriver något.
Lite bakgrund om mig och min hund. Jag är en jaktintresserad tjej på 27 år som för 6 år sedan köpte en jämthund (Tassa) tillsammans med min jaktintresserade pappa som är uppvuxen med rasen. Jakten har fick en helt ny dimension med Tassa och jag är så otroligt tacksam över att få äga en sån fantastisk hund. Vi jagar älg, vildsvin och grävling med henne och hon är grymt bra helt enkelt. Hon är även en mycket trevlig familjehund som hänger med på det mesta.
I oktober började hon halta efter att vi hade varit ute och jagat. Vi gick igenom henne så gott vi kunde och hittade ett så på trampdynan. Hon fick vila ett par veckor och blev bättre men kunde fortfarande halta efter vila så vi åkte till veterinären som konstaterade att hon ömmade i en tå på samma tass som hon haft ett sår på. Hon fick äta antiinflammatoriskt i 10 dagar och vila från jakt i ca 4 veckor. Jagade med henne igen i söndags och hon började halta kraftigt i måndags. Igår var vi hos veterinären som röntgade och konstaterade att hon lider av artros i flera leder. Artrosen är lindrig i bogleder och höftleder. Hon har även lindrig till måttlig artros i flera tår. Veterinären som undersökte henne berättade att de hittade endel förändringar "bara för att hon letade" och att smärtan som hon visade vid böjprov kan komma från träningsvärk. Hon sa även att hon inte vet hur Tassa kommer fungera som jakthund.
Jag är förkrossad. Har bara gråtit sedan vi kom från veterinären och inte kunnat sova inatt. Känner skuld för att jag inte har märkt något tidigare. Framför allt tänker jag på Tassas framtid.
Vi snackar om en hund som älskar att jaga. Jag aktiverar henne naturligtvis när det inte är jaktsäsong också med spår, diverse trickträning, apportering, simning osv. men inget får henne att tända till så som jakt. Hon är aldrig så kontaktsökande och samarbetsvillig som när vi jagar och hon vet att det är på "riktigt" dvs. ett konstgjort spår till exempel är inte superkul i hennes ögon. Hon blir aldrig så trött och så nöjd som när vi har varit ute och jagat.
Planen nu är antiinflammatoriskt under en längre tid, korta promenader, kosttillskott och byte till spannmålsfritt foder. När hon är smärtfri ska vi börja med fysioterapi.
Jag känner mig som en urdålig hundägare, min motivation är borta. Går det att ge henne ett bra liv utan jakt? Jag kommer inte klara att se henne uppspelt och glad när jaktutrustningen kommer fram och sedan lämna henne hemma. Är så otroligt ledsen, hon är min första hund och jag älskar henne och vill bara hennes bästa men jag vet inte vad det är.
