Religionens särställning

Nä, det är min uppfattning... Tror man inte på något så tror man inte på något och då har man ju den tron att man inte tror på något. För min del är det så enkelt. Sedan är det upp till vem som helst om den håller med mig eller inte, där känner jag att det inte finns något rätt eller fel huruvida jag känner så eller inte. Men särskilt religiös är jag inte, använder både hijab i muslimska länder, har ofta mitt guldkors runt halsen och har judiska ljusstakar i fönstren för att de är fina... Kunde inte bry mig mindre om andras tro, varesig det är på en gud, tio gudar, satan eller ingenting.
Jag har ett flertal gånger lagt märke till, att troende, har väldigt svårt att förhålla sig till äkta ateism.
Det går liksom inte att förstå sig på att man "inte behöver tro på något".

Det har framkommit för mig bl.a. när jag lyssnar på "Människor och tro" på P1, eller i diskussioner i samma kanal i "Filosofiska rummet".
Det är som att troende inbillar sig att det skulle finnas ett hål som absolut måste fyllas med någon slags "tro", hos ateister.

Återigen, det behövs ingen "tro" på något magisk väsen för en stor del av befolkningen i Sverige.
 
Men tänker du att man alltid har en relation till tro?
Till det jag anser att tro handlar om vilket inte har något som helst med religion att göra, ja, det gör jag faktiskt. Det tycker jag framkommer med de jag känner som inte har någon gudstro. Det är ofta de tror saker som de inte veta. Om det mesta ;-)
Har jag sagt att jag stör mig på ett kors i guldkedja? Under kläderna, ibland synligt?

Jag stör mig på den rätt som religiösa anser vara given, att religionsfrihet skulle innebära en självklar rätt att i allehanda sammanhang, som t.ex. på arbetsplatser, i skolor/inom utbildningsväsendet i stort, eller i andra offentliga sammanhang, genom klädsel eller särskilda rättigheter ska få torgföra och visa upp sin religion.

Nu har jag ju gått i skola i Frankrike, förutom i Sverige, i Frankrike har man under lång tid varit mycket noggrann med att se till religion (även religiös klädsel, inklusive munkdräkt eller nunnedräkt) hålls utanför skolan, och istället inom det privata. En del av min bild om hur ett sekulärt samhälle kan/bör agera är antagligen format från Frankrike.

Det intressanta är, att många med gott anseende skolor på grund- eller gymnasienivå i Frankrike drivs av religiösa organisationer (exempelvis katolska nunne- eller munkordnar), och det finns ingen trosrelaterad undervisning där, ämnet religion som i "religionsvetenskap" finns dock. Munkar och nunnor går helt civilklädda till jobbet, och drar på sig religiös klädnad när arbetsdagen är slut och eleverna gått därifrån.
Så, ett väl synligt guldkors är ok men inte en hijab? Ok.
Fast i min värld blandar du då två begrepp. Dels verbet att tro och substantivet en tro. För mig är de skilda saker.

Jag tror att jag kommer att vara fri från min förkylning imorgon. - jag vet inte men antar
Jag har en tro på människors godhet. - jag är övertygad om
Som sagt, lets agree to disagree. För jag kan inte förklara bättre än jag gjort och jag är egentligen inte intresserad av det heller eftersom var och en får leva salig i sin tro och tro på vad de vill, hur de vill och inte vill och benämna det därefter och faktum är att det, egentligen, inte rör mig i ryggen alls. Folk får göra som de vill så länge de inte kränker andras rättigheter.
Sen finns det uppfattningen att "Gud" är allt och allting, till skillnad från den personliga guden inom kristendomen, islam osv. Är det förenligt med ateism?
Var det till mig Anders? Det får du i så fall fråga de som är ateister :)
Jag har ett flertal gånger lagt märke till, att troende, har väldigt svårt att förhålla sig till äkta ateism.
Det går liksom inte att förstå sig på att man "inte behöver tro på något".

Det har framkommit för mig bl.a. när jag lyssnar på "Människor och tro" på P1, eller i diskussioner i samma kanal i "Filosofiska rummet".
Det är som att troende inbillar sig att det skulle finnas ett hål som absolut måste fyllas med någon slags "tro", hos ateister.

Återigen, det behövs ingen "tro" på något magisk väsen för en stor del av befolkningen i Sverige.
Ja kanske. Tur vi har åsiktsfrihet och möjlgheten att tro på vad vi vill i Sverige. Eller hur?
 
Till det jag anser att tro handlar om vilket inte har något som helst med religion att göra, ja, det gör jag faktiskt. Det tycker jag framkommer med de jag känner som inte har någon gudstro. Det är ofta de tror saker som de inte veta. Om det mesta ;-)
Men om man drar en parallell till andra saker. Säg att vi tar ett intresse som badminton eller hundar. Vissa älskar det och andra avskyr det och många har ingen åsikt. Många säger säkert att badminton har jag aldrig funderat på och har ingen relation till. Och varför tycker vissa då att det är skillnad på religion/tro och badminton? Varför måste religion ha en särställning och varför måste man ha en relation till tro.

Sen tycker jag det är intressant när jag tex hörde en präst nyligen som sa att alla människor funderar ju över livsfrågor, döden etc så därför är tro/ religion viktiga i folks liv. Jag tycker inte man behöver diskutera tro om man tex pratar om vad som händer efter döden. Livsfrågor behöver inte alltid vara tro som jag ibland tycker att vissa menar.
 
Senast ändrad:
Har jag sagt att jag stör mig på ett kors i guldkedja? Under kläderna, ibland synligt?

Jag stör mig på den rätt som religiösa anser vara given, att religionsfrihet skulle innebära en självklar rätt att i allehanda sammanhang, som t.ex. på arbetsplatser, i skolor/inom utbildningsväsendet i stort, eller i andra offentliga sammanhang, genom klädsel eller särskilda rättigheter ska få torgföra och visa upp sin religion.

Nu har jag ju gått i skola i Frankrike, förutom i Sverige, i Frankrike har man under lång tid varit mycket noggrann med att se till religion (även religiös klädsel, inklusive munkdräkt eller nunnedräkt) hålls utanför skolan, och istället inom det privata. En del av min bild om hur ett sekulärt samhälle kan/bör agera är antagligen format från Frankrike.

Det intressanta är, att många skolor med gott anseende på grund- eller gymnasienivå i Frankrike drivs av religiösa organisationer (exempelvis katolska nunne- eller munkordnar), och det finns ingen trosrelaterad undervisning där, ämnet religion som i "religionsvetenskap" finns dock. Munkar och nunnor går helt civilklädda till jobbet, och drar på sig religiös klädnad när arbetsdagen är slut och eleverna gått därifrån.
I de franska skolor jag o min bror gick i i Nordafrika o Mellanöstern hade både nunnor o munkar sina religiösa utstyrslar på sig. Nunnorna som följde med oss på skolresa till Sinai var civilklädda förutom att de hade dok. Någon religionsundervisning minns jag inte, däremot bordsbön o aftonbön i kapellet.
 
Har läst en del i tråden. Utan att gå djupare in på sakfrågan så tycker jag att det glöms bort i denna diskussionen att vi har en diskrimineringslagstiftning i Sverige där bla religionstillhörighet är en faktor.
Liksom även kön.

En arbetsgivarea får inte diskriminera vare sig direkt eller indirekt. Därför är det inte så att en arbetsgivare kan bestämma fritt exakt hur anställda ska klä sig. Det hela är lite mer komplicerat, om klädseln kan sägas ha med religiös övertygelse att göra t ex.
 
Men om man drar en parallell till andra saker. Säg att vi tar ett intresse som badminton eller hundar. Vissa älskar det och andra avskyr det och många har ingen åsikt. Många säger säkert att badminton har jag aldrig funderat på och har ingen relation till. Och varför tycker vissa då att det är skillnad på religion/tro och badminton? Varför måste religion ha en särställning och varför måste man ha en relation till tro.

Sen tycker jag det är intressant när jag tex hörde en präst nyligen som sa att alla människor funderar ju över livsfrågor, döden etc så därför är tro/ religion viktiga i folks liv. Jag tycker inte man behöver diskutera tro om man tex pratar om vad som händer efter döden. Livsfrågor behöver inte alltid vara tro som jag ibland tycker att läsa menar.
Där är vi helt enkelt oense. För jag tycker nog livsfrågor är vad religionerna, oavsett vilka, går ut på. Och nej, jag har aldrig brytt mig om badminton, däremot har jag diskuterat mycket livsfrågor och livsåskådningar med alla typer av troende och otroende människor. Men det är säkert så enkelt att vi ser det ur olika synvinklar, jag har en ganska avslappnad syn på all form av religion så jag har helt enkelt inte behov av att tänka utanför boxen i den frågan, för mig flyter liksom diskussionerna i livsfrågor samman oavsett vem som diskuterar dem och vilken religion eller tro eller icke den bekänner sig till. Det har man kanske om man är ateist och det är viktigt för en, för mig betyder ateism bara avsaknad av gudstro liksom, annars är det som vilken människa som helst... Typ som denna länk förklarar (ingen aning om sidan är en bra sida för ämnet men den förklarar det jag anser om ateism, tro eller inte).
Jag kan liksom inte förklara min inställning till det bättre, så jag väljer att lämna den här diskussionen nu för som sagt, för min del får folk tro eller inte tro på vad de vill, men det ändrar ändå inte min inställning till det.
 
Har läst en del i tråden. Utan att gå djupare in på sakfrågan så tycker jag att det glöms bort i denna diskussionen att vi har en diskrimineringslagstiftning i Sverige där bla religionstillhörighet är en faktor.
Liksom även kön.

En arbetsgivarea får inte diskriminera vare sig direkt eller indirekt. Därför är det inte så att en arbetsgivare kan bestämma fritt exakt hur anställda ska klä sig. Det hela är lite mer komplicerat, om klädseln kan sägas ha med religiös övertygelse att göra t ex.
Precis. Och det är det som bla gör att religion har en särställning och det fascinerar mig.
 
I de franska skolor jag o min bror gick i i Nordafrika o Mellanöstern hade både nunnor o munkar sina religiösa utstyrslar på sig. Nunnorna som följde med oss på skolresa till Sinai var civilklädda förutom att de hade dok. Någon religionsundervisning minns jag inte, däremot bordsbön o aftonbön i kapellet.
Jag är ganska säker på att min bekant som bor utanför Paris har sagt att även deras barn har bön till maten, barnen är i mina barns ålder (då mina barn hade bön till maten när de gick i skola på Malta diskuterade vi det då) men har ingen aning om vilken typ av skol de går i. Hon är inte troende men de kan ju gå i någon form av religiös skola ändå tänker jag så det vågar jag inte säga.
 
Många länder som har krav på att djur ska bedövas innan de avblodas har undantag från denna djurskyddsregel/lag om det finns religiösa skäl.

Färre än 10 länder i världen som har ett absolut bedövningskrav innan avblodning utan undantag.
 
Många länder som har krav på att djur ska bedövas innan de avblodas har undantag från denna djurskyddsregel/lag om det finns religiösa skäl.

Färre än 10 länder i världen som har ett absolut bedövningskrav innan avblodning utan undantag.
Hur är det med danska grisar? Muslimer äter inte gris, om de är rättrogna.
Koscherslakt är inte så trevligt. Finns det flera exempel?
 
Hur är det med danska grisar? Muslimer äter inte gris, om de är rättrogna.
Koscherslakt är inte så trevligt. Finns det flera exempel?

När jag var på föreläsningen om detta för ett år sedan så var Danmark det senaste landet som lagstiftat om att det inte tillåts religiösa undantag vid slakt.

Halalslakt i de länder utan undantag sker bedövat. Koscherslakt utförs endast obedövat och får då inte utföras i dessa länder.

Islam och judendomen är de två stora religionerna där obedövad slakt sker. Finns säkert fler mindre, men de har jag inte koll på.

Tyskland (Hitler) var tidiga med att inte tillåta religiösa undantag. Men att tro att huvudsyftet var djurvälfärden är naivt. Var (ytterligare) ett sätt för nazisterna att peka ut judarna som mindre mänskliga jämfört med tyskarna.
 
Till det jag anser att tro handlar om vilket inte har något som helst med religion att göra, ja, det gör jag faktiskt. Det tycker jag framkommer med de jag känner som inte har någon gudstro. Det är ofta de tror saker som de inte veta. Om det mesta ;-)

Så, ett väl synligt guldkors är ok men inte en hijab? Ok.

Nu försöker du ställa två ganska olika saker mot varandra, som om de var likadana.

Hijaben är mer lik nunnedräkten, den där märkliga idén hos vissa ortodxa judar, med tinninglockar, bönesjal, och peruk för kvinnorna, eller "plain dress" hos Amish t.ex..

Alltså ett tydligt exponerat ställningstagande: min religion är så viktig för mig så att den genomsyrar allt jag gör och säger, det viktigaste i mitt liv är att vara inkluderat i just min religiösa gemenskap, och att därmed dessutom visa ett indirekt misstroende mot dem som inte är med i min grupp.
Här tar jag inte ställning till om den mer eller mindre religiöst/kulturellt utmärkande klädseln skulle vara ett resultat av grupptryck eller seriöst ställningstagande för en viss religion.

När symbolen krupit ner till att bli något mer diskret, korset om halsen t.ex. är det rimligt att anta att även attityden till sin eventuella tro är mer privat, och det kan vara rimligt att anta att det finns andra saker i vederbörandes liv, som inte behöver genomsyras av religionen.

Sedan märker jag hur svårt det verkar vara att förstå, så jag tar det en gång till:

Frånvaro av tro på någon religion, är INTE en "tro" på något annat...

Altruism, medmänsklighet, humanism, vilja att göra gott, handlar inte om religion. Det är att vara människa. Dessa egenskaper tycks enligt vetenskaplig forskning finnas inbyggda i vår evolutionära programmering.
 
Då tycker jag att alla som vill ska få gå i mjukbyxor och någon ful trasig tröja oavsett var de jobbar.
Det är två olika saker. Att ha kläder som inte är mjukbyxor och tröja ökar inte risken för skador. Det gör högklackat. Samtidigt som de inte har någon praktisk betydelse för arbetet. Att tvinga arbetstagare att använda kläder som faktiskt kan bidra till skador är över alla gränser.
 
Det är två olika saker. Att ha kläder som inte är mjukbyxor och tröja ökar inte risken för skador. Det gör högklackat.

Okej jag antar att alla tjejer på krogen blir tvingade att ha klackar då också. Varför är det ok på krogen men inte på jobbet.

Sen antar jag att man inte blir påtvingad 12cm höga klackar utan kanske 4-5cm.

Vill man inte ha klack på jobbet, skit i och sök den tjänsten. Det är inte svårare.
 

Liknande trådar

T
Western Jag postar detta i en egen tråd eftersom jag tror att vi kan få igång en diskussion i ämnet som för mig är VÄLDIGT intressant, jag...
Svar
17
· Visningar
3 031
Senast: Lazy Lady
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp