På allmän begäran kommer här en rapport från helgens, min första, AR-kurs. 
Som jag tidigare sagt jag har svårt att kategorisera detta och inte se det som dressyr. Jag kände inte att jag fick ordentliga svar av den tränaren jag provat rida för innan och höll inte riktigt med. Jag var helt med på filosofin i sig, men var inte riktigt med ändå...
Iaf... Denna helg bärjade med teori. Spännande människa måste jag säga. Verkligen trevlig och verkligen lugn och avslappnad inställning till allt. Skönt med en sån människa. Filosofisk, som jag.
Allt väl tills det kom till den delen då det börjades slås på hästarna igen. Jaha, då var vi tillbaka i den allmänna hästvärlden igen. Varför måste man slå på djuren? Jag förstår inte? Sen var hon i allmänhet inte aggressiv, inte heller arg eller upprörd och hästen i fråga var inte en speciellt osäkert häst utan en stor, ung hingst med ett barnsligt beteende som bara ville busas och kivas. Så ingen skada skedd där i det stora hela men varför ens låta det hända? Den här hingsten gjorde de slagsmål med under alla hans pass första dagen, och andra dagen fick han sig några dängor med. Men då var jag med så det gick lite lugnare till, samt att han lugnat ner sig en smula.
Iaf. Min häst var halt såklart, inte för att han brukar vara det men det är väl lagen om allts jävlighet. Dagen innan kursen ringer syrran och tror att han sträkt sig. Men vi provar ändå att titta lite på honom. Oren i trav v varv. Jobbade därför ifrån marken i skritt och faktiskt, andra passet var han mycket mindre oren, antagligen tack vare arbetet som gymnastiserat honom. Det vi gjorde var lite öppna och jobba med lång och låg. Kändes väldigt bra, fick mycket att tänka på. Dagen efter var han mer oren igen, kanske för att han inte gått ngt pass på ett tag. Red dock ändå. Mitt stora problem innan kursen var ju att min häst har knölar/fistlar bakom öronen som hindrade oss från att använda träns - visste inte om det var ok under kursen. Men hon tyckte att det gick väl visst, man får jobba så gott det går. Vi jobbade därför med lina och sen med grimma som vi la snett mellan öronen (han har bara fistlar på ena sidan av halsen). Linan störde honom lite när den gled ner över nosen nämligen - matte är inte så hajj med alla sina armar och händer än. Tyvärr gick sista passet väldigt dåligt. Svårt att styra, jag fick inte tid att tänka och kände mig lite dum. Hästen var väldigt okänslig för hjälperna vilket inte är likt honom och jag struntade helt i min sits bara för att lyckas styra. Men jag fick med mig mycket att jobba på.
Efter detta kommer min fokus ligga på att såklart först få min häst frisk. Jag kommer att jobba minst lika mycket från marken som från ryggen. Mycket öppna men ffa sluta som min häst behöver bli starkare i. Göra oss mer känsliga för hjälperna så att vi kan utföra och växla mellan skolorna på ett mjukt och lättsamt sätt. Min häst (och jag) behöver byggas upp fysiskt och det är vårt mål till nästa kurs. Min sits blir mycket jobba med också. Puh..
Så det var absolut en givande kurs. Min syn på AR är fortfarande att det är dressyr och inget annat, med en smula inspiration från traditioner och historia. Men, det som skiljer AR från vanlig skoldressyr är, tycker jag, fokus. Det handlar om att fokusera på precis allt man gör, ha ett syfte med varända steg och verkligen engagera sig i detaljerna. Och det är väl därför man får resultat trots så korta pass - för när man väl arbetar så gör man det ordentligt och man tittar vekligen på precis allt i utförandet.
Det tvingar personen att förstå och ta till sig kunskapen. För det går inte om man inte förstår. Och det är väl ngt utav det bästa med detta tycker jag. Att ryttarna måste ta till sig kunskapen för att kunna rida. Det skapar en allmän kunskap och en bättre ridning.
Jag fick dessutom fler lektioner än väntat efter som att hon tyckte att jag skulle vara med och rida hingsten, då det är jag som sen ska vara med och rida in honom. Så jag fick sitta upp på honom för första gången också.
Så visst var det lyckat, värt pengarna och roligt. Min syn på det hela är väl sig lik till stor del men nu har jag fått en lite större förståelse om skillnaden mellan AR och skoldressyr.
Ska fundera vidare..
Som jag tidigare sagt jag har svårt att kategorisera detta och inte se det som dressyr. Jag kände inte att jag fick ordentliga svar av den tränaren jag provat rida för innan och höll inte riktigt med. Jag var helt med på filosofin i sig, men var inte riktigt med ändå...
Iaf... Denna helg bärjade med teori. Spännande människa måste jag säga. Verkligen trevlig och verkligen lugn och avslappnad inställning till allt. Skönt med en sån människa. Filosofisk, som jag.
Allt väl tills det kom till den delen då det börjades slås på hästarna igen. Jaha, då var vi tillbaka i den allmänna hästvärlden igen. Varför måste man slå på djuren? Jag förstår inte? Sen var hon i allmänhet inte aggressiv, inte heller arg eller upprörd och hästen i fråga var inte en speciellt osäkert häst utan en stor, ung hingst med ett barnsligt beteende som bara ville busas och kivas. Så ingen skada skedd där i det stora hela men varför ens låta det hända? Den här hingsten gjorde de slagsmål med under alla hans pass första dagen, och andra dagen fick han sig några dängor med. Men då var jag med så det gick lite lugnare till, samt att han lugnat ner sig en smula.
Iaf. Min häst var halt såklart, inte för att han brukar vara det men det är väl lagen om allts jävlighet. Dagen innan kursen ringer syrran och tror att han sträkt sig. Men vi provar ändå att titta lite på honom. Oren i trav v varv. Jobbade därför ifrån marken i skritt och faktiskt, andra passet var han mycket mindre oren, antagligen tack vare arbetet som gymnastiserat honom. Det vi gjorde var lite öppna och jobba med lång och låg. Kändes väldigt bra, fick mycket att tänka på. Dagen efter var han mer oren igen, kanske för att han inte gått ngt pass på ett tag. Red dock ändå. Mitt stora problem innan kursen var ju att min häst har knölar/fistlar bakom öronen som hindrade oss från att använda träns - visste inte om det var ok under kursen. Men hon tyckte att det gick väl visst, man får jobba så gott det går. Vi jobbade därför med lina och sen med grimma som vi la snett mellan öronen (han har bara fistlar på ena sidan av halsen). Linan störde honom lite när den gled ner över nosen nämligen - matte är inte så hajj med alla sina armar och händer än.
Tyvärr gick sista passet väldigt dåligt. Svårt att styra, jag fick inte tid att tänka och kände mig lite dum. Hästen var väldigt okänslig för hjälperna vilket inte är likt honom och jag struntade helt i min sits bara för att lyckas styra. Men jag fick med mig mycket att jobba på.Efter detta kommer min fokus ligga på att såklart först få min häst frisk. Jag kommer att jobba minst lika mycket från marken som från ryggen. Mycket öppna men ffa sluta som min häst behöver bli starkare i. Göra oss mer känsliga för hjälperna så att vi kan utföra och växla mellan skolorna på ett mjukt och lättsamt sätt. Min häst (och jag) behöver byggas upp fysiskt och det är vårt mål till nästa kurs. Min sits blir mycket jobba med också. Puh..
Så det var absolut en givande kurs. Min syn på AR är fortfarande att det är dressyr och inget annat, med en smula inspiration från traditioner och historia. Men, det som skiljer AR från vanlig skoldressyr är, tycker jag, fokus. Det handlar om att fokusera på precis allt man gör, ha ett syfte med varända steg och verkligen engagera sig i detaljerna. Och det är väl därför man får resultat trots så korta pass - för när man väl arbetar så gör man det ordentligt och man tittar vekligen på precis allt i utförandet.
Det tvingar personen att förstå och ta till sig kunskapen. För det går inte om man inte förstår. Och det är väl ngt utav det bästa med detta tycker jag. Att ryttarna måste ta till sig kunskapen för att kunna rida. Det skapar en allmän kunskap och en bättre ridning.
Jag fick dessutom fler lektioner än väntat efter som att hon tyckte att jag skulle vara med och rida hingsten, då det är jag som sen ska vara med och rida in honom. Så jag fick sitta upp på honom för första gången också.
Så visst var det lyckat, värt pengarna och roligt.
Min syn på det hela är väl sig lik till stor del men nu har jag fått en lite större förståelse om skillnaden mellan AR och skoldressyr.Ska fundera vidare..
