Rädd katt

[belladonnas]

Hej. Inte varit aktiv på flera år men nu är jag helt rådvill och behöver hjälp så vänder mig hit i hopp om hjälp.

Jag har alltid haft hund men varit hundlös i några år. Då skaffade jag min katt då jag bor i hus för att hålla mössen i skick.
En väldigt speciell röd grabb fick flytta hem till mig för snart 2 år sen. Han och jag blev som ler och långhalm. Alltid kommit när jag ropat, sover i min säng, hänger med mig hela tiden helt enkelt. Han har alltid varit väldigt rädd för allt och har först nyligen vågat hälsa på en annan person mer än mig.

Eftersom saknaden av hund är gigantisk så hämtade jag en omplaceringshund för 1 1/2månad sen. En kattvan sådan.

Simba (katten) blev såklart megarädd, vilket var förväntat, men lyckades efter några dagar tvinga ut honom från fotöljen. Har haft galler för så dom har halva huset var. Kommit till den punkten där simba inte gömmer sig längre men är fortfarande stressad och på sin vakt.

Hade honom inne i 2 1/2 vecka men sen har han fått gå ut eftersom han är utekatt och blir väldigt gapig efter för långt tid inne.

Problemet är att nu har simba slutat komma hem. Och det verkar bara bli sämre. Han kommer inte när jag ropar, när jag ser honom så sticker han osv.. och mitt hjärta blöder.

När jag ser honom tvingar jag in honom men nu har han som sagt var slutat att ens visa sig.

Kan inte ha mat ute då grannkatterna käkar upp det. Så alltså kommer han inte ens hem för att äta.

Är det bara att känna sig besegrad och inse att jag tyvärr inte kan ha båda djuren eller har någon något bra mirakeltips? Jag börjar få slut på ideer..

 

[athena_arabians]

Hej. Inte varit aktiv på flera år men nu är jag helt rådvill och behöver hjälp så vänder mig hit i hopp om hjälp.

Jag har alltid haft hund men varit hundlös i några år. Då skaffade jag min katt då jag bor i hus för att hålla mössen i skick.
En väldigt speciell röd grabb fick flytta hem till mig för snart 2 år sen. Han och jag blev som ler och långhalm. Alltid kommit när jag ropat, sover i min säng, hänger med mig hela tiden helt enkelt. Han har alltid varit väldigt rädd för allt och har först nyligen vågat hälsa på en annan person mer än mig.

Eftersom saknaden av hund är gigantisk så hämtade jag en omplaceringshund för 1 1/2månad sen. En kattvan sådan.

Simba (katten) blev såklart megarädd, vilket var förväntat, men lyckades efter några dagar tvinga ut honom från fotöljen. Har haft galler för så dom har halva huset var. Kommit till den punkten där simba inte gömmer sig längre men är fortfarande stressad och på sin vakt.

Hade honom inne i 2 1/2 vecka men sen har han fått gå ut eftersom han är utekatt och blir väldigt gapig efter för långt tid inne.

Problemet är att nu har simba slutat komma hem. Och det verkar bara bli sämre. Han kommer inte när jag ropar, när jag ser honom så sticker han osv.. och mitt hjärta blöder.

När jag ser honom tvingar jag in honom men nu har han som sagt var slutat att ens visa sig.

Kan inte ha mat ute då grannkatterna käkar upp det. Så alltså kommer han inte ens hem för att äta.

Är det bara att känna sig besegrad och inse att jag tyvärr inte kan ha båda djuren eller har någon något bra mirakeltips? Jag börjar få slut på ideer..

Jag tror tyvärr inte det kommer att fungera. Simba trivs bevisligen inte hemma längre när du inte ens får se honom. Att låta honom försvinna så där anser jag också är helt oansvarigt, det kan vara så att han inte har hittat något annat ställe att bo på dvs är ute på egen tass.

Oavsett hur du väljer att göra är ju prio ett nu att få tag på honom så han inte far illa ute.

 

[belladonnas]

Jag tror tyvärr inte det kommer att fungera. Simba trivs bevisligen inte hemma längre när du inte ens får se honom. Att låta honom försvinna så där anser jag också är helt oansvarigt, det kan vara så att han inte har hittat något annat ställe att bo på dvs är ute på egen tass.

Oavsett hur du väljer att göra är ju prio ett nu att få tag på honom så han inte far illa ute.

Då tror du som jag då. Vet att han sover på höskullen så säga att jag låter honom försvinna tycker jag är lite hårt.. att jag inte har ställt ut mat är som sagt var för grannkatterna käkar upp det och dessutom vill jag inbjuda till att "tvinga" hem honom.

Har sagt från dag 1 att om det inte funkar får hunden åka hem om simba inte accepterar. Så då av ditt svar att dömma så kommer det antagligen inte gå att lösa.

 

[MJLee]

Jag håller tyvärr med @athena_arabians om Simba inte bara inte är hundvan, skygg och en utekatt då finns det tyvärr en mikroskopisk chans att det kommer att fungera. Möjligen om du har honom som innekatt hela tiden, fixar höga trygga ställen för honom att ligga på, köper och pluggar in felliway, och sedan jobbar stenhårt några månader med att få dem att anpassa sig till varandra då kan det möjligen gå men chansen tror inte jag är så stor. Tyvärr. Särskilt om inte Simba är kattvan sedan innan.

Tråkig och jobbig situation.

 

[athena_arabians]

Då tror du som jag då. Vet att han sover på höskullen så säga att jag låter honom försvinna tycker jag är lite hårt.. att jag inte har ställt ut mat är som sagt var för grannkatterna käkar upp det och dessutom vill jag inbjuda till att "tvinga" hem honom.

Har sagt från dag 1 att om det inte funkar får hunden åka hem om simba inte accepterar. Så då av ditt svar att dömma så kommer det antagligen inte gå att lösa.

I ditt första inlägg framgick det inte att du sett honom på höskullen. Oavsett så håller det inte plus att du kommer nog att få kämpa för att få in honom till en början.

 

[belladonnas]

Tack för era inputs. Blev lite otydligt i första inlägget inser jag. Jag har personligen inte sett honom utan det är min hyresvärd som har hängt en del med simba.

Hunden kommer att få åka hem igen. Hur som är det Simbas hus och vi har försökt tillräckligt.

 

[France]

Jag tycker det är tragiskt att en katt ska behöva vara rädd för det mesta. Om jag var du skulle jag avliva katten och behålla hunden. Du har haft den i två år, och den är fortfarande sjukt skygg.

 

[Lingon]

Tack för era inputs. Blev lite otydligt i första inlägget inser jag. Jag har personligen inte sett honom utan det är min hyresvärd som har hängt en del med simba.

Hunden kommer att få åka hem igen. Hur som är det Simbas hus och vi har försökt tillräckligt.

Det låter som ett helt rätt val. Man måste prioritera det djur man har framför djur man eventuellt skaffar efteråt. Om Simba har ett bra liv i övrigt d.v.s. är för det mesta nöjd och glad så gör dig av med hunden och fortsätt som du gjort innan. Men om Simba alltför ofta är rädd så är det kanske bättre att han får somna in. D.v.s. bara om du inte ser att det blir nån förbättring och anser dig ha möjlighet att ge honom ett bra liv.

 

[belladonnas]

Jag tycker det är tragiskt att en katt ska behöva vara rädd för det mesta. Om jag var du skulle jag avliva katten och behålla hunden. Du har haft den i två år, och den är fortfarande sjukt skygg.

Ja så kan man tycka. Men en glad, kelig och go katt som lever med kärlek och utevistelse ser jag ingen att anledning till att avliva bara för han är rädd för mycket. Snarare bra på många sätt då risken för att bli överkörd minskar drastiskt

 

[belladonnas]

Det låter som ett helt rätt val. Man måste prioritera det djur man har framför djur man eventuellt skaffar efteråt. Om Simba har ett bra liv i övrigt d.v.s. är för det mesta nöjd och glad så gör dig av med hunden och fortsätt som du gjort innan. Men om Simba alltför ofta är rädd så är det kanske bättre att han får somna in. D.v.s. bara om du inte ser att det blir nån förbättring och anser dig ha möjlighet att ge honom ett bra liv.

Kanske var otydlig i tidigare inlägg men jag uppfattar inte att han lider för han inte vågar hälsa på människor och flyr från plötsliga höga ljud.

Han är en mycket speciell katt men tycker inte det är anledning till att avliva från en fungerande liv som han verkar gilla. (Utan hunden då)

 

[nilie]

Det finns lugnande feromoner som man kan ha till katten. Bl a ett som sprids i hemmet via eluttaget:
"Feliway Doftavgivare innehåller lugnande doftferomoner som visat sig öka kattens känsla av trygget. Doftavgivaren innehåller syntetiska feromoner som motsvarar kattens naturliga ansiktsferomoner. Doftavgivaren är perfekt att använda i hem med många katter, vid flytt, vid introducering av nya husdjur eller när vänner kommer på besök, renovering, nyinköpta möbler, storhelger eller när katten är rädd och gömmer sig. Doftavgivaren kan också användas som ett komplement till Feliway Spray när katten klös- och/eller urinmarkerar. Placera doftavgivaren i ett väggutag i det rum katten vistas mest och håll den inpluggad dygnet runt. Produkten ska helst användas i kombination med träning för att hjälpa katten att minska sin oro."

 

[Smulan75]

jag tog hem två "omplaceringshundar" - som var kattvana (men som tyvärr lärt sig att "egna" katter fick man inte jaga men andra katter var ok - och mina katter var ju i kategorin "andra katter". Mina katter (4st) är inte hundvana och har inte "bott med hund" och de gillade det inte alls - ville helst vara ute och när de var inne låg de mest och tryckte. vi provade ett par veckor - Men vi insåg att det var framförallt hanhunden som katterna reagerade på - även om han var van så var han mer vaksam och "på" och så fort katterna rörde på sig så hoppade han upp och skulle kolla/jaga. Så även om vi hade grindar i huset mellan hundarna och katterna så ville katterna helst vara ute och var otroligt skeptiska. Det hade säkert funkat tillslut men det hade tagit oerhörd lång tid. Hanhunden fick åka hem - både pga katterna men även annat. och kvar var bara tiken - som är väldigt mild & lugn i temperamentet. samma dag som hanen åkte var det som att katterna insåg att nu var det "fritt fram igen" och de var även framme vid grinden och spanade på tiken - när hon låg och sov. nu några månader senare så funkar allt jättebra och katterna trivs inne & ute och hunden rör sig i huset och ute på gården hon aktar sig för katterna och katterna är trygga med att de vet att hon inte är "på" dem.

 

[belladonnas]

Såg att det har tillkommit fler svar. Tack så jättemycket.
Gjorde så att hunden fick flytta till ett annat jättefint hem och då efter någon vecka lyckades jag få min katt att flytta hem.

Många bra tips som ska användas i framtiden om det ges ett nytt försök att hundvänja Simba

 

[ako]

Trist att det inte funkade men bra att det löste sig ändå!

Det är inte alltid så lätt med hundar o katter. Ett av mitt livs sämsta djurägarsamvetesminnen grundas på det. Vi hade fyra nöjda katter o ville skaffa hund. Skaffade vuxen, kattvan vovve men katterna vande sig aldrig helt. Två av fyra vande sig efter ett par månader, de andra två valde att i princip bo på övervåningen dit hunden inte gick resten av sina liv. När vi insåg att de faktiskt inte tänkte vänja sig (vi trodde ju att det skulle ge sig, särskilt då två vande sig) hade det gått så lång tid att det inte kändes ok att lämna tillbaka hunden heller då han ju blivit familjemedlem han också. Många år sedan nu, men kan fortfarande känns dåligt samvete mot kissarna som faktiskt fick ett tristare liv...

Sedan dess har vi skaffat fler katter men då som ungar o det har funkat fint. Nu har vi 2 katter o 1 hund.