A
apollo1
Hej!
Lite långt men jag hoppas att någon orkar läsa och har tips och råd!
Jag och min sambo har sedan ett par månader tillbaka flyttat ihop och han hade med sig sin katt - en kastererad hane på 8 år.
Vi har bott tillsammans fast inte inte i gemensam lägenhet i tre år tidigare så jag känner katten sen innan. Jag hade katt innan hos mina föräldrar som visserligen var utekatt och jag antar att dom blir annorlunda men jag har lite funderingar över den här katten för han beteer sig inte som andra katter jag träffat, vilket naturligtvis inte betyder att det är nåt fel eftersom alla djur är individer!
Han är så otroligt osjälvständig och översocial. Han är konstant springande runt benen, han ska alltid ligga på och i saker när man gör något, han sitter i princip i tallriken när man äter och fattar inte vinken när man för 8:e gången slänger ned honom, han hoppar då upp igen och försöker ta mat från tallriken medan vi äter! Jag upplever att det är något stressat över att han är så social, vad kan det bero på? Inbillar jag mig?
Han är också fruktansvärd när han ska få mat, han skriker tills man blir galen och lyssnar/förstår inte tillsägelser trots att jag försökt med olika ord/samma ord en längre tid. Har försökt att ge mat flera gånger om dagen, men det funkar bara om jag ger när han inte ser, förstår han att han ska ha mat blir han galen.
Missförstå mig rätt nu, naturligtvis är jag glad över en social katt, men nu när jag är hemma på dagarna får jag spunk för han är med en till och med när man går på toa, gör macka - jämt! Som sagt upplever jag något stressat över att han ska vara med jämt. Sen vill jag inte alltid ha han i knäet, jag vill kunna sitta själv ibland - är jag taskig då?
Nu har jag som sagt varit hemma på dagarna en längre tid men i vanliga fall matchar mitt och sambons arbetsschema rätt bra så katten är kanske ensam hemma ca 6 timmar per dag. Vi försöker aktivera honom genom lek och ibland går vi ut på gården. Är sambon hemma är han med honom hela tiden och vi bor i en lägenhet med väldigt öppen planlösning utan dörrar så han är aldrig ensam i ett rum.
Han har haft mycket problem med kissandet inomhus men vi tycker att det har blivit bättre sedan vi köpte feliway, hormonet som sitter i vägguttaget. Han är kollad av vet. inget fel. Jag kan tänka mig att en del av allt naturligtvis är att vi bor i ett nytt hem, men hur lång tid kan det ta för honom att vänja sig isf? Kan också tillägga att vi har kaniner instängda i ett eget rum som han är väldigt fundersam över, kan det vara stressande? Han sitter ofta och jamar vid ytterdörren, vad kan det vara?
Är detta en katt som på något sätt mår dåligt eller är han bara väldigt social och odisciplinerad, och hur kommer man till bukt med detta?
Hoppas någon kan ge råd!
Lite långt men jag hoppas att någon orkar läsa och har tips och råd!
Jag och min sambo har sedan ett par månader tillbaka flyttat ihop och han hade med sig sin katt - en kastererad hane på 8 år.
Vi har bott tillsammans fast inte inte i gemensam lägenhet i tre år tidigare så jag känner katten sen innan. Jag hade katt innan hos mina föräldrar som visserligen var utekatt och jag antar att dom blir annorlunda men jag har lite funderingar över den här katten för han beteer sig inte som andra katter jag träffat, vilket naturligtvis inte betyder att det är nåt fel eftersom alla djur är individer!
Han är så otroligt osjälvständig och översocial. Han är konstant springande runt benen, han ska alltid ligga på och i saker när man gör något, han sitter i princip i tallriken när man äter och fattar inte vinken när man för 8:e gången slänger ned honom, han hoppar då upp igen och försöker ta mat från tallriken medan vi äter! Jag upplever att det är något stressat över att han är så social, vad kan det bero på? Inbillar jag mig?
Han är också fruktansvärd när han ska få mat, han skriker tills man blir galen och lyssnar/förstår inte tillsägelser trots att jag försökt med olika ord/samma ord en längre tid. Har försökt att ge mat flera gånger om dagen, men det funkar bara om jag ger när han inte ser, förstår han att han ska ha mat blir han galen.
Missförstå mig rätt nu, naturligtvis är jag glad över en social katt, men nu när jag är hemma på dagarna får jag spunk för han är med en till och med när man går på toa, gör macka - jämt! Som sagt upplever jag något stressat över att han ska vara med jämt. Sen vill jag inte alltid ha han i knäet, jag vill kunna sitta själv ibland - är jag taskig då?
Nu har jag som sagt varit hemma på dagarna en längre tid men i vanliga fall matchar mitt och sambons arbetsschema rätt bra så katten är kanske ensam hemma ca 6 timmar per dag. Vi försöker aktivera honom genom lek och ibland går vi ut på gården. Är sambon hemma är han med honom hela tiden och vi bor i en lägenhet med väldigt öppen planlösning utan dörrar så han är aldrig ensam i ett rum.
Han har haft mycket problem med kissandet inomhus men vi tycker att det har blivit bättre sedan vi köpte feliway, hormonet som sitter i vägguttaget. Han är kollad av vet. inget fel. Jag kan tänka mig att en del av allt naturligtvis är att vi bor i ett nytt hem, men hur lång tid kan det ta för honom att vänja sig isf? Kan också tillägga att vi har kaniner instängda i ett eget rum som han är väldigt fundersam över, kan det vara stressande? Han sitter ofta och jamar vid ytterdörren, vad kan det vara?
Är detta en katt som på något sätt mår dåligt eller är han bara väldigt social och odisciplinerad, och hur kommer man till bukt med detta?
Hoppas någon kan ge råd!
Senast ändrad av en moderator:
Men det brukar ge med sig på bara några dagar. Men iochmed att din katt verkar ytterst understimulerad kommer han nog tycka att det är jätte skoj!
