Övergrepp mot djur och barn (och andra självfallet!) är så vidrigt att det inte går att beskriva i ord.
Men, djurskyddslagen SKA faktiskt skydda djur mot sådana övergrepp. Jag tror att anledningen till att tidelagslagen togs bort var att den ansågs obsolet, dvs. förlegad i och med att ett djurrättsskydd faktiskt utvecklats. Djurrättsskyddet och djurskyddslaget ska alltså i teorin vara tillräcklig. Tyvärr har det inte fungerat i praktiken då djurskyddslagen är för luddigt utformad - det finns alltid någon som försöker argumentera för att djuren inte lider av övergreppen och sedan är det alltså upp till åklagaren att bevisa motsatsen - dvs. att djuren verkligen lider. Tyvärr åtalas inte övergrepp på djur, förmodligen för att polis (som tar emot anmälan) har för lite insikt i att övergreppen faktiskt är förbjudna enligt lag (regelrätt djurplågeri). Däremot är det ju inte allt för ovanligt att vanvård/plågeri av stordjur går till domstol. Att djurskyddet fungerar där tror jag beror på att distriktsveterinärerna har kunskap i vad lagen säger när det gäller djurskydd och därför mer på fötterna när de anmäler djurplågeriet till polisen.
Djurskyddslagen behöver alltså enligt min mening bli mycket tydligare på vad ett lidande för ett djur innebär, eller ännu bättre, att återinföra det explicita förbudet mot tidelag som en paragraf i Djurskyddslagen.
Slutligen, är man medveten om att ett djur drabbas av övergrepp - polisanmäl och var riktigt j-a besvärlig. Det lönar sig!
