IrpaSnirpa
Trådstartare
Saga har under de sista sex månaderna haft problem med sin mage.
Hon går från att ha ok konsistens på "nr 2" till att bara få ur sig vatten och slem.
Under dessa sex månaderna har jag pratat med våran VC som tycker att "det ger nog med sig snart". Och visst, det har blivit bättre och jag har slutat tjata. Sen kommer det tillbaka, och jag börjar tjata igen.. Inga prover togs övh.
För en månad sedan började problemen igen, men hon är go och glad hela tiden och verkar inte vara alls påverkad. Inte uttorkad eller ngt alls. Och eftersom jag detta året gått igenom så otroligt mycket med vår VC så ringde vi inte utan väntade ut det själva, för det är ändå det enda de kommer säga åt oss att göra. Dock ringde jag VC en gång där när hon hade bajsat igenom blöjan, och i den låg enbart brunt äckligt slem.. Då var klockan 15.45.. Dom ber mig ringa upp om en 20 minuter för då skulle jag hamna hos jouren.. Dom kunde inte hjälpa oss en kvart innan stängning..
I fredags när jag kom hem från jobbet berättade min sambo att Saga hade legat i soffan hela eftermiddagen, inte velat ha mat eller ngt att dricka. Hon hade då gjort nr 2 för 6 gången den dagen. Vid byte av blöja var rumpan och resten därnere helt rött och irriterat. Så jag ringde hälso och sjukvårdsrådgivningen. Dom rekommenderade oss att åka in akut med henne. Vilket vi gjorde.. Dock kunde vi givetvis inte få någon diagnos på henne då, utan vi fick träffa den läkare som kommer till att utreda Sagas fall det närmsta. Vi fick lite avföringsrör mm.
Idag har vi vart på barnmottagningen och lämnat av våra små rör och lämnat blod. Nu kommer vi få vänta i en vecka innan vi kan få några svar. Om dom ens har några svar åt oss då. Saga har fått sår i rumpan, trots att vi är otroligt noggranna med allt rörande hennes underliv. Hon är sjukskriven från dagis på "obestämd tid".
Det känns drygt, det är min lilla tjej det där. Och man är så maktlös.
Vi har testat att plocka bort laktos, gluten osv osv.. Inget hjälper.. Nu lever vi på hoppet att det kanske är vårt vatten hon inte klarar av (trots att vi fortfarande kokar vattnet åt henne). För annars känns det som att det kommer bli en långvarig process det här, jag vill bara att hon skall få må bra och få gå tillbaka på dagis och ha det bra! Är det vattnet så kan vi ju lätt flytta in till stan igen. Det finns ingen tvekan om den saken. Förra veckan började vi med köpt vatten till henne, men det har inte blivit någon märkbar skillnad..
Finns det fler som haft problem med sina barns magar? Så här långvarigt?
Det känns så konstigt, hon är ju en tillsynes underbart pigg och glad liten unge..
A
Hon går från att ha ok konsistens på "nr 2" till att bara få ur sig vatten och slem.
Under dessa sex månaderna har jag pratat med våran VC som tycker att "det ger nog med sig snart". Och visst, det har blivit bättre och jag har slutat tjata. Sen kommer det tillbaka, och jag börjar tjata igen.. Inga prover togs övh.
För en månad sedan började problemen igen, men hon är go och glad hela tiden och verkar inte vara alls påverkad. Inte uttorkad eller ngt alls. Och eftersom jag detta året gått igenom så otroligt mycket med vår VC så ringde vi inte utan väntade ut det själva, för det är ändå det enda de kommer säga åt oss att göra. Dock ringde jag VC en gång där när hon hade bajsat igenom blöjan, och i den låg enbart brunt äckligt slem.. Då var klockan 15.45.. Dom ber mig ringa upp om en 20 minuter för då skulle jag hamna hos jouren.. Dom kunde inte hjälpa oss en kvart innan stängning..
I fredags när jag kom hem från jobbet berättade min sambo att Saga hade legat i soffan hela eftermiddagen, inte velat ha mat eller ngt att dricka. Hon hade då gjort nr 2 för 6 gången den dagen. Vid byte av blöja var rumpan och resten därnere helt rött och irriterat. Så jag ringde hälso och sjukvårdsrådgivningen. Dom rekommenderade oss att åka in akut med henne. Vilket vi gjorde.. Dock kunde vi givetvis inte få någon diagnos på henne då, utan vi fick träffa den läkare som kommer till att utreda Sagas fall det närmsta. Vi fick lite avföringsrör mm.
Idag har vi vart på barnmottagningen och lämnat av våra små rör och lämnat blod. Nu kommer vi få vänta i en vecka innan vi kan få några svar. Om dom ens har några svar åt oss då. Saga har fått sår i rumpan, trots att vi är otroligt noggranna med allt rörande hennes underliv. Hon är sjukskriven från dagis på "obestämd tid".
Det känns drygt, det är min lilla tjej det där. Och man är så maktlös.
Vi har testat att plocka bort laktos, gluten osv osv.. Inget hjälper.. Nu lever vi på hoppet att det kanske är vårt vatten hon inte klarar av (trots att vi fortfarande kokar vattnet åt henne). För annars känns det som att det kommer bli en långvarig process det här, jag vill bara att hon skall få må bra och få gå tillbaka på dagis och ha det bra! Är det vattnet så kan vi ju lätt flytta in till stan igen. Det finns ingen tvekan om den saken. Förra veckan började vi med köpt vatten till henne, men det har inte blivit någon märkbar skillnad..
Finns det fler som haft problem med sina barns magar? Så här långvarigt?
Det känns så konstigt, hon är ju en tillsynes underbart pigg och glad liten unge..
A
