kopparberg
Trådstartare
Vår katt har gått bort av ålderdom, så nu är vi kattlösa. Ny kissemiss ska bli familjemedlem till sommaren, och jag trodde valet var självklart, jag har i flera år sagt jag någon gång ska ha en Maine Coon!
Vi har flyttat till "paradiset", vi bor vid vägs ände i ett hus på en bondgård, rena kattparadiset! Vår katt ska vara utekatt, här finns inga vägar, järnvägar eller annat övedrivet kattfarligt.
En kompis har skaffat en Ragdoll, det verkar vara en underbar katt! Men kan en Ragdoll över huvud taget fungera som utekatt?
Vår avlidna katt hade ett beteende jag aldrig sett hos en "bondkatt", trots att jag ägt en hel hög "bondkatter" i hela mitt liv. Katten var min sambos och hans X katt, sambon tog med henne när de skiljde sig, sambons X hade haft katten sedan den var kattunge, och den hade varit lika "dryg och konstig" från början.
Katten hade noll jaktinstinkt! Hon tillbringade dagarna med att äta, utevistelsen bestod i att gå ut och sova i en stol på verandan och en tur till "toaletthörnet" på deras gård, hon gick aldrig längre! Samma sak hos oss.
Tyvärr hade sambons X matat henne så hon var sjukligt fet när vi tog hem katten, så hon fick både diabetes och diverse artrosliknande saker när hon blev äldre, vilket ju förkortade hennes liv tyvärr!
Hon tiggde mat som en bortskämd hund, man fick i stort sett alltid ta ut henne ur köket om man lagade mat eller åt, gick inte annars!
Men det mest problematiska med katten var hennes ändlösa skrikande! Har aldrig hört en katt vråla så mycket så ofta!
När hon ville ha mat (alltid förutom nattetid) så vrålade hon. När vi lagade mat vrålade hon. När vi åt vrålade hon. Var hon ute och ville in vrålade hon non-stop på en nivå andra katter gör när de slåss!
Största problemet med vrålandet var nattetid, det gick några timmar, sedan kom hon in ungefär en gång i timmen och vrålade någon minut. Hon ville inget med vrålandet, mat fanns, kelsjuk var hon inte, hon ville inte ut, vi skulle helt enkelt väckas! Vrålandet slutade när vi gick upp, då gick hon och la sig i sängen och sov!
Så gullig sängkatt och gos på natten fugerade ju tyvärr icke!
Så ni som har erfarenhet av många olika raser av katt, ska jag skaffa en Maine Coon? Eller en Ragdoll? Vad jag förstått är det inga "skrikiga" raser, nu är man ju lite bränd efter "vrålet" som jag kallade vår förra katt, vill INTE ha det så igen!
Vi har flyttat till "paradiset", vi bor vid vägs ände i ett hus på en bondgård, rena kattparadiset! Vår katt ska vara utekatt, här finns inga vägar, järnvägar eller annat övedrivet kattfarligt.
En kompis har skaffat en Ragdoll, det verkar vara en underbar katt! Men kan en Ragdoll över huvud taget fungera som utekatt?
Vår avlidna katt hade ett beteende jag aldrig sett hos en "bondkatt", trots att jag ägt en hel hög "bondkatter" i hela mitt liv. Katten var min sambos och hans X katt, sambon tog med henne när de skiljde sig, sambons X hade haft katten sedan den var kattunge, och den hade varit lika "dryg och konstig" från början.
Katten hade noll jaktinstinkt! Hon tillbringade dagarna med att äta, utevistelsen bestod i att gå ut och sova i en stol på verandan och en tur till "toaletthörnet" på deras gård, hon gick aldrig längre! Samma sak hos oss.
Tyvärr hade sambons X matat henne så hon var sjukligt fet när vi tog hem katten, så hon fick både diabetes och diverse artrosliknande saker när hon blev äldre, vilket ju förkortade hennes liv tyvärr!
Hon tiggde mat som en bortskämd hund, man fick i stort sett alltid ta ut henne ur köket om man lagade mat eller åt, gick inte annars!
Men det mest problematiska med katten var hennes ändlösa skrikande! Har aldrig hört en katt vråla så mycket så ofta!
När hon ville ha mat (alltid förutom nattetid) så vrålade hon. När vi lagade mat vrålade hon. När vi åt vrålade hon. Var hon ute och ville in vrålade hon non-stop på en nivå andra katter gör när de slåss!
Största problemet med vrålandet var nattetid, det gick några timmar, sedan kom hon in ungefär en gång i timmen och vrålade någon minut. Hon ville inget med vrålandet, mat fanns, kelsjuk var hon inte, hon ville inte ut, vi skulle helt enkelt väckas! Vrålandet slutade när vi gick upp, då gick hon och la sig i sängen och sov!
Så gullig sängkatt och gos på natten fugerade ju tyvärr icke!
Så ni som har erfarenhet av många olika raser av katt, ska jag skaffa en Maine Coon? Eller en Ragdoll? Vad jag förstått är det inga "skrikiga" raser, nu är man ju lite bränd efter "vrålet" som jag kallade vår förra katt, vill INTE ha det så igen!