Det är ju lite häftigt att ta hand om en "misshandlad" häst och om sanningen ska fram så är det ju inte alla hästägare som borde ha häst, det är vi alla medvetna om. Detta beror ju ofta på okunnighet och önskan att finna snabba lösningar (ge en snyting, piska osv).
Jag har en häst som är född med huggtänder, sätt henne hos en ökänd "hästmisshandlare" och han skulle få åka pling-plong bil till plåsterhuset MÅNGA gånger, hon prylar så fort hon tycker att hon behöver... Blir jag arg, blir hon ännu argare osv.
Hon är en sådan häst som skulle kunna varit utsatt för misshandel/vanvård med tanke på beteendet, men hon är född hos mig och har alltid blivit väl behandlad, min teori är att det är just därför som hon är som hon är, för hon är en liten häxa. Dock är hon snäll, men med ett häftigt temperament, folk tror att hon är hingst.. (kanske får kolla upp det där
)
Motsatsen är den rädda hästen som i försvar reser sig, får panik, rusar osv. Min häxa kan ha spetsade öron och hotfullt springa mot folk, dock inte mot mig, ledaren...
Sessan, mitt blinda fullblod var en solklar misshandelshäst, ett fall för SHV egentligen.
Magsår, stora nervskador i muskulaturen som följd av slag och fruktansvärt utrustning, raggig päls, mager och dåligt med muskler. Dessutom snedvärkade hovar. Men det största felet var att folk inte hade tagit sig tid att lösa hennes problem. Folk visste att hon var farligt, men de tog inte reda på varför, hon fortsatte att pressas och mådda oafntligt dåligt. Jag vet inte hur många människor hon har skadat, hon hade kunnat skada mig ordentlig också.
Jag försökte allt för att lugna hästen som blev panikslagen för det mesta, från NH till ignorans till höjd röst. Eftersom hon inte såg förstod hon inte NH och om jag var tyst visste hon inte var jag var. Efter många månader lärde vi oss att kommunicera, via enkla röstkommandon och örtgodis (så fort hon stirrade upp sig fick hon en godisbit- tuggandet verkar lugnade på hästen).
Historian skulle kunnas göras lång, men Sessan avlivades när vi konstaterade hennes blindhet.
Varför köper man en sådan här häst då?? Hon kostade ju multum i behandlingar osv, men jag lärde mig massor, en tid av slit som jag inte ångrar, men jag gör nog inte om det. Jag blev lurad på hästen, men inte fasiken gick jag runt och berättade att hästen var ett vrak...
Misshandelsfrågan tror jag är en ursäkt för många som inte vet riktigt vad de ska säga om sin häst. Sessan var farligt, min häxa är också farlig och jag väljer att ha det så, inga rosa drömmar. Jag vet att min häxa inte skulle kunna skada mig, hon respekterar mig.
Likadant är det inom hundvärlden där många skaffar sig omplaceringar för att göra "underhundar" av dem, ett par månader senare så "är det ju faktiskt en omplacering, man kan inte vänta sig för mycket".
Vi har massa drömmar och föreställningar i rosa skimmer och blåa moln, när det inte funkar tar vi till ursäkterna. Jag är precis likadan, för jag har haft en misshandlad häst
Luddigt, but you get the point
//E
