Gick ur Plönninge i våras och är nöjd med min utbildning. Allt har sin fram och baksida men man måste veta vad man vill ha ut av sin utbildning. Det går inte att komma till ett naturbruksgymnasium i tron om att det är ett ridsportgymnsium, typ Strömsholm eller Skövde, för skillnaden är enorm. Hela upplägget är totalt annorlunda. Nu är Plönninge bra eftersom man får sin inriktning redan från 1:an, på många andra naturbruksgymnasium börjar man inte med sin inriktning (häst) förrän i tvåan.
Hästutbudet är mycket ojämnt, men jag ser endast detta som en fördel. Där finns chansen att rida stora hästar, små hästar, hästar som "kan allt" och hästar som inte har kommit så långt i sin utbildning, där finns hästar som hoppar vadhelst du styr på hur du är gör och hästar som kräver mycket duktiga ryttare vid hoppning, där finns lata hästar som behöver komma igång innan de blir toppen att rida, där finns hästar som går "på tygeln" av sig själva och hästar som få rytatre får att jobba i rätt form, där finns heta hästar, ängsliga hästar, lugna hästar, trygga hästar... utbudet och variationerna är enorma!!
Även om det ibland kan kännas som om man går bakåt i utvecklingen så lär man sig faktiskt mycket nyttigt under förutsättning att man har viljan att lära. Alla lärare är inte toppen men jag vill också påpeka att framförallt när man har att göra med personer (inte bara lärare) som är lite speciella så är ens eget bemötande och förlåtande viktigt, och de har alla olika ridstilar vilket gör att i perioder med täta byten kan man bli lite... frustrerad ibland eftersom de till exempel har olika sätt att lösa samma problem på samma häst... hrmm... men är man bara öppen för nya saker så kan man själv bedömma vilken teknik man vill använda i fortsättningen för det har den fördelen också att man tvingas välja sida och man måste hitta sin egen väg, vi rider ju alla på ett unikt sätt fast influerade av andra och med så många olika ridstilar så hittar man ofta den man vill följa.
Den teoretiska utbildningen är enromt bra. jag kan nu följa min nuvarande arbetsgivares funderingar över sin häst (9 år i Prix S:t Georg) med alla facktermer det innebär, något jag aldrig kunnat tidigare. Foderstatsberäkning, avel, sårvård, sjukdomar, unghästarnas utveckling, jag har fått större kunskap och därmed förståelse för allt det där. Man måste förstå att utbildningen är så mycket mer än ridning. Rid-delen gör dig en erfarenhet rikare och teoridelen gör den stora skillnaden, jag känner mig nu som att jag kom dit som ett tomt skal som kunde rida lite halvdant och förvisso haft häst på foder, varit hästskötare helger, lov, på tävlingar etc. och har under de tre åren blivit det jag är idag. Jag känner att jag vet vad jag gör, jag kans stå för mina beslut rörande hästarna jag jobbar med och jag förstår hur lite jag kunde den perioden jag hade häst. Även om man inte vill jobba med hästar i framtiden är det en utbildning som är värd att gå om du tänker ha hästarna som ditt fritidsintresse.
Hör av dig om du undrar mer än det jag har svarat på här idag. Jag ska vara ärlig och ge dig både för och nackdelar.