Planera barn, hur gjorde ni?

[Celija]

Det svindlande faktum att det inte är flera år kvar till vi ska börja baka bebis har slagit mig, men när ska man börja planera? Vad ska man planera? Vad ska man ha gjort, vart ska man vara i livet?

Hur gör man?

 

[Mabuse]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Det är ju väldigt individuellt, jag tror inte det går att säga något generellt. En del får barn när de är 18, utan utbildning, jobb eller stabil relation i bagaget, andra väntar tills de känner sig färdiga med t ex tävlingskarriär, har fasta jobb, stabilt äktenskap, osv. Det beror ju på vad man själv tycker känns bra.

För egen del ville jag ha en riktigt stabil relation, eftersom jag absolut inte ville vara ensamförälder. Men det är ju många andra som är det, och det funkar utmärkt för dem - det är olika, helt enkelt.

 

[lillasnuttan]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Jag ville ha ett stabilt förhållande, tak över huvudet och jobb. Allt det hade jag innan vi började försöka, men inte för att jag hade det som krav utan för att det bara blev så. Men jag tror att om man ska ha gjort en massa saker och ha en massa krav på hur livet ska se ut kan det dröja länge innan det blir barn. För oss tog det 2 år innan det tog sig.

 

[Celija]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Som ni säger är det ju verkligen upp till var och en vad man vill ha gjort. Jag ska författa en lista med punkter som jag vill ha avbockade så kanske det blir mer överskådligt.

Jag inser att det inte finns något bra svar på något så högst personligt som detta, jag vill mest bolla mina funderingar.

Nyss var en bebis så långt borta, nu är det plötsligt (ganska) nära. Tiden går så fort!

I och med att man blir äldre och bekanta runt i kring också blir föräldrar blir det ännu mer kännbart också. Jag vet inte, jag känner mig inte så vuxen, och är ganska barnslig ibland.

Jag har dock ingen i min direkta närhet som faktiskt har, i mitt tycke, välplanerade graviditeter eller barn. Några har blivit gravida trots skydd och valt att behålla, andra har på ren impuls känt att 'gud va mysigt med en bebis', på gott och ont.

Inget illa om det givetvis, men för mig och min sambo är en stabil tillvaro verkligen nummer ett och ett barn är inget man skaffar vid första bästa möjlighet.

Edit: Vad ska man planera förutom tillvaron då, att man har jobb och eventuellt avklarade livsmål.
Nu när vi planerar valp är vi ute typ 1,5 år i förtid och planerar, det känns som ett barn borde kräva ännu
mer planering men jag kan inte komma på något.

 

[Donnatello]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Men oj du låter som litet av ett kontrollfreak det är väl bra ibland men ibland måste man nog bara köra.

Jag blev gravid efter att jag och min sambo hade varit ett par i tre månader, vi kände visserligen till varandra sen innan men hade inte direkt haft någon nära relation. Det känns som det bästa jag gjort han är en underbar sambo och en helt fantastisk pappa. Vi båda hade fast jobb och stabilt på den fronten men inte några gigantiska sparkonton och så precis. Det här var ju verkligen inte planerat men så rätt ändå. Nu som mamma saknar jag ingenting, visst lilleman kan kanske inte följa med ut på bio eller krogen men vi har barnvakter till såna tillfällen. Krogen har jag inte vart ute på sen i början av min graviditet ungefär men det är inget jag saknar heller.

Resa kan man göra med barn och det har vi tänkt. I övrigt kan ju barn hänga med på rätt mycket så jag ser inga hinder och känner mig inte låst. Enda skillnaden nu är att vi får planera tiden lite mer med tanke på att jag har häst och sambon gillar att träna. Tävlar och tränar gör jag lika mkt nu som förr. Just nu bor vi i en fin bostadsrätt men har nyss skrivit papper på vårt första hus så boende har vi ju också haft

Jag tror det är sällan det kommer ett perfekt tillfälle för barn om du känner så kommer det nog aldrig blir några barn Lycka till!

 

[Mabuse]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Edit: Vad ska man planera förutom tillvaron då, att man har jobb och eventuellt avklarade livsmål.
Nu när vi planerar valp är vi ute typ 1,5 år i förtid och planerar, det känns som ett barn borde kräva ännu
mer planering men jag kan inte komma på något.

Det jag tyckte var viktigt var 1) en plan för hur man ska bo, där det finns plats för barnsäng, skötbord etc (ja, jag vet att det finns många som bor med barn i en etta och inte har nåt av det där, men så ville inte jag ha det) 2) en plan för att kunna vara föräldraledig utan att ruinera sig eller bli av med jobbet 3) en plan för hur vardagen ska fungera med dagishämtningar osv.

Sen kan det kanske vara en fördel om man känner sig "färdig" med såna saker i livet som är svåra att kombinera med småbarn, t ex jobb som innebär väldigt mycket resande, en intensiv tävlingskarriär med häst, det fria studentlivet, eller vad det nu kan vara.

 

[Celija]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Kontrollfreak, ja! Som du säger, nån gång måste man bara köra, vilket känns jätteläskigt.

Timing är verkligen svårt tycker jag, jag vill vara hyfsat ung, jag vill att morföräldrar ska vara pigga och klara och med i bilden länge, jag vill ha en tidsmarginal om det har svårt att ta sig el. vi måste adoptera, men jag vill inte köra igång för tidigt heller.

 

[Celija]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Förhoppningsvis kommer jag plugga under graviditeten och något år efter, och kan vara hemma första året och även lösa dagis smidigt. Min svägerska som blev ensamstående pluggar med småbarn och jag har tänkt läsa samma program, jag är hyfsat säker på att det kommer funka.

Men det som verkar svårt är om båda har fast 9-17 jobb, får barn vara på dagis så länge varje dag i veckan? Jag har hört något om femton timmar i veckan bara men jag har ärligt talat ingen koll.

 

[Mabuse]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Femton timmar i veckan är om en förälder är arbetslös eller föräldraledig. Jobbar föräldrarna får barnet självklart gå mer, annars skulle ju föräldrar inte kunna jobba, om man bara fick femton timmars dagis i veckan.

 

[vindvissla]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Vi planerade inte sa jattemycket, men vi hade jobb och hus och jag var tokigt barnsugen. Sa vi gjorde ett och sen ett till och det gar jattebra.

 

[Kilauea]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Jag ska ha klarat av min tenta för att få min legitimation, sen är det upp till mig (enligt sambon) att bestämma när p-staven tas ut. Utan min legitimation blir jag arbetslös så den är väldigt viktig och tentan är den stora delen i det.
Vi håller på att renovera hus så det ska vara ganska så färdigt innan.
Hade du frågat förra sommaren hade jag sagt att vi ska vänta 3-4 år kanske, som det är nu orkar jag inte vänta längre än max 2 innan jag blir gravid (eller i alla fall sätter bollen i rullning).
Vill ha barn nu!

 

[Nikki o Fabian]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Jag och min man(då sambo) hade flyttat till ett boende som kunde inkludera ett barn om vi ville, vi hade fått fast anställning, jag hade tagit mitt körkort och vi hade en bil som funkade för att få in vagn osv i. Hästen stod uppstallad på en bra anläggning ganska nära hemma.
Nästan allt var uppfyllt för min del men jag ville se till att vi kommit upp i full lön(har en fast lönestege på vårt jobb) för att inte känna mej så beroende av pengar.
Jag tog reda på hur länge man var tvungen att ha haft den inkomst man måste ha för att få ut maxbelopp hos försäkringskassan och efter jag visste det så började vi verkstaden.
Det tog sej på andra försöket men jag hade hela tiden i bakhuvudet att det kunde ta lång tid eller kanske inte alls och jag ville dessutom inte vara en "gammal" mamma.

Jag hade ju en del "krav" men jag tror inte man ska planera för mycket och sätta allt för höga krav, man löser det mesta ändå.

 

[Calazirya]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Jag var mitt i studierna och min sambo hade tillsvidareanställning med bra lön.

Det var inte alls planerat men det fungerade bra iaf. När dottern E var 7 månader började jag plugga igen, pluggade på distans för att kunna kombinera föräldraledigheten med studierna och det flöt på okej. När dottern fyllde ett år så var hennes pappa föräldraledig under ytterligare ett år.
E skolades in på förskolan när hon skulle fylla två och då började även min sambo/pappa studera

Nu har E precis fyllt tre och jag har pluggat klart för denna gång + fått anställning.

Så allt löser sig, men jag hade SGI från tidigare arbete när jag var föräldraledig och min sambo hade högsta ersättningen. Det hade aldrig fungerat om vi haft längsta ersättning.

 

[Celija]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Hur tyckte du det gick att studera med barn/som gravid?
Jag hade ju då tänkt plugga på distans och bara med ett litet uppehåll om ens något alls, och sambon jobbar.

Det beror nog på utbildningen men jag har pratat med folk som tyckt både och, för vissa har det funkat jättebra och andra inte alls.

Vet inte om jag tänkt ta någon längre föräldraledighet utan plocka ut nån vecka här och där istället.

 

[Celija]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Det där känner jag igen! Tidigare har jag känt att jag vill ha barn långt fram i tiden om ens då, nu vill jag ha barn så fort som möjligt!

Så tiden gick nog fortare därför också, jag har hela tiden sagt runt 25 år, medan sambon tyckt att så fort han har jobb och kanske ett hus eller så. Nu håller jag helt med sambon, så fort han har fast jobb, jag har pluggat ett tag, vi har fått hem hund och den har hunnit växa till sig, och så gärna hus också. Då är det dags.

kl
Valp i början på -13, jag börjar plugga i mars, sambon går ut juni, när han får jobb blir det husköp och så slutar vi skydda oss
nån gång där, vi vill även komma iväg på någon resa om ekonomin räcker till. Låter det som en okej planering eller blir det för mycket tro? Hur mycket orkar man på en gång?

 

[Calazirya]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Jag hade definitivt kunnat börja plugga tidigare, jag hade ju mer tid över till studier när hon var nyfödd än när hon var sju månader. Det var stundtals ganska tufft eftersom min sambo arbetade mycket kvällar och vissa ggr fick jag sätta mig och plugga vid 22, men det gick och det var helt okej.

 

[klockmalva]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Det jävliga är ju att även om man planerar perfekt "in i minsta detalj som man tänkt sig" - så kan man stå där med skägget i bakfickan och det tar flera år innan man blir iväg ... Förlåt men som det låter tycker jag att det verkar vanligare att man får vänta 6 månader + innan man ens blir gravid. (Fast jag blev gravid på första försöket).


För mig var det värsta paradigmskiftet att få barn. Det mesta har ändrats. Jag har sålt mina hästar och nu flyttar vi dessutom från en fin gård in till stan!!
Så det där med att planera alltså ... inget blir ändå som man tänkt sig. I mitt fall blev det tusen gånger bättre än vad jag någonsin kunde föreställa mig.

 

[Celija]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Precis, timing är svårt och sen blir det aldrig som man tänkt sig i vilket fall.

KL
Hur mycket kostar ett barn i början, hur mycket tid tar ett barn? Jag fattar förstås att det tar all tid med ett barn, men hinner man ens diska? Alltså ju mer jag tänker på det desto mer, ofattbart känns det. Jag kan ingenting om bebisar.

Jag har jobbat med äldre barn och är sugen på att plugga till lärare, men jag har nästan ingen erfarenhet av spädbarn eller yngre barn.

Har ni några bra bok eller länktips?

 

[klockmalva]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Kostnad och tid ...ja du...

Får man en "snäll" bebis så kanske hen sover mycket i början och då känns det u som att man har ganska gott om tid över (som jag gladeligen ägnade åt att sitta och glo på underverket *hihi*) och vad det kostar bestämmer man själv. Är man inte överdrivet snobbig så finns det en kanonbra andrahandsmarknad och en del saker kan man ärva.

 

[Donnatello]

Sv: Planera barn, hur gjorde ni?

Ja det är ju jätteolika det där med tid. På dagarna sov vår son ganska mycket så jag kunde åka o rida osv (kan fortfarande nu är han 8 mån) men det är ju inget man kan räkna med. Någon gång har han vaknat innan jag ridit klart och då är det ju bara att kliva av hästen. Kvällarna krävde han lite mer så jag var glad att sambon inte jobbade kväll för då var det ganska mkt bära och amma. Jag fick inte gjort mkt annat.

Pengamässigt så har vi haft väldigt tur och fått typ allt till vår son. Han har nämligen två kusiner som är 3 o 5. Det vi har köpt är i princip bara lite småsaker och något klädesplagg här och där. Vi räknar med att han kommer kosta mer sen när det ska börjas med mer aktiviteter osv.