Instämmer. Jag har suttit i alla typer av arbetsmiljöer. Stora landskap, små landskap, delat rum, eget rum, hemmaarbetsplats... you name it. Trots enormt höga lokalkostnader i mitt yrke (advokatbyrå) med krav på centrala, attraktiva lägen och fina lokaler av representationsskäl så har i princip alla byråer valt att organisera sig så att den stora merparten har egna rum eller under en period på sin höjd delade rum. I en bransch där lönsamheten utvärderas på tiominutersbasis (minst!) under en dag är det därför tämligen uppenbart att någon räknat på alternativet och kommit fram till att det inte är lämpligt. Oaktat alla juridiska hinder (den absoluta sekretessen t.ex. och det s.k. "snokningsförbudet") är vi alltså generellt sett i behov av vår egna, tysta, yta för att kunna sitta och fundera, analysera, tolka och producera mer eller mindre begåvade formuleringar i yttranden eller avtal. Jag hade aldrig klarat min arbetsbelastning, mina arbetstimmar och mina leveranskrav om jag tvingades sitta i en stimmig miljö också där jag var tvungen att tänka på hur jag förvarade mina papper, vad som syntes från min skärm, behöva resa på mig varje gång telefonen ringer (vilket den gör ungefär 200 ggr i minuten känns det som ibland) osv. Jag blir så ofta störd, trots eget rum, att jag när deadlines närmar sig ofta väljer att sitta hemma där ingen kan stoppa in näsan och "ställa en snabb fråga". Övriga dagar är jag supertillgänglig för yngre jurister (eller äldre) som vill ha min hjälp, men ibland blir arbetet så upphackat att jag sitter kvar på kvällen och får jobba när alla andra gått hem, eller som vanligare är: se till att jag är på kontoret ett par timmar tidigaren än alla andra. Kan bara tänka mig mardrömmen att sitta i en landskapsmiljö...
Jag tror att en variabel dessutom kan vara antalet parallella spår som hjärnan orkar hålla igång. Jag har ofta minst fem-sex samtidiga ärenden som jag pendlar mellan under en dag beroende på vilket mail som trillar in eller vem som ringer - eller vilken deadline som kryper närmast. Därutöver oftast fem-sex möten, antingen med klient eller interna arbetsmöten. Tiden för faktiskt "skrivarbete" är så begränsad att den måste nyttjas maximalt. För stor del av hjärnkapaciteten hade annars gått till att i onödan behöva sortera bort bruset runtom. Landskapstrenden har varit i min bransch också förstås, men den passerade snabbt.
Men då hade du kunnat haft ett aktivt kontor, de dagar du behöver stillsamhet väljer du ett absolut tyst rum där ingen får störa. Under möten väljer du mötesrum, vanliga dagar kan du sitta mer tillgänglig osv. Att alltid sitta "inlåst" på ett eget kontor funkar inte heller för dig, du har ett behov av att kunna byta miljö, det är det som tanken med aktiva kontor är. Att maxa varje tillfälle.