Patrik Kittel fördömer Charlotte Dujardin: ”Det hon gjorde är helt åt skogen”

Dressyrstjärnan Patrik Kittel fördömer kollegan Charlotte Dujardins agerande i det filmklipp som skakat om sporten.
– Det hon gjorde på videon är helt åt skogen, säger han.
 
Ja kanske. Jag har ju rört mig i omgivningar med mycket hästar och därmed mött dem ute. Jag är sällan ute tillsammans med andra men det är svårt att inte se hur andra rider. Jag har också en historia på ridskola för ett antal år sedan där man, enligt instruktörerna (notera: plural), skulle känna vad hästen gör i sin mun. Jag tänker att vi nog, med den informationen och diverse videos från proffsryttare, kan räkna ut själva att det finns ett ganska stort antal som faktiskt blivit drillade eller inspirerade att rida med många kilo i händerna.

Förbereder mig på en och annan snyting här nu men min killgissning är att en del (inte alla) av de som förfäras över blåa tungor osv själva orsakat både blå tungor, märken efter tryck från bett etc också. Antagligen helt omedvetet dessutom.
Vilken är historien från ridskolan med att man ska kunna -känna vad hästen gör i sin mun? Eller är det hela historien att en ridlärare sa så?

Själv hade jag nog spontant trott, tänkt, antagit att man känner vad hästen gör med sin mun om man har en lättare kontakt jämfört med om man har en tyngre kontakt.

Med det sagt så håller jag med om, efter att ha läst diskussionen, att det verkar som att det skulle behövas forskning för att ta reda på vilken typ av kraft och hur länge som krävs för att en häst ska få en blå tunga med olika typer av bett. Är det ett kg, eller fem? eller bara en tvättlinjekontakt med tyngden av tygeln på en stång och koll med tränsbett såklart.
 
Så, i dessa sammanhang, när proffsen rider "hårt" (bara uttrycket får mig att må dåligt och tänka på övergrepp :cry:), så känner jag bara "nej, jag kan leva utan dessa "förebilder", då jag aldrig själv vill eftersträva det."

Jag skakar på huvudet och förundras över var konsten tog vägen?
Men när var det konst menar du? skillnaden är väl den att det förut va tillåtet och accepterat med tuffa tag vid utbildning av hästar och det numer inte är det .
 
Fast i fallet vi alla tänker på så var det flera fotografer plus att det syndes tydligt på videon.

Ingen har sagt att det inte skulle gå att redigera bilder.
Men va inte det under tävlingsprogram? där domarna ska se ca 17 andra viktiga saker också på de sekundrarna? hur ser du säkert en blåtunga på andra sidans kortsida? färg och att den hänger ut?
 
Dressyrstjärnan Patrik Kittel fördömer kollegan Charlotte Dujardins agerande i det filmklipp som skakat om sporten.
– Det hon gjorde på videon är helt åt skogen, säger han.
Sen vill jag lägga till, Kittel har inte "fördömt" Dujardin. Han har väl sagt att det är helt åt skogen det hon gjorde, men inte fördömt henne.
 
Men när var det konst menar du? skillnaden är väl den att det förut va tillåtet och accepterat med tuffa tag vid utbildning av hästar och det numer inte är det .
Jag syftar på devisen att hästen skall bära sig själv och vara lätt i handen.

Så var det säkert inte alltid med de stadiga halvbloden förr heller, men nog har jag i alla fall fått intrummat sedan barnsben att man rider till bettet, en stilla och mjuk hand.

Jag frågade faktiskt min mamma som utbildades vid Strömsholm om deras utbildning med hästarna. Hon gick där 1967-någonting, och hon sade spontant att man fick "aldrig, aldrig piska en häst, utan spöet var till för att visa hästen. Förtroendet för ryttaren måste alltid, alltid finnas där", sade hon.

Hon är idag 80 år och känner inte igen något av det som media rapporterat om.

Det är väl det jag refererar till när jag själv filosoferar lite om varför jag rider och hur jag vill rida.
 
Men va inte det under tävlingsprogram? där domarna ska se ca 17 andra viktiga saker också på de sekundrarna? hur ser du säkert en blåtunga på andra sidans kortsida? färg och att den hänger ut?
Jag vet inte riktigt vad detta kommer ifrån? Vart har jag skrivit att detta är domarens skyldighet att se?
 
Tror aldrig riktigt den har funnits faktiskt..
Jag tänker som så att den har helt klart funnits, kanske inte helt etiskt då heller men på ett biomekaniskt korrekt och gynnsamt sätt. Den bygger dock inte på de relativt moderna uppvisningarna från militären på 1900-talet, utan snarare på då hästen användes i närstrid. Då hade du också helt andra rörelser, som fallit bort nu när hästen använts som transportmedel i första hand. Numera är det väl piaff/passage och möjligtvis piruetter som är högsta graden av samling, rörelser som jag klassar som relativt basala. Det går att fuska sig förbi dem och inte egentligen skola hästen till samlingen som krävs, vilket bevisligen sker med.

Sen huruvida det verkligen var helt etiskt förr i tiden, innan 1900-talet, kan man säkert diskutera. Det lär ha skett en hel del olämpligheter genom alla tider. Vi kan ju dock ta många av principerna och rörelserna som är och var vettiga, och anpassa det oetiska så att det blir sunt.
 
Man ska nog vara lite försiktig när man tolkar färger på bilder. Speciellt på en laptop där allt blir lite blåtonat (pga enklare grafikkort). Efter ritten plockas bettet ur och man kollar munnen på hästen. Detta räcker i alla fall för mig att konstatera att allt gått rätt till.
 
Du skriver ofta så mycket intressanta perspektiv på ridning och jag njuter verkligen av att ta del av dina kunskaper. Tack!

Jag har ridit sedan jag var liten tös i mellanstadieåldern, och har haft olika hästar och olika förutsättningar för min ridning. Jag har aldrig varit ens i närheten av ett kandar, även om jag skall erkänna att jag köpte ett en gång på rea, för "man vet aldrig..."

Nåväl, de hästar jag haft har fungerat allra bäst på rösthjälper, min vikt, skänkel och sist på tygeltagen till bettet. Jag har alltid strävat efter det minsta möjliga och älskat mina hästar så otroligt mycket när ridningen blivit så där enkel.

Men vad vet jag, typ? Jag har inte tävlat högre än L:B dressyr eller hoppat mer än än lite drygt metern.

Så, i dessa sammanhang, när proffsen rider "hårt" (bara uttrycket får mig att må dåligt och tänka på övergrepp :cry:), så känner jag bara "nej, jag kan leva utan dessa "förebilder", då jag aldrig själv vill eftersträva det."

Jag skakar på huvudet och förundras över var konsten tog vägen?
Tack för fina ord! Jag tror att vi är en del som brinner för hästarna, dressyr etc som gärna vill att det ska bli en ökad grundkunskap och kan försöka skriva lite om/prata om saker mer än bara på arbetstid. Mycket för att man blir frustrerad av att se på när så många hästar får betala för att vi ska hålla på med en av de största egotripparna som finns, ridning.
Det går absolut att göra det på ett sätt som gör att hästarna mår bra och tycker det kul! Men vi måste väl vara obs på det iom att de flesta av oss gör det ju för vårt höga nöjes skull alt för att tjäna pengar på det. Det får inte bli hur mycket skit som helst som ska normaliseras.
Sen har många saker blivit bättre med så klart i hur vi ser på och hanterar och tar hand om våra djur. Men vi har fortfarande LÅNGT kvar att gå innan det känns bra i magen för många av oss.

Självklart har vi alla gjort fel, är långt från lysande på allt etc. Vi är ju människor. Men att sunt granska sig själv och andra är nog gott. Och det är då inte så att om du vinner tävlingar så går hästen sunt. Att utbilda sig med fokus på biomekanik och hästpsykologi, inlärning etc borde vara rätt viktigt för de som rider upplever jag.
Det ÄR svårt att rida! Och det kan vara jättesvårt att hitta bra tränare, ha råd att träna mkt etc. Men det går att träna via nätet och få större utbud än i sina trakter, det går att läsa, se på klipp etc för att samla kunskap.

En kompis till mig fick en av sin mammas travare som inte höll för trav. Hon har så klart gått lite ridskola etc och kunde en del basics. Men hon hade ingen ridutbildning eller rehabutbildning direkt och hade väl inte råd med så mycket heller. Det har varit många som dömt henne negativt utan att veta ngt. Men den tjejen kunde själv känna mkt och hade funderat ut att om man gjorde så hästen rörde sig si eller så så förbättrades x och y. Sen berättade hon om det och jag kunde tala om att ja, den övningen fanns redan på barocken. Och den funkar som du upplevt. Sur-hästen som skulle slaktats blev skitfin i kroppen, arbetsvillig och levde frisk och kry många år över 20. Fick jag välja på att behöva lämna min häst till någon valfri OS-ryttare i dressyr eller den tjejen utan skolning hade jag lätt valt den senare. Man ska inte se ner på annan typ av känsla/kunskap än just slita sig igenom GP.
Jag vet många som inte har så mkt dressyrskolning som jag hellre sätter på min häst, om jag måste alltså, och pratar häst med än många GP-ryttare.
Man kan känna om saker känns bra eller inte om man rider LB. Man kan också ha noll koll när man rider LB. Känsla är en grej. Utbildning en annan. Man hoppas att de gifter sig. Men för alla kommer inte känslan så starkt trots mycket utbildning. För andra finns den starkt där utan så mkt utbildning.
 
Jag tänker som så att den har helt klart funnits, kanske inte helt etiskt då heller men på ett biomekaniskt korrekt och gynnsamt sätt. Den bygger dock inte på de relativt moderna uppvisningarna från militären på 1900-talet, utan snarare på då hästen användes i närstrid. Då hade du också helt andra rörelser, som fallit bort nu när hästen använts som transportmedel i första hand. Numera är det väl piaff/passage och möjligtvis piruetter som är högsta graden av samling, rörelser som jag klassar som relativt basala. Det går att fuska sig förbi dem och inte egentligen skola hästen till samlingen som krävs, vilket bevisligen sker med.

Sen huruvida det verkligen var helt etiskt förr i tiden, innan 1900-talet, kan man säkert diskutera. Det lär ha skett en hel del olämpligheter genom alla tider. Vi kan ju dock ta många av principerna och rörelserna som är och var vettiga, och anpassa det oetiska så att det blir sunt.
Jag tror man tappar kvalitet i piaffen för att den är slutmålet. Man behöver bara lyckas få hästen att skutta runt lite på stället några steg. Man har tappat funktionaliteten när man inte behöver ha piaffen arbetsbar. Ska man till levad eller skolor ovan mark måste piaffen vara ridbar likt ett galoppsprång som ska bära vidare liksom, tänk typ galoppsprång innan hinder eller vad som helst. Man måste ha en ridbar piaff som går att lätt påverka, göra om, kontrollera i lätthet och balans utan dragkamp. Piaffen måste vara funtionell och kvaliteten blir oerhört mycket viktigare. Nu krävs inte det. Och med förlusten av kunskap att förstå både lösgjordhet och samling på ett högre plan så tappar all rörelse bärighet och lösgjordhet. Man har också tappat förmåga att kunna balansera hästarna i sidled när man skrotade det mer avancerade signalsystmet/hjälpgivningssystemet när man slutade strida uppsuttet och det tog för lång tid/var bortkastad tid att lära soldater och hästar det när man bara skulle ta sig från punkt A till B.
I bruksridning kan man se delar av det systemet kvar. Och en del som rider rollkur har plockat vissa sidleds-balanserande hjälper ihop med den tyvärr brutala. Vanligare i resten av EU än Sverige dock.
Jag tror det fanns en större kunskap om samling bland de gamla ridmästarna. Och då också lösgjordhet. Men givetvis också en himla massa som är för brutalt. Tex skrev en av de stora mästarna att "om din häst lägger tungan över bettet klipp av den i önskad längd".

Vi är flera som funderat över Steinbrechts beömda citat: "Rikta hästen rak och rid den framåt." I Sverige verkar man ju tolkat det väldigt bokstavligt efter översättning. Man rider på raka spår i rätt friskt tempo.
Jag och många med mig tolkar citatet mer som att man jobbar med rakriktning, vilket lämpligen görs genom böjning med sidbalanserande hjälper för att få dem liksidiga kvickast, och att framåt är fram till handen med bakben som kliver in under tyngdpunkten för att bära(alltså inte slafsar in under övrigt stort påskjut).
Hur mycket har feltolkats/försvunnit i översättningar eller rent av stämmer.
 
Jag syftar på devisen att hästen skall bära sig själv och vara lätt i handen.

Så var det säkert inte alltid med de stadiga halvbloden förr heller, men nog har jag i alla fall fått intrummat sedan barnsben att man rider till bettet, en stilla och mjuk hand.

Jag frågade faktiskt min mamma som utbildades vid Strömsholm om deras utbildning med hästarna. Hon gick där 1967-någonting, och hon sade spontant att man fick "aldrig, aldrig piska en häst, utan spöet var till för att visa hästen. Förtroendet för ryttaren måste alltid, alltid finnas där", sade hon.

Hon är idag 80 år och känner inte igen något av det som media rapporterat om.

Det är väl det jag refererar till när jag själv filosoferar lite om varför jag rider och hur jag vill rida.
Ja min gammelfaster brukade berätta en historia från (tror jag?) Strömsholm, där hon gick kurs en gång eller två på 40? talet, en militär gubbe hade piskat en häst. När han kom in i stallet många år senare och gick bakom den spiltan blev han sparkad och dog? (var länge sedan hon berättade den historen så och den var säkert i andra hand..) och ingen tyckte synd om honom alls.

Däremot kan man föreställa sig att "förr" var en massa människor som inte ens gillade djur tvugna att ha med dem att göra ändå. Det kan ju inte gått väl alla gånger.

Å andra sidan fanns nog många fler människor som praktiskt taget red och dresserade hästar hela dagarna, hela livet och inte gjorde någonting annat och därmed måste haft riktigt bra känsla för hästar. Eller som red i timmar på en viss häst och sov med den osv i månader och år. (ett utgrävt romerskt logement i England hade inte hittat stallen. Sedan insåg man att ett antal mannar och hästar delade på varje rum.)
 
Senast ändrad:
Tror aldrig riktigt den har funnits faktiskt..
Sedan vidare om etik osv. Svårt att skriva men, då kunde husbonden ju/borde helst slå barn och ev fru och kanske tjänstefolk. Kan lätt föreställa mig att man körde på samma tillrättavisningsmodell rakt över alla levande varelser. Men det gör vi ju inte nu.

Trots det, eller kanske på grund av det, så har det en tendens att stå i gamla ridböcker (ok kanske bara läst några men) att det är dåligt och onödigt att slå hästar eftersom de inte har det kynnet att det passar dem alls, de lär sig sämre, de är mjuka och vill gärna göra som man säger eller ngt liknande.
 
Sedan vidare om etik osv. Svårt att skriva men, då kunde husbonden ju/borde helst slå barn och ev fru och kanske tjänstefolk. Kan lätt föreställa mig att man körde på samma tillrättavisningsmodell rakt över alla levande varelser. Men det gör vi ju inte nu.

Trots det, eller kanske på grund av det, så har det en tendens att stå i gamla ridböcker (ok kanske bara läst några men) att det är dåligt och onödigt att slå hästar eftersom de inte har det kynnet att det passar dem alls, de lär sig sämre, de är mjuka och vill gärna göra som man säger eller ngt liknande.
Och det står i en av de stora mästarnas böcker att man gärna ville ha kvar hingstarnas lynne. Minns inte exakt vad, typ power, hetta etc. Men att man gärna kunde kastrera hästskötarna för att de skulle få ett jämnare humör för att balansera upp.
Sjukt läbbigt så klart om man ser det med ”dagens ögon”.
 
Jag tycker nog att Kittel har all rätt att uttala sig, men det känns märkligt att han inte uttalade sig om Helgstrand medan han gör det om Dujardin…
Eller inte märkligt alls förstås, utan det ger en förstärkt bild av att dressyreliten är en liten värld där många är beroende av varandra och därför inte så opartiska.
 
Jag tycker nog att Kittel har all rätt att uttala sig, men det känns märkligt att han inte uttalade sig om Helgstrand medan han gör det om Dujardin…
Eller inte märkligt alls förstås, utan det ger en förstärkt bild av att dressyreliten är en liten värld där många är beroende av varandra och därför inte så opartiska.
Fast hade dom haft intervjuer med honom i tv så som dom har nu så hade han kanske uttalat sig mera och pratat även om Helgstrand.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Hästnyheter Det var inte bara Patrik Kittel och Jovian som gjorde internationell GP-debut i Lier på fredagen. Charlotte Dujardin vann i sin debut...
Svar
0
· Visningar
255
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Endast decimaler skiljde de tre på podiet i dressyrens världscupfinal och Charlotte Fry fick inte ens starta. Det var spännande in i det...
Svar
0
· Visningar
164
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Patrik Kittel, med Well Done, slog nytt personligt rekord i VM-dressyren i Tryon, USA, och blev femma. Kittels nya rekord lyder 79,726...
Svar
0
· Visningar
331
Senast: Gunnar
·
  • Artikel Artikel
Hästnyheter Dressyrstjärnan Patrik Kittel, 42, tävlar i världstoppen med musik av hårdrockbandet Guns N´ Roses. – Fan, man måste ju spetsa till det...
Svar
0
· Visningar
258
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp