D
Dundret
Min häst kan vara väldigt jobbig ibland! Han och jag funkar bra ihop och vi har inga större kommunikationsproblem, han lyssnar och vi förstår varandra oftast och han är en ängel med mig.
MEN, såg häromdagen när en tjej skulle hämta sin häst som går i samma hage som min att han var väldigt på hon. Inte på ett farligt sätt, men allmänt jobbig. Hon var på väg efter sin häst, om min häst gick efter tjejen HELA tiden och buffa henne i ryggen.
När hon väl hade fångat sin häst gick han framför dem hela tiden och försökte stoppa dem genom att vända sig mot dem och blockera vägen, genom att gå snett framför dem. Inte alls på ett hotfullt sätt!
Så de kom knappt fram och fick stanna med jämna mellanrum för att han tyckte det.
Jag hade nyss anlänt till hagen då och de hade en bit kvar till utgången. Jag röt hans namn, så han skulle låta dem vara ifred.
Då tvärvände han och kom med spetsade öron i galopp till mig direkt som om inget hade hänt.
Har även hört av dem som har utsläpp att han kan vara bråkig, bla nonchalerar han dem. Går in i dem när de stannar vid grinden och ska öppna (han går dock inte över dem, men liksom bumper in i dem som "hoppsan, du stanna det märkte inte jag
") och dessutom har han brått vissa morgnar och bara ångar på.
Jag har numera absolut inga problem med han mera. Han beter sig nästan som guds ängel med mig, visst kan han försöka testa gränserna men det är ynkliga försök numera.
Han har dock varit mkt värre innan, det är först nu efter 1½ år jag haft han, han verkligen har fått förtroende för mig och lyssnar.
Jag kan tex gå ut med han i mörker när alla hästar är inne, och han är cool lugn han gnäggar inte ens.
För 2 månader sen gick det INTE, utan att han fick små fnatt och skrek efter kompisarna, för ytterligare några månader sen var det i princip omöjligt, då kunde han nästan gå till attack så frustrerad han var för att tvingas lämna kompisarna.
Igår skritta vi ut en ½ timme, han fick gå först hela tiden och han gick i bra lugn takt. När vi sedan vände och red samma väg hem, så vände han lugnt (tillskillnad från innan då vändningen följdes med ett par skolor ovan mark och passagegång och frustrerande frustningar när man tog i han). Han fick små stunder på hemvägen där han ville öka, men lyssnade direkt när jag använde rösten eller tog en förhållning och en ordentlig eftergift när han gick lugnt.
Detta har hänt ett fåtal ggr innan men oftast har det slutat med att han tillslut bara tågat iväg, för jag inte orkat bråka med han.
Ska också tillägga att jag gjorde halt ett 10-tal ggr på hemvägen för att vänta in de andra (mindre hästar, som även lunkar fram i slowmotion typ ) utan problem. Hade detta varit för några månader sedan hade han blivit förbannad. Det slutade oftast med att han backade okontrollerat eller tendera till att stegra och stod oftast och slog förbannat med frambenen.
I början kom han inte när man skulle hämta han i hagen, och när man väl tagit honom kunde det ta en timme att få ur han i hagen och in i stallet. Han växte fast. Nu kommer han DIREKT när han ser en och oftast i galopp.
Men nu tillbaka till huvudfrågan? Hur ska man göra så han beter sig lika exemplariskt mot de andra? Jag kommer inte på direkt vad jag gjort för att få han som han är nu. Antar jag har varit konsekvent och tålamodig. Jag har hela tiden litat på han och aldrig blivit rädd, jag har oftast behållit lugnet och bara varit liksom. Och mkt beröm och eftergift vid önskat beteende.
Jag antar bara att han funnit sig i mig och nu låtit mig få hans förtroende.
Han är väldigt påträngade som sagt mot de andra, och jag vet att de gärna trycker i han godis så visst då får de skylla sig själv att han nästan går över dem och attackerar deras fickor när de kommer och nafsa.
Så här gör han aldrig mot mig, beror på att jag aldrig matar han ur handen.
MEN, såg häromdagen när en tjej skulle hämta sin häst som går i samma hage som min att han var väldigt på hon. Inte på ett farligt sätt, men allmänt jobbig. Hon var på väg efter sin häst, om min häst gick efter tjejen HELA tiden och buffa henne i ryggen.
När hon väl hade fångat sin häst gick han framför dem hela tiden och försökte stoppa dem genom att vända sig mot dem och blockera vägen, genom att gå snett framför dem. Inte alls på ett hotfullt sätt!
Så de kom knappt fram och fick stanna med jämna mellanrum för att han tyckte det.
Jag hade nyss anlänt till hagen då och de hade en bit kvar till utgången. Jag röt hans namn, så han skulle låta dem vara ifred.
Då tvärvände han och kom med spetsade öron i galopp till mig direkt som om inget hade hänt.
Har även hört av dem som har utsläpp att han kan vara bråkig, bla nonchalerar han dem. Går in i dem när de stannar vid grinden och ska öppna (han går dock inte över dem, men liksom bumper in i dem som "hoppsan, du stanna det märkte inte jag
") och dessutom har han brått vissa morgnar och bara ångar på.Jag har numera absolut inga problem med han mera. Han beter sig nästan som guds ängel med mig, visst kan han försöka testa gränserna men det är ynkliga försök numera.
Han har dock varit mkt värre innan, det är först nu efter 1½ år jag haft han, han verkligen har fått förtroende för mig och lyssnar.
Jag kan tex gå ut med han i mörker när alla hästar är inne, och han är cool lugn han gnäggar inte ens.
För 2 månader sen gick det INTE, utan att han fick små fnatt och skrek efter kompisarna, för ytterligare några månader sen var det i princip omöjligt, då kunde han nästan gå till attack så frustrerad han var för att tvingas lämna kompisarna.
Igår skritta vi ut en ½ timme, han fick gå först hela tiden och han gick i bra lugn takt. När vi sedan vände och red samma väg hem, så vände han lugnt (tillskillnad från innan då vändningen följdes med ett par skolor ovan mark och passagegång och frustrerande frustningar när man tog i han). Han fick små stunder på hemvägen där han ville öka, men lyssnade direkt när jag använde rösten eller tog en förhållning och en ordentlig eftergift när han gick lugnt.
Detta har hänt ett fåtal ggr innan men oftast har det slutat med att han tillslut bara tågat iväg, för jag inte orkat bråka med han.
Ska också tillägga att jag gjorde halt ett 10-tal ggr på hemvägen för att vänta in de andra (mindre hästar, som även lunkar fram i slowmotion typ
) utan problem. Hade detta varit för några månader sedan hade han blivit förbannad. Det slutade oftast med att han backade okontrollerat eller tendera till att stegra och stod oftast och slog förbannat med frambenen.I början kom han inte när man skulle hämta han i hagen, och när man väl tagit honom kunde det ta en timme att få ur han i hagen och in i stallet. Han växte fast. Nu kommer han DIREKT när han ser en och oftast i galopp.
Men nu tillbaka till huvudfrågan? Hur ska man göra så han beter sig lika exemplariskt mot de andra? Jag kommer inte på direkt vad jag gjort för att få han som han är nu. Antar jag har varit konsekvent och tålamodig. Jag har hela tiden litat på han och aldrig blivit rädd, jag har oftast behållit lugnet och bara varit liksom. Och mkt beröm och eftergift vid önskat beteende.
Jag antar bara att han funnit sig i mig och nu låtit mig få hans förtroende.
Han är väldigt påträngade som sagt mot de andra, och jag vet att de gärna trycker i han godis så visst då får de skylla sig själv att han nästan går över dem och attackerar deras fickor när de kommer och nafsa.
Så här gör han aldrig mot mig, beror på att jag aldrig matar han ur handen.
Senast ändrad av en moderator:
