Sv: Ostechondrosproblematik
Problemet är just det att man i VÄLDIGT många fall inte märker att hästen faktiskt LIDER av lösa benbitar mm. Det är just därför man har tagit fram REGLER som förbjuder avel med häsdjur som har dyl. problem för att undvika att få fram "defekta" avkommor.
Som någon nämnde så framkom en defekt först efter 6 år!!! Hur mkt och länge får inte mängder av hästar lida eftersom man inte kan utröna problemet? Problemet kunde kanske undvikits om någonstans i historien någon låtit bli att avla på det där jättefina stoet som "bara" hade den lilla defekten...
Det ska också nämnas att man inte alls behöver märka av att hästen har defekten ( vet själv att en häst avlivades pga lynnesfel = oridbar, man hittade inga förändringar vid röntgen. Efter obduktion framkom att han trots allt lidit av lösa benbitar i båda bak).
Vi som tar föl på våra ston måste - med tanke på våra föl och kommande generationer - vara väldigt selektiva med vad vi använder i aveln!
Om man läser i
storeglementet på SH´s hemsida står det på sidan 5 § 3.2.4 :
Alla avelsdjur skall kontrolleras och bedömas avseende defekter som anges i 3 § Statens jordbruksverks föreskrift (SJVFS 1999:106) om djurskyddskrav vid avelsarbete.
Själva defektlistan finns tyvärr inte med i storeglementet, utan återfinns endas i
hingstreglementet på sidan 18.
Varför måste vi hålla på och försvara defekter - visst är det svårt att tänka på att ens ögonsten faktiskt har ett fel, men vilket är mest rättvis ur avelsynpunkt?? Framför allt för de hästar som faktisk får dras med problemen!
Jag är väl den första att hålla med om att defektlistan kan anses som lite väl hård, men med tanke på att många hästägare idag är alltför okunniga om sådana saker (så de inte märker av det) är det i alla fall bättre att ta det säkra före det osäkra redan vid beslutet om att använda sitt sto... Då slipper vi dessa problem framöver!