Oroliga föräldrar

[Liv99]

Jag är en tjej på 13 år som har letat medryttarhäst ett långt tag. Jag har både haft ute annonser och mailat folk utan att få svar. Nu har äntligen en tjej mailat mig och sagt att jag kanske kan få bli medryttare på. Problemet är bara att mina föräldrar är väldigt skeptiska till det. De tycker att det verkar jätteläskigt att jag skulle rida alldeles ensam. Jag har många kompisar i min klass som är medryttare på olika hästar och det stör mig att de får men inte jag, även om vi är ungefär lika duktiga. Jag vet att jag är redo för att skaffa medryttarhäst men mina föräldrar förstår inte det. De har ingen hästvana alls och varje gång jag försiktigt börjar prata om det säger de bara att det är för farligt och att om jag ramlar av hästen så kan jag göra mig rikigt illa. Jag vet att det kan hända olyckor om hästen plötsligt blir rädd för något och skenar. Jag har varit med om det ett antal gånger men har alltid klarat det bra.
Finns det någon som berätta för mig vad mer jag kan säga till dem? Det känns som om jag har försökt med allt...

 

[SQT]

Sv: Oroliga föräldrar

Om jag vore du skulle jag ta hjälp av min ridlärare för att prata med föräldrarna och kanske komma överens om vad som är okej att du gör och vad som inte är okej. Rida ut själv när man är 13 år är kanske en sån sak som jag inte skulle tycka vara okej, men rida ut med någon annan är okej.

Det finns ju lite smarta hjälpmedel som man kan ta till när man har oroliga anhöriga, mobilappar för uteritt till exempel, som varnar om du inte rör dig framåt och skickar "nödsignaler" till någon som du har utsett till hjälpperson.

Mycket av deras oro beror på att de inte har kontroll på situationen, för de kan inget om hästar och har säkert bara hört om alla olyckor som kan hända. Kanske kan de gå någon nybörjarkurs på ridskolan eller följa med dig till stallet och få lära sig lite om hur hästar funkar?

Sen kan det ju vara annat som oroar dem, förutom att du kan skada dig, till exempel att de inte har råd eller att du inte sköter skolan...

 

[iNHALE]

Sv: Oroliga föräldrar

Istället för att bara prata tycker jag du ska föreslå att de kan följa med dig till stallet någon gång. Visst, ridning och hästar är farligt, folk har dött i ridolyckor, precis som att folk dött i massor med andra sporter. Dock tror jag de skulle bli lite lugnare om de fick vistas runt hästar lite, lära sig lite om dem och träffa dem nära inpå. Ofta bygger rädsla och oro på okunskap, man är onödigt rädd för att man inte kan något om det. För många mindre hästkunniga är hästar stora farliga djur som bits framtill, sparkas baktill och på mitten trillar man av och slår sig, vilket delvis är sant, men det finns mycket mer än bara det.

Tycker dock det är bra att dina föräldrar ändå bryr sig och inte vill att du ska skada dig, du är ju deras dotter och de har bara en av dig.

 

[Liv99]

Sv: Oroliga föräldrar

Min mamma är med mig i stallet varje gång jag rider (jag rider på helgerna), så hon är lite mindre rädd än pappa som nästan aldrig är med. Han tycker precis som iNHALE sa, att hästar bara är opålitliga och stora djur som sparkas och bits. Men det där med mobilapparna kanske skulle vara något? Man kan ju i alla fall försöka... Jag hade chans att bli medryttare på en häst på stallet som min kompis har medryttarhäst på och då tyckte mamma att det kanske skulle ha gått, men det kostade lite över 1000 kr i månaden och jag rider redan på ett ganska dyrt stall, och de vill inte lägga 25 tusen kronor om året på min ridning, och det kan jag absolut förstå, det är ju orimligt!

 

[Pathmaker]

Sv: Oroliga föräldrar

Först och främst skulle jag aldrig betala för att vara medryttare. Som hästägare söker man hjälp och jag tycker att det är illa om man tvingar dem att betala när det är DU som behöver hjälp med din häst, men det är bara min åsikt Föräldrar är alltid oroliga, det mesta handlar om ovana. Säg bara att du verkligen vill det här, att ni iallafall kan få pröva och se hur det går, lirka lite med dem. Att säga "men jag kan få testa i en månad, funkar det kan jag väl få fortsätta och går det inte så slutar jag" kan nog ge ett moget intryck till dina föräldrar, dessutom verkar du mogen för din ålder om det är så jobbigt säg att dem kan få följa med när du tar hand om hästen några gånger så får dem skapa en egen uppfattning dem med

 

[pulkaskurk]

Sv: Oroliga föräldrar

Först och främst skulle jag aldrig betala för att vara medryttare. Som hästägare söker man hjälp och jag tycker att det är illa om man tvingar dem att betala när det är DU som behöver hjälp med din häst, men det är bara min åsikt

Fast NEJ! Det är inte alltid att hästägaren behöver hjälp, VÄLDIGT många ggr VILL medryttaren rida och hjälpa till oavsett om hästägaren behöver hjälp eller ej.
Vad jag vet så får ju medryttaren utöva SITT intresse genom att hjälpa hästägaren? Alltså ligger det minst lika mkt i medryttarens intresse som i hästägarens.
Varför ska man åka räkmacka som medryttare när hästägare får gör både det roliga, det tråkiga och betala hela kalaset?
Jag är hästägare men har varit medryttare också både som gratisridare och som betalande.

Till TS

Var glad att du har föräldrar som bryr sig så mkt om dig
Jag har haft egna hästar i 20 år nu och både mina föräldrar och sambo är fortfarande oroliga för mig.
Vi gör som så att jag berättar alltid vart jag ska rida, när jag rider iväg och när jag beräknas vara tillbaka.
Har dessutom gps sändare på både mig och hästen som de kan följa både via mobil och datorn.
Så skulle jag ramla av och inte komma tillbaka när jag ska så kan de enkelt hitta både mig och hästen iaf

Eftersom du inte är så gammal kanske det är lämpligt att rida på ridbanan eller ngn slinga där hästen är lugn, trygg och säker så att riskerna minskas rejält för att ngt tokigt ska hända.
Försök att alltid rida tillsammans med ngn och ha ALLTID mobiltelefon med när du rider.
Se till att ha bra säkerhetsutrustning, så som ridhjälm, säkerhetsväst och gärna rejäla ridstövlar. Tighta kläder som gör att du inte riskerar att fastna i grenar eller liknande.
GPS sändare eller appar är kanon att ha så dina föräldrar kan se vad som händer och hitta dig om olyckan varit framme

Be föräldrarna prata med hästägaren och be denne förklara hur det fungerar och vilket säkerhetstänk mm som finns.

 

[ylvaaskersund]

Sv: Oroliga föräldrar

Jag förstår dina föräldrar och jag skulle aldrig släppa ut någon 13-åring ensam i skogen på en häst!

Är man tretton är man ett barn och reagerar inte på samma sätt som en vuxen och kan på så sätt utsättas sig för enorma risker. Jag har sett så mycket elände och dödsfall när barn ensamma varit bland hästar så därför har jag ett enormt säkerhetstänk just runt barn och hästar!

 

[elgur86]

Sv: Oroliga föräldrar

Delvis KL.
Håller med , det är mycket som ska sitta i bakhuvudet vid uteridning !
Bästa är om man som barn / ungdom har möjlighet att rida med en van ryttare mkt ute , som kan påpeka allt tänkvärt under ridturen .... INNAN det händer helst !

Trafiken är bara ett kapitel i sej .. de enklaste saker som ett barn omöjligt kan veta , som en vuxen bilförare kan lista ut .. Ex. Jag byter sida här i kurvan ( finns ingen som helst plats exempelvis att gå undan på även om jag skulle höra bilen ), för annars har jag en bil i häcken på hästen om det kommer ngn i lite rallyfart ...

Det har ju hänt åtskilliga ggr att det stutsat upp älgkalv , harar , rådjur osv framför mulen på hästen.

Jag skulle kunna hålla på i evigheter och ge exempel .. har fostrat min brorsdotter ( nu 17 år ) i många år ute på grusvägarna och i skogen.

Hon måste fortfarande tala om vilken "runda" hon tänkt rida , och mobilen ska vara med.

Så jag förstår dina föräldrar , men jag förstår såklart dej också !
I dom bästa av världar skulle du hitta ngn som vill ha ridsällskap / medryttare , som du kunde lära dej av.
Det är vad jag önskar att du finner .. Lycka till !

 

[Bison]

Sv: Oroliga föräldrar

Jag har ridit ut ensam sen jag var elva. Inga komstigheter alls, tycker det blir nojigare o nojigare för varje år som går.

 

[elgur86]

Sv: Oroliga föräldrar

Så är det ju .. inom allt .. nojigare alltså.
När jag va "liten" va det hjälm på huvet .. typ inget mer , som mina föräldrar tänkte på.
Så vad jag än nojar själv över nu med "mina" barn som ska rida , så har jag själv ridit precis som du , ute ensam , eller med kompisar , hejsan svejsan , hur som helst ...

 

[pulkaskurk]

Sv: Oroliga föräldrar

Jag har ridit ut ensam sen jag var elva. Inga komstigheter alls, tycker det blir nojigare o nojigare för varje år som går.

Jag håller med dig, jag började rida ut ensam när jag var 7-8 år och det gick bra.
Inga mobiler osv fanns det heller.

 

[Kiwifrukt]

Sv: Oroliga föräldrar

Håller med dig! Det kan ju finnas andra anledningar än tidsbrist som gör att man som hästägare letar efter en medryttare, ekonomin kan vara en del av det. Jag tycker absolut att det är rätt att medryttaren betalar en del av kostnaden, beroende på hur mycket personen nyttjar hästen förstås!

TS: Mina föräldrar var också oroliga i början, de kan inget om hästar. Jag fick min första ponny när jag var elva, nummer två när jag var tretton. Detta var före mobilernas tid. I början fick jag bara rida ut om jag red tillsammans med en vuxen, när jag blev lite äldre fick jag rida ensam tillsammans med min bästa kompis, som hade mobil och bodde bara en liten bit från stallet. Vi hade bara en ponny, så en gick och den andra red.

När jag fick börja rida ut ensam var säkerhetsväst ett krav, och mobiltelefon införskaffades. Du kan inte be dem följa med och titta på hästen? Så att de också får prata med ägaren? Är ägaren vuxen? I alla fall mina föräldrar hade lättare att ta till sig när en äldre, hästvan person förklarade för dem än när en tjatig unge (läs: jag) försökte bearbeta dem.

 

[Hoarfrost]

Sv: Oroliga föräldrar

Jag hade samma problem med mina föräldrar tills jag började prata mycket om säkerhet med dem, när de frågade hur det hade gått på ridlektionen talade jag glatt om att jodå, Brunte hade bockat runt med mig idag.
Pappa brukade alltid få stora ögon och fråga vidare, och då förklarade jag vad Brunte blev rädd för, varför, vad jag borde ha tänkt på, hur jag löste situationen, samt att jag nu lärt mig den läxan.
Samma sak om jag hade upptäckt att sadeln satt löst eller vad det nu kunde vara.
Föräldrarna lugnade sig ganska snabbt efter att jag började berätta om mina misstag, innan när jag bara talade om för dem att det hade gått bra var det nojiga som få.

 

[Liv99]

Sv: Oroliga föräldrar

Tack för alla bra svar! Någon som vet vad uteritts-apparna heter? Har letat lite på appstore men har inte hittat något.

 

[arabia]

Sv: Oroliga föräldrar

Det bästa är ju om föräldrarna är med på att du skaffar medryttarhäst innan du söker en, dessutom är det du som vill rida hos någon o då får du oxå vara beredd på att det inte är gratis. Varför ska en hästägare stå för alla kostnader o sen låta andra rida?

 

[Liv99]

Sv: Oroliga föräldrar

Det bästa är ju om föräldrarna är med på att du skaffar medryttarhäst innan du söker en, dessutom är det du som vill rida hos någon o då får du oxå vara beredd på att det inte är gratis. Varför ska en hästägare stå för alla kostnader o sen låta andra rida?

Mina föräldrar var med på det när jag kunde bli medryttare tillsammans med en kompis, men sedan blev det ingenting av det. Jag trodde att det skulle vara okej även om jag inte red tillsammans med någon, men där hade jag fel.

Det finns ju folk som faktiskt BEHÖVER hjälp men sin häst och då tycker jag att det är fel att ta betalt. Sedan finns det ju folk som "lånar ut" sin häst till en medryttare som betalar en summa varje månad, men då behöver man ju inte ta överdrivet mycket i betalt eftersom medryttaren ändå betalar lite i sej när den mockar, fodrar, vattnar, insläpp/utsläpp, sopar och städar i stallet och kanske hjälper till lite med andra hästar mot att få rida lite. Men det är bara vad jag tycker.

 

[Grazing]

Sv: Oroliga föräldrar

kl
Angående det här med barn och uteritter tycker jag det ofta är överdrivet. Tycker egentligen inte det handlar om ålder där utan om hästvana. Jag har sett barn med bättre balans och har kunnat förutse saker och ting betydligt bättre än många vuxna har.

Oavsett ålder så är det viktigt att tala om för någon vilken väg man har tänkt att rida och tiden man rider ut så att folk har en aning om vart man är om det är så att det händer någonting. Iallafall skriv upp det någonstans i stallet så folk vet.

Mina föräldrar är fortfarande lite rädda för hästar och oroliga när jag är ute och rider, det kommer nog aldrig att försvinna.

 

[Grazing]

Sv: Oroliga föräldrar

kl mig själv.
Detta med medryttare, många medryttare pratar om medrytteriet som om det är ett slags jobb dom har. Att det inte är ett nöje och hobby för dom utan dom är snälla och hjälper till. Det är skillnad för mig att hjälpa till och att vara en medryttare.

Jag har en som hjälper mig när jag reser bort, den behöver inte betala ett dugg utan den hjälper mig. Den hjälper mig trots att den kanske inte har full tid till det osv.

En medryttare är en som använder hästen som sin, den får ta del av hästlivet med allt vad det innebär, tycker man att det är tråkigt och jobbigt att mocka/fixa mat etc så är medrytteriet kanske ingenting att satsa på. Då kan det vara bättre att lägga pengarna på privatlektioner eller liknande. Sen kan man gratis kanske bli skötare på någon ridskolehäst eller så.

Därför är det också för mig vettigt att medryttaren betalar en del för det hästlivet den får tillgång till. Hästägare är inga sponsorer till folk som vill rida och ha häst gratis och bekvämt.

 

[Bison]

Sv: Oroliga föräldrar

Precis! Jag hjälper ibland till o rider lite hästar i stallet. Det är fina tävlingshästar som jag lär mig massor på att rida. De ber mig om hjälp, jag tjatar inte m att rida, blir en win win situation. Däremot om jag ska ha en medryttare så kommer jag ta betalt, hästen står på fullservice, dvs inget stallarbete.
Ser ingen anledning att sponsra ngns intresse.

 

[Lobelia]

Sv: Oroliga föräldrar

Egentligen spelar det mindre roll vad vi tycker, det går inte att göra något åt den fria marknaden. Det gäller bara att hitta någon som har samma åsikt så man kan matcha önskemålen.

KL

När det som här gäller en ung tjej så är det sällan att någon i den åldern har något direkt att tillföra när det gäller ridning, man vill låna en häst för att ha roligt och/eller lära sig inte för att man är godhjärtad och vill hjälpa ägaren (möjligen hästen om den far illa) utan det primära är tillgången till hästen och möjligheten att rida. Vill man bara pyssla så kan man säkert hitta en gratishäst.