Orimligt provocerad

Ingen i staden jag bor kan ha missat att nationalskalden gjorde comeback på en av landets största arenor inte bara en utan två kvällar i rad. Mitt flöde i sociala kanaler har svämmat över av kärleksförklaringar till denna gnidna, låttjuvande gubbpojken. Orkar på riktigt inte se hans fejs en gång till. Någon sa att det blir samma sak nästa helg och jag vill bara emigrera.

Why so bitter? Kanske någon nu frågar sig, låt folket få ha sin folkfest även om inte just DU gillar Sveriges egen Bruce Springsteen. Men i min egen jävla dagbok måste jag ju ändå få ha åsikter tänker jag. Och åsikter har jag ju som ni märker. Kanske för att jag är en halv generation yngre än denna legend, och hade randiga strumpbyxor + för mycket kajal på den tiden då Torsdagar på Jazzhuset betydde popklubb. Kanske för att jag hade den rosa skivan med mig när jag flyttade till London som nittonåring och grät till låtarna när jag längtade hem för mycket. Kanske för att jag suttit med den värsta bakfylleångest en människa kan ha, på en toalett ett år senare och stirrat tomt på samma skiva, inramad i platina.

Kanske det, kanske inte. Kanske är jag bara en bitterfitta? Kanske vill jag inte att andra ska få ha roligt? Mycket möjligt det också. Men det är något med denna masshysteri som känns falskt. Jag får liksom en känsla av att det är exakt samma människor som sa "men han kan ju inte sjunga" som nu står där och hoppar med i publikhavet. Och det måste ju kännas som en revansch?

E sa en rolig grej apropå detta när vi diskuterade hemma. "Man vet att när en låt spelas i Paradise Hotel, då är det inte ens musik längre". True dat.

Hej svejs från en missunnsam, bitter jävel som quote en av trubadurerna i bandet åtminstone en gång i tiden var "för ung och vacker och indie"

 

[Nepenthe]

Alla som var på rammstein och inte kunde en enda låt, de stod då i feuerzone som jag. De som tyckte rammstein skulle pratat mer till publiken på engelska? De som inte fattar deras budskap i texterna. Ja du, jag förstår och håller med

 

[miumiu]

Intressant att ni lyckats spräcka hål på min fördom om att det är samma människor som hatade HH på 00-talet som älskar honom nu. Verkar ju vara tämligen många som fortfarande ogillar honom lika mycket då som nu.

Personligen gillade jag ju honom när han var en underdog. Tyckte han hade nånting att säga då, till skillnad från nu. Personligen bryr jag mig inte så mycket om sångares röstkvalitet när jag lyssnar på musik. Eller, om jag lyssnar på typ R&B, soul etc. så är det klart att rösten har en större betydelse än när jag lyssnar på snabb pop eller punk. Precis som att när jag lyssnar på HipHop vill jag lyssna på nån som kan rap:a.

Jag började att lyssna på Broder Daniel när jag gick i högstadiet och tog snabbt till mig hela den "kulturen". Det borde väl ha varit strax efter att HH hoppat av och slog igenom som soloartist. Då gillade jag soundet och melodierna även om han redan från start lånat friskt från andra musiker (men det tänkte väl inte jag på då som typ 15-16åring). Tyckte ändå han hade något som lät eget då. Skillnaden är väl att nu är det inte han som skriver musiken, och det går ju liksom inte att skriva texter om fylla och krossade hjärtan på ett lika trovärdigt sätt när man är 40+ som när man är 20-nånting. Så då måste han ju skriva om nånting annat, men vad fasen ska han skriva om liksom? Det blir så extremt innehållslöst, för det är inte på riktigt. Jag gissar att han inte ens kan skriva om det som är på riktigt längre, men det spelar ingen roll för det är ingen som bryr sig ändå, typ. Cashen rullar in. Och då kommer vi till botten med vad det är som verkligen skaver i mig, dvs hans extrema girighet. En ung oetablerad artist och en gammal typ hemlös progg-gubbe gästade honom på Ullevi för ett antal år sedan. Gissa vad dom fick för det? Nä just det. Men dom här grejerna får man ju inte så mycket som andas om, vilket var anledningen till att jag var lite "vag" i mitt ursprungliga inlägg här (men inte tillräckligt vag tydligen). Är typ nojig att nån i den inre kretsen ska googla fram detta och anklaga mig för förtal.

Sjukt osköna gubbar som omger den oskönaste av dom alla. Någon som däremot behållit sin värdighet i mina ögon är Henrik Berggren, men han har också fått betala ett extremt högt pris för det. Hans röst faller kanske inte heller alla i smaken men den är åtminstone inte förljugen.

 

[Snubbelfot]

Han kan väl ändå inte vara den första "musikern" i världshistorien som inte sjunger rent, samplar låtar och/eller skriver barnsliga texter?

Jag hatar inte HH utan tycker att hans scennärvaro och framförande kan vara grymt tilltalande och charmigt. Att han kunnat göra den sura sången till sitt varumärke är fascinerande men säger väl mer om hans fans än om honom själv. Och jag kan förstå att han fyller Ullevi en fin sommarkväll.

Men när det kommer till låtskrivandet är det en annan sak. HH samplar inte låtar och bygger nytt omkring. Han låter sig inte inspireras av andras texter eller skriver travestier. Han plagierar däremot ogenerat rakt av, och har inte ryggrad nog att vara ärlig med det. Det stör mig.

 

[Mineur]

Du milde, jag trodde jag var ensam om att inte gilla Winnerbäck.... Det verkar vara så ibland, Winnerbäck hit och Winnerbäck dit... och jag kan bara inte med honom, men kan inte heller förklara riktigt varför.

Mm, jag brukar inte bli jättepopulär när jag yttrar den åsikten

Är det inte rätt många artister idag som låter falska när de uppträder?
Det används mer autotune idag än förr och funkar inte live (än va ha vet). Kan själv tycka det är lite synd att det behövs autotune alls.

Håkan Hellström lyckas dock med konsten att sjunga falskt även på sina inspelade skivor

För mig är det samma med Ed Sheeran. Jag förstår verkligen inte hypen. Han låter som om en medlem från ett dåligt boyband från 90-talet sadlat om till krogsångare men behållit boybandstilen utan att utvecklas det minsta. Och då gillar jag en del 90-tals boybands. Men Ed Sheeran klarar jag inte av! Jag stänger av radion och blir verkligen orimligt provocerad av hypen!

Min man är av samma åsikt! Själv tycker jag att han skriver en del bra låtar, så jag har inget emot honom så även om det inte är någon jag sätter mig och lyssnar på självmant. Däremot håller jag med om att hypen är överdriven även i detta fall!

 

[miumiu]

Nu känner jag mig hugad att sätta ihop en liten lista över alternativa band om man är sugen på att lyssna in sig lite på Göteborgsromantisk pop på svenska!

Människor Utan Gränser (Inget för den humorlösa med absolut gehör, men fan vad jag älskar dom ändå):

Almedal (Så nära Håkan man kan komma, utan att faktiskt behöva lyssna på Håkan?):

Samtidigt Som (Upprorisk Göteborgspop när den är som allra finast):

Fontainebleau (För alla er som stör sig när dom sjunger på göteborgska! Dock även dom inhemska):

Varsågoda!

 

[TheRedLightning]

Håkan Hellström lyckas dock med konsten att sjunga falskt även på sina inspelade skivor

Det är en bedrift i sig, nog dock ingen bra bedrift förvisso.

 

[clusia]

Jag lyssnade på honom en del när jag var typ 15-16 år och har låten ”Nu kan du få mig så lätt” på min bilspellista eftersom den passar min falska röst perfekt och är rolig att sjunga med i. Men jag ska erkänna att jag inte riktigt identifierar mig i brustna hjärtan längre så jag känner att jag har blivit lite för gammal för hans musik. Jag har även svårt för brustna hjärtan à la Winnerbäck också för den delen och Melissa Horn borde komma över den där snubben hon alltid sjunger om.

Falskheten i hans röst stör mig faktiskt inte alls och jag kan förstå att han fyller upp Ullevi i somrig kväll men personligen hade jag nog hellre sett honom på en stökig bar eller på festival.

 

[Bison]

Det undrar jag också! Jag har visserligen inte orkat googla "Sveriges Bruce Springsteen."

Jag har alltid trott att Sveriges Bruce Springsteen är Ulf Lundell
Fattade ingenting

 

[Tuvstarr]

Jag har alltid trott att Sveriges Bruce Springsteen är Ulf Lundell
Fattade ingenting

Jag var också lite förvirrad över vem avsågs, googlade "Sveries Bruce Springsteen", och fick up någon artikel där Tomas Ledin gick under det namnet

 

[Fetaost]

Vilket är en jäkla förolämpning mot The Boss

Precis! Kråkan förtjänar inte nämnas i samma mening som Mr Springsteen.

 

[Fetaost]

Vi blev erbjudna två biljetter av vänner till HH (gratis)
Sambons svar till vännerna var "HH är musikens koriander och vi mår inte så bra av koriander"

 

[pepp]

Är det nu man ska nämna att man har en låtrad med HH intatuerad på kroppen

 

[miumiu]

Är det nu man ska nämna att man har en låtrad med HH intatuerad på kroppen

Alltså det kunde lika gärna ha varit jag

 

[Bison]

Alltså det kunde lika gärna ha varit jag

Lilla fågel blå!

 

[miumiu]

Lilla fågel blå!

Hade nog varit kom kom atombomb som kvalat in på min kropp!

 

[Gnist]

Oj. OJ! Jag kände faktiskt igen den där låten från någon reklam men har aldrig hört hela. Det var ju riktigt illa

Vad som var gängse och normalt under tidiga 70-talet är väl inte riktigt att jämställa med vad som är normalt och gängse idag, så att förfasa sig 50 år senare känns lite..

Kan jag tycka.

Förövrigt kom den låten 4 i svenska melodifestivalen -73, så på den tiden var den uppenbarligen helt ok.

 

[Crossline]

Är det nu man ska nämna att man har en låtrad med HH intatuerad på kroppen

Är det nu man ska nämna att man har en låtrad OCH hans porträtt på armen?

 

[Nytant]

Vad som var gängse och normalt under tidiga 70-talet är väl inte riktigt att jämställa med vad som är normalt och gängse idag, så att förfasa sig 50 år senare känns lite..

Kan jag tycka.

Förövrigt kom den låten 4 i svenska melodifestivalen -73, så på den tiden var den uppenbarligen helt ok.

Okej, du är fri att tycka det och jag är fri att tycka det är läge att ’förfasa sig’ när jag hört samma låt användas i samtida reklamer. Uppenbarligen är vi dömda att fortsätta på upptrampade stigar om vi inte dealar med de etablerade strukturer som vi har med oss, därav är det bevisligen av största nödvändighet att vi kollektivt granskar och problematiserar. Rätt många som levde på sjuttiotalet gör det ju fortfarande.
Struntar blankt i hur den låten placerade sig, förstår inte hur det är relevant.

 

[athena_arabians]

Är det nu man ska nämna att man har en låtrad med HH intatuerad på kroppen

Är det nu man ska nämna att man har en låtrad OCH hans porträtt på armen?

Alla får givetvis gilla den musik de vill... men jag har som sagt personligen svårt för oskickligt utförd musik, även inom "min" genre.

Samtidigt vet jag också att musik kan ha ett oerhört känslomässigt värde som inte alltid har med dess kvalité att göra.

 

[Mia_R]

Okej, du är fri att tycka det och jag är fri att tycka det är läge att ’förfasa sig’ när jag hört samma låt användas i samtida reklamer. Uppenbarligen är vi dömda att fortsätta på upptrampade stigar om vi inte dealar med de etablerade strukturer som vi har med oss, därav är det bevisligen av största nödvändighet att vi kollektivt granskar och problematiserar. Rätt många som levde på sjuttiotalet gör det ju fortfarande.
Struntar blankt i hur den låten placerade sig, förstår inte hur det är relevant.

Nej, Jag förnekar inte att Ted G gjort en del bra, men att ligga och spana på någon som badar naken eller att hota med självmord om någon inte gör som man vill är i mina ögon varningssignaler och riktigt creepy.