Jag förstår att Sophie vill både bearbeta och sprida kunskap genom bok och filmatisering. Jag har dock inte läst eller sett hennes bok/filmatisering. Och vet inte om jag ska det heller. Jag läste Annas och lyssnade på radiodokumentären. Det var riktigt tufft även om jag redan visste det mesta.
Som mamma är det ju snudd på omöjligt att fly när någon hotar döda ens barn. En person som man också är övertygad kan göra slag i saken och även hotar kidnappa barnen och gör det dessutom. Fruktansvärt att känna att man måste skicka bort sitt unga barn på hemlig ort för att själv våga vittna i domstolen utan att barnet kidnappas, skadas etc!
Där hade man ju tyckt att familjen skulle fått mer skydd, både då och under hela förloppet.
Det är helt sjukt hur flata diverse myndigheter varit i hela historien med både övergrepp, våld, dödshot, trakasserier, förföljelse etc. Men också vad gäller medvetet förstörande av egendom/verksamhet, att olagligt sälja saker/djur/bostäder som tillhör familjen, vanvårda familjen djur etc. Att myndigheterna bara lät det fortgå på en traumatiserad familjs bekostnad är helt galet.
Jag kommer aldrig glömma Annas omtanke när hon riskerade röja sin identitet, var de bodde och hade häst när hon varnade en ung, omyndig elev till mig från att söka sommarjobb hos äckelgubben. Flickan visste inte om ryktena, jag visste inte var hon skulle på intervju. Men Anna fick veta och berättade för henne för att skydda henne. Nu var den här flickan en otroligt omtänksam och lojal person som inte sa något till andra. Men det kunde inte Anna veta. Jag är så glad att den här flickan slapp få sin ungdom och tilltro till folk förstörda tack vare Annas osjälviska och modiga agerande.