Att labben säger ifrån till schäfern inget konstigt alls, särskilt inte om schäfern försöker hoppa upp på honom. Även om labben är världens snällaste så är det skillnad på att träffa främmande hundar ute och att bli utsatt i sitt eget hem av nån som inkräktar på ens utrymme och resurs (matte).
Jag personligen skulle promenera hundarna och när man släpper ihop dom vara på neutral mark tex en stor rasthage. Även vara beredd att gå emellan eller avleda hundarna om man märker att det blir spänt. Även om fäfer skäller så bara gå gå gå, tills den slutar och en bit till, nästa promenad slutar den troligen lite tidigare med skällandet.
Även om den nya hunden är ny och behöver landa så skulle jag börja träna den så fort som möjligt, överskottsenergi gör den ännu mer odräglig i samspelet med din andra hund. Träna med godis som belöning och kika på shejping så han får tänka själv då det gör dom tröttare i huvudet än att visa vad de ska göra. För alla hundar funkat inte shejping men jag skulle definitivt ge det ett försök med honom. Varva korta stunder av intensiv träning med passivitet.
Träna in honom på att sitta/ligga på en matta, filt eller whatever där han ska pausa under era träningspass så fort du är klar så ska han ssitta där och vänta. Nåt du kan träna in på labben också, väldigt behändigt då det blir lätt för dig att varva träningen av dem så de får både passivitetsträning och aktiv träning under träningsstunden. Det tar tid men det är så värt det i slutändan när du smidigt kan träna bägge hundarna under samma pass. För mina hundar indikerar det också början av ett träningspass hemma när man börjar med att placera dem på respektive bädd och sen tar fram godis och grejer och ber första hunden komma fram. Tränar nån minut, ibland tar jag tex 10 godisar och när jag använt de godisarna får hunden pausa på bädden medans jag tar fram nästa hund som får träna.
Min unghund går också och hämtar saker att kasta eller att putta på mig när han är lite uttråkad, väljer man att uppmärksamma det så uppmuntrar man och befäster beteendet. Jag tycker inte att det är nåt större problem att han kommer och ger mig saker eftersom det plus för vår apporteringsträning och framförallt så är det inget han gör i tid och otid.
Jag skulle absolut inte vara rädd att gå kurs, de flesta ställen har numera positiva metoder och man ska nog ha otur att stöta på den typen av träning som var vanlig för 20-30 år sen med ryck i koppel mm.
Jag personligen skulle promenera hundarna och när man släpper ihop dom vara på neutral mark tex en stor rasthage. Även vara beredd att gå emellan eller avleda hundarna om man märker att det blir spänt. Även om fäfer skäller så bara gå gå gå, tills den slutar och en bit till, nästa promenad slutar den troligen lite tidigare med skällandet.
Även om den nya hunden är ny och behöver landa så skulle jag börja träna den så fort som möjligt, överskottsenergi gör den ännu mer odräglig i samspelet med din andra hund. Träna med godis som belöning och kika på shejping så han får tänka själv då det gör dom tröttare i huvudet än att visa vad de ska göra. För alla hundar funkat inte shejping men jag skulle definitivt ge det ett försök med honom. Varva korta stunder av intensiv träning med passivitet.
Träna in honom på att sitta/ligga på en matta, filt eller whatever där han ska pausa under era träningspass så fort du är klar så ska han ssitta där och vänta. Nåt du kan träna in på labben också, väldigt behändigt då det blir lätt för dig att varva träningen av dem så de får både passivitetsträning och aktiv träning under träningsstunden. Det tar tid men det är så värt det i slutändan när du smidigt kan träna bägge hundarna under samma pass. För mina hundar indikerar det också början av ett träningspass hemma när man börjar med att placera dem på respektive bädd och sen tar fram godis och grejer och ber första hunden komma fram. Tränar nån minut, ibland tar jag tex 10 godisar och när jag använt de godisarna får hunden pausa på bädden medans jag tar fram nästa hund som får träna.
Min unghund går också och hämtar saker att kasta eller att putta på mig när han är lite uttråkad, väljer man att uppmärksamma det så uppmuntrar man och befäster beteendet. Jag tycker inte att det är nåt större problem att han kommer och ger mig saker eftersom det plus för vår apporteringsträning och framförallt så är det inget han gör i tid och otid.
Jag skulle absolut inte vara rädd att gå kurs, de flesta ställen har numera positiva metoder och man ska nog ha otur att stöta på den typen av träning som var vanlig för 20-30 år sen med ryck i koppel mm.
försöker bara dra ut lite på ögonkontakten men kanske är det för stort för honom ännu. Första gången jag klickade in labben lärde han sig det direkt, jag får nog ha fler sessioner med inklickande för han har verkligen inget fokus och verkar inte koppla klicket med belöningen ännu.
Tror jag är tom på ideer och inte riktigt vet vilka rörelser som kan byggas vidare till olika tricks, har aldrig varit duktig på att improvisera och komma på saker. Jag får nog träna mig själv också lite i hundträningen
