Sv: Ömfotad häst
"Bottsen ÄR inte till för att rida mil efter mil i utan de är en nödlösning under en kort period."
Bootsen kan användas upp till 24 timmar i sträck när man väl har vant in dem på hästen (till en början ska man bara ta korta pass med bootsen på; man ökar längden eftersom).
Enligt trådskaparen så är hästen bara ömfotad på grusväg och det är precis så som min häst var (först EFTER att jag tog av skorna däremot). Om hästen ömmar på grusvägar kan man försöka hålla sig till underlag som hästen trivs på. Viktigt för en stark sula är INTE att hålla på och skydda den en massa; hoven behöver masseras massor för att fungera och behöver nötning för att kunna härda sig. Om du skyddar den så gör du den bara klenare; problemet kommer alltid att kvarstå.
Min häst har gått helt obehindrat i hagen, på asfalt, på mjuka skogsstigar och mjukt ridbaneunderlag, så därför har jag kunnat motionera honom "på ett humant sätt" medans hans hovar har fått tid att läka efter den skada som skoningen gjort honom. Och grusvägar är inget problem nu längre; så länge jag motionerar honom ordentligt så att hovarna fungerar som de ska är han oöm (och i hagen har han alltid varit oöm, annars hade det varit rent djurplågeri att ta av skorna). Men bootsen kan hjälpa till med ömheten så att man kan rida lite vart man vill (det är bara så att jag inte hade råd med boots när jag började).
"Barfota är en bra lösning för hästar med små kompakta hovar av bra kvalitet men kan vara rent djurplågeri för hästar med ärftligt dålig hovkvalitet där hoven trasas sönder utan sko"
Ärftligt dålig hovkvalite? Menar du inavlade hästar då eller? Hästar av alla olika slag går barfota, med alla olika slag av hovar. Det finns folk som börjar med barfota just FÖR att deras hästs hovar trasar sönder sig (går inte att få en sko att sitta på en sådan hov utan man måste limma skorna hela tiden istället, alternativt har tappskor jämt och ständigt).
Vad folk vet om hovar är att de trasar sönder sig när en sko har ramlat av; men det beror på att hovslagaren inte har rundat av hoven. När man barfotaverkar så ser man till att hålla hovväggen rundad för att minimera risken för flisande. Sedan ÄR hovkvaliten ofta förstörd av skoning, så man får räkna med att det tar ett litet tag för hästen att få perfekta hovar. Men några stora skador på hovarna brukar inte ske om man gör allt rätt; väldigt små flisor är faktiskt ingen fara.
Så gott som alla hästar kan få hårda, tåliga hovar. Det enda det hänger på är om ägaren är intresserad av att motionera hästen tillräckligt och om ägaren är villig att lära sig.
Jag har ofta fått höra "ska du inte sko snart?" och "du ska väl sko igen?". Folk tycker att det har varit konstigt när jag inte kunnat rida obehindrat (eftersom jag måste ta hänsyn till att hästen inte tål alla underlag till en början; och detta är inte medfött, det har vi SKAPAT genom att sko dem). Och andra tror att hästarna ska nöta sönder hovarna (medans det i mitt fall aldrig har blivit så; han behöver nog röra sig mera än vad jag motionerar honom).
För mig är det viktigast att min hästs ben är i så bra skick som möjligt och att han kan hålla för några extra års ridning. Han har varit halt till och från men denna hälta är helt borta nu när jag plockat av skorna. Av hans fula hovform att döma så har han haft en lätt strålbenshälta på båda frambenen, något som kunnat läka nu när han har möjlighet att bredda trakterna (strålbenshälta = obotligt enligt veterinärerna, och lätt botat enligt de som är insatta i barfotagång och verkning).
