Olydig hanhund, hjälp!

Sv: Olydig hanhund, hjälp!

benjamin skrev:
Våran femåriga hanhund blandras med beagle och annan jakthund börjar bli för jobbig. Ingen vill gå ut med honom för han drar för mycket. Man kan inte ha honom lös för då springer han fram till andra hundar och folk. Och rymmer iväg ifall han är på ställe där han känner sig hemma. Min man får ha med honom till jobbet. Där ifrån rymmer han och är ute i förorten och springer några timmar flera gånger i veckan. Han öppnar alla dörrar själv om de inte är låsta.Under hans första år så fick han träning och var ibland lite lydig och drog inte så mycket. Nu undrar jag vad ni tror om det går att få fason på våran vovve. Fason så att han inte rymmer och så att han inte drar. Hur mycket tid måste man lägga? Dessvärre är han långtifrån i centrum ivår aktiva familj. Vilket innebär att vi inte är mer hundintresserade än att vi tycker om vår lilla hund. Vi har tyvärr inte tiden att prioritera honom så mycket.
Vad ger en lydnadskurs tror ni med andra hundar?
Hundpsykolog?
Privattränare? Hur fungerar en sådan?
Kastrering?
Tacksam för svar!
Sitter med 3 jakthundar här.Och förstår ditt dilemma.Dock är inte våra aggressiva.
Att ge dig ett svar om att jaga med hunden för att det är en jakthund är ju långsökt då man får rätta sig efter jaktider och tillåten släppningstid för respektive djurart.
Men att han är underaktiverad visar han tydligt genom att rymma.Hur har din sambo honom på jobbet? Du skriver att han rymmer från din sambos arbetsplats flera gånger i veckan, kanske en större bur är alternativet där? Men att man får se till så att han inte fryser och att han får gå på kissrundor med jämna mellanrum.
Sen tycker jag absolut att ni ska prova en kurs med honom, dels för att han får använda huvudet men också träffa andra hundar och kunskapen får ni också.Att han måste få rejäla rundor varje dag får du räkna med.Cykel eller promenader.Att ni kanske får göra er trädgård rymningsäker likaså.Att han drar i koppel ,det får ni träna bort,ta hjälp genom kursledaren.
Om ni lägger en andra chans på hunden och verkligen vill få en fungerande hund så måste ni börja om så att säg.Sedan kanske ni vet om någon jägare som kan låna hunden de tider det är tillåtet att jaga med honom?
Annars kan det nog vara den bästa lösningen med en omplacering men då till aktiv jägare.
Lycka till!
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Tycker inte alls det är speciellt långsökt att säga att man ska jaga med den för att det är en jakthund. Det innefattar ju även att träna hunden inför kommande jaktsäsong, om det inte är lovligt enligt jakttidtabellen att jaga just nu. Och den mentala och fysiska träningen tror jag skulle räcka långt. Och sedan jaga med den till hösten, om det är då det är aktuellt för det vilt de jagar med denna hund.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Garpen skrev:
Tycker inte alls det är speciellt långsökt att säga att man ska jaga med den för att det är en jakthund. Det innefattar ju även att träna hunden inför kommande jaktsäsong, om det inte är lovligt enligt jakttidtabellen att jaga just nu. Och den mentala och fysiska träningen tror jag skulle räcka långt. Och sedan jaga med den till hösten, om det är då det är aktuellt för det vilt de jagar med denna hund.
Nja jag uttryckte mig nog fel, vad jag menade var att det räcker ju inte med att skriva att det ska jagas med honom för att det är jakthundsraser i honom.Man måste ju ha en fungerande hund innan man släpper honom i skogarna.Dvs lite vardagslydnad.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Absolut, håller helt med! För mig ingår i begreppet "att jaga med hunden" att man från valpstadiet uppfostrar hunden med syftet jakt, året runt tränar lydnad och kondition i avseende på jakt, och under jaktsäsong utöver praktisk jakt. Ett ganska allomfattande begrepp med andra ord. ;)
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Såg att du skappat en tråd för någon månad sen där du vill ha hjälp med val av ny hund.. Bordercollie tycker jag du kan glömma direkt! Tycker tyvärr inte att man ska ha hund alls om man inte är villig att prioritera den lite + att aktivera den.
Så omplacera hunden ni har nu och köp en katt eller nått istället om ni inte har tid till aktivering....
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Alla som säger att hunden bör omplaceras eller säljas... är inte det lite VÄL hårda ord att ta till för en hund och en familj som man inte känner eller aldrig träffat? Det handlar ju ändå om en älskad familjemedlem.
Jag tror absolut att en "lydnadskurs" skulle kunna vara till hjälp! Det absolut bästa skulle nog, eftersom det är en jakthund, vara att söka upp någon jakthundsintruktör (prova genom jägareförbundet eller något studieförbund). Jag tror att en sådan instruktör har större kunskaper om hundar som er, och därmed kan ge bättre hjälp än t.ex. brukshundklubben. Att gå en kurs i vardagslydnad och sedan kanske även viltspår som nog skulle kunna passa er hund har flera fördelar:
-Att planera in kurstillfällena i en pressad agenda kan göra att man upptäcker att man faktiskt har mer tid för hunden än vad man från början trodde.
- Genom att träffa andra hundägare och träna tillsammans kan man sporra och hjälpa varandra.
- Genom att träffa andra hundar och ägare kan man se på sin hund med lite andra ögon, (det är inte bara jag som har problem)

Om ni vill försöka få hunden att sluta dra i kopplet, rymma på äventyr etc. kommer det precis som alla andra redan påpekat krävas en hel del jobb under en längre tid, men ger ni det hela en chans och hittar en bra instruktör som kan hjälpa er genom metoder ni tror på och som passar er hund kan det bli riktigt bra.
Att aktivera sin hund och umgås med denna är väldigt roligt och kan engagera hela familjen, ibland behöver man kanske bara lite "input" utifrån för att komma ihåg varför man skaffade den där valpen en gång i tiden :)
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Javan skrev:
Kastrera tror jag inte hjälper, däremot att aktivera honom på olika vis. Ex spår behöver inte bli så tidskrävande eller att man måste iväg någonstans för att göra det samt att vovve får en uppgift att utföra och använda sin hjärna. Det finns både viltspår och personspår här rekommenderar jag att ni försöker med personspår (mindre förberedelser då man inte behöver klöv eller blod) samt tar hjälp av en privat instruktör, liiite dyrare men man får betydligt mer valuta för pengarna då man själv är i blickfånget hela tiden och det bara är en egen hunds problem som diskuteras.

Var i landet bor du? Kanske kan tipsa om någon instruktör?

Javan
Göteborgsområdet! Tar tacksamt emot förslag på bra instruktör.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Klart att det går att få fason på honom. Men som flera före mig skrivit; det går bara att lösa genom träning. Kontakta din brukshundklubb och hör när nästa lydnadskurs går. Hunden måste sysselsättas annars hittar den på en massa bus och dumheter bara för att ha något att göra.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Trissa skrev:
Fast du skriver ju själv i ditt första inlägg att han är jobbig, och rymmer ofta. Det tycker inte jag låter som om han har det ok, även om ni älskar honom. En jakthund har oftast ett rejält aktiveringsbehov.
Ja fast även när han var mer i centrum rymde han. Han är framför allt helt tokig i att jaga tikar. Han lärde sig öppna ytterdörren när han var yngre än ett år. Han kommer alltid tillbaka efter sina rymningar. Ibland är han borta en halvtimme ibland längre. När han kommer tillbaka så är han super ledsen ifall han inte hittar någon av oss på en gång.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Tie skrev:
Vilken är den andra jaktrasen som finns i hunden???
Irländsk setter
När jag läser det du skriver får jag känslan av att ni har hund bara för att man "skall" ha det. ("Vovve villa volvo"):( För det första kan inte köpet ha varit genomtänkt när ni köpt en hund med flera jaktraser i sig, men har ingen större lust att lägga ner energi på att aktivera den......och för det andra så visst är det bra att prioritera barnen men så talar en oansvarig hundägare. Hunden är bara 5år och ni måste redan när ni köpte hunden ha vetat att inom några år kan familjen komma att utökas!
Varför försöker du hitta negativa saker att skriva om en person som ställer några frågor om problemet med sin hund. Ja, det kanske är så att jag gärna ville ha villa volvo och vovve. Vi kanske gjorde ett felköp. Och nu ber jag om hjälp. Kanske är jag inte den totalt felfria människan. Eller så är det inte alls så. Tolkningar är just inget mer än tolkningar....
Att ni sedan inte lagt ner någon tid i början av hundens liv, på grunddressyr och ledarskapsträning är punkt nummer 3. Du skriver att han i början varit "lite lydig" och inte drog så mycket i kopplet.
När jag läser det tänker jag LITE LYDIG.:eek: Alltså hunden gjorde som den ville och ibland ville den komma till er eller ville inte dra i kopplet. Den gjorde som den ville och inte som ni ville = den var olydig och ni har inte ledarskap över den. Tyvärr.....
Jo du ibörjan på hundens liv så gjorde vi allt efter våra kunskap för våran vovve. Valpkurs och en matte som tränade inkallning, var ute på långa promenader. Aktiverade med sökträning gömde mig bakom träd när hunden var lös och inte hade koll på mig. han var duktig på inkallning. Dessutom lärde han sig på ett kick lydnad som fot, gå bakom, sitt ligg och trix rulla runt piruett, pang död, sök..,vänta, fånga.

Jag tycker ni skall pröva gå på dressyrkurs med hunden för att försöka få ledarskap över den och sedan även försöka stimulera/träna den mer utöver dressyrkursen.
Tack det var det här jag frågade efter!
Annars så är avlivning eller omplacering det bästa ni kan göra mot denna hund för den har det inte bra och det är väll mycket möjligt att den blir överkörd någon dag när den rymmer också och det är inget trevligt öde för hunden!
Jo våran hund har det faktiskt förhållandevis bra. Jag känner personligen många många människor som har det mycket mycket sämre och de planerar inte för någon avlivning av sig själva.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Shettisar skrev:
Sitter med 3 jakthundar här.Och förstår ditt dilemma.Dock är inte våra aggressiva.
Tack för givande svar! Ville bara förtydliga ev. missförståndet. Vår hund är inte det minsta aggressiv utan väldigt tillgiven och kelen.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

benjamin skrev:
Tack för givande svar! Ville bara förtydliga ev. missförståndet. Vår hund är inte det minsta aggressiv utan väldigt tillgiven och kelen.
Ah, förlåt för missuppfattningen :angel: :o
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

peter_lundin skrev:
Kastration kan mycket väl vara en hjälp att få ordning på problemen men knappast enbart.
PL
Nej att kastreringen inte gör hunden lydig förstår till och med en så hundokunnig som jag. Men jag funderade på om man genom att kastrera hunden kan dämpa de starka tikjagningsdrifterna trots att hunden är så gammal som fem år.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Jag försöker inte hitta negativa saker......jag läste ditt inlägg och skrev vad jag fick för uppfattning utifrån det! Och om du läser igenom ditt första inlägg så skriver du där saker som att hunden är "ibland lite lydig", den är långt ifrån centrum, ni har inte mer hundintresse än att ni tycker om honom och att ni inte har tid att prioritera hunden så mycket. Då anser jag att man har hund bara för att man "ska ha det".
Ni vill ha en hund för att gosa med, men är inte villig att lägga ner så mycket tid för att hemmet/livssituationen för hunden skall vara bra.

Och du, ingen av oss är felfri! Har gjort massor med misstag i mitt liv!

Jag ifrågasätter inte att ni inte tycker om er vovve för det tror jag säkert ni gör, men man kan inte både "äta kakan och ha den kvar".
Tycker deffenitivt det låter bra att ni vill fösöka ändra hundens beteende, men för att ändra hundens beteende så måste även ert beteende ändras. Det räcker inte med att gå en dressyrkurs utan hunden måste aktiveras konstant/regelbundet. Däremot kan en dressyrkurs vara en bra start om ni är villig att lägga ner mer tid på er hund i framtiden! Så då tycker jag deffenitivt att ni skall satsa på en dressyrkurs!

På det du skriver om hundens lydnad i början så låter det som om hunden hade hyffsad lydnad, men från att ha hyffsad lydnad till att inte lyssna över huvudtaget på samma ägare......det är nått jag har svårt att förstå hur det kan bli?

Beagle har jag inte så stor erfarenhet av, men Setter däremot vet jag är en väldigt aktiv hund, så jag förstår att ni fått problem om ni inte aktiverat den tillräcklig. Den har börjat aktivera sig själv helt enkelt!

Din sista mening, jämförelsen mellan avlivning av hund och att människor "inte planerar avlivning av sig själva".....det är enbart störtlöjligt!

Lycka till, och jag hoppas du/ni tar er tid att aktivera hunden även efter dressyrkursen så att ni kan få ett trevligt liv med er hund.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Har ni provat att sysselsätta vovve med lite korvsök t ex när han är på jobbet? Vår hund älskar att sitta och vänta medan vi lägger ut godis som hon sedan letar efter tills allt är borta, även om det skulle ta en halvtimme, och sedan är hon ganska trött i huvudet. Då kanske han kan få fokus på annat än att rymma...;)

Hon kan också få ligga "på vänt" med en godis framför sig, som hon får ta med jämna mellanrum och så lägger vi dit en ny. Då har hon något att göra.

Aktiveringsprylar typ pyramider och bollar man gömmer godis i är också bra när man inte riktigt har tid, men bäst är naturligtvis att göra saker tillsammans med hunden.

När jag var liten hade vi en spetsblandning som alltid rymde. Hopplöst och farligt. Hoppas ni får ordning på problemet!
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

benjamin skrev:
Jo du ibörjan på hundens liv så gjorde vi allt efter våra kunskap för våran vovve. Valpkurs och en matte som tränade inkallning, var ute på långa promenader. Aktiverade med sökträning gömde mig bakom träd när hunden var lös och inte hade koll på mig. han var duktig på inkallning. Dessutom lärde han sig på ett kick lydnad som fot, gå bakom, sitt ligg och trix rulla runt piruett, pang död, sök..,vänta, fånga.
Vet hur det där är. Min lagotto har jag gått på kurs med sen hon var drygt 3 månader. Tränade och läste på i böcker. Trots det har jag en hund som har jaktinstinkt, så stark att hon kan krypa igenom ett staket för att få chansen att spåra hare. När jag köpte rasen så var det ingen som sa nåt om jaktinstinkt, men jag har fått en sån individ. Det är jobbigt och trist, men visst sjutton älskar jag min hund får det. Hon får bara ha ett liv i koppel (trist som tusan för mig).
Vad jag vill säga med det här är att man kan göra allt rätt men sen får man ändå bara "en såndär" individ, det är inget man kan göra nåt åt.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

Tie skrev:
Jag försöker inte hitta negativa saker......jag läste ditt inlägg och skrev vad jag fick för uppfattning utifrån det! Och om du läser igenom ditt första inlägg så skriver du där saker som att hunden är "ibland lite lydig", den är långt ifrån centrum, ni har inte mer hundintresse än att ni tycker om honom och att ni inte har tid att prioritera hunden så mycket. Då anser jag att man har hund bara för att man "ska ha det".
Ni vill ha en hund för att gosa med, men är inte villig att lägga ner så mycket tid för att hemmet/livssituationen för hunden skall vara bra.
Du får anse det om du vill. Det är inte säkert att det är så och om det nu ändå skulle vara som du anser så är det min rättighet att ha hund av mina anledingar. Idet här landet så får folk skaffa hund av vilken anledningen de vill. Det behöver inte bli fel för det.

Och du, ingen av oss är felfri! Har gjort massor med misstag i mitt liv!
Va!:eek: ;)

Jag ifrågasätter inte att ni inte tycker om er vovve för det tror jag säkert ni gör, men man kan inte både "äta kakan och ha den kvar".
Tycker deffenitivt det låter bra att ni vill fösöka ändra hundens beteende, men för att ändra hundens beteende så måste även ert beteende ändras. Det räcker inte med att gå en dressyrkurs utan hunden måste aktiveras konstant/regelbundet. Däremot kan en dressyrkurs vara en bra start om ni är villig att lägga ner mer tid på er hund i framtiden! Så då tycker jag deffenitivt att ni skall satsa på en dressyrkurs!
Du tror alltså att en dressyrkurs kan hjälpa vår hund som är så gammal som fem år?

På det du skriver om hundens lydnad i början så låter det som om hunden hade hyffsad lydnad, men från att ha hyffsad lydnad till att inte lyssna över huvudtaget på samma ägare......det är nått jag har svårt att förstå hur det kan bli?
Känner du till begreppet delad vårdnad! Precis som med ett barn. Det första året hade jag huvudansvaret sedan tog min man huvudansvaret. Vi har inte samma syn på hunduppfostran. Däremellan tar våra barn hand om hunden. Det är alltså många kockar.
Detta är anledningen till att han drar så mycket. Min man tycker ex att en haltigrimma är plågsamt för hunden så det får den inte ha när han tar ut honom.

Sedan är det också vår ändrade livssituation som förstås nog är den viktigaste orsaken.

Men vad gäller rymmandet och negligerandet av inkallning när det kommer andra hundar eller nåt annat intressant,har kommit med åldern. Troligtvis är det så starka drifter att jaga och umgås med tikar.

Beagle har jag inte så stor erfarenhet av, men Setter däremot vet jag är en väldigt aktiv hund, så jag förstår att ni fått problem om ni inte aktiverat den tillräcklig. Den har börjat aktivera sig själv helt enkelt!
Fast själva aktiveringen som vi tycker är jobbig är just rymmandet. (Och koppeldragandet) Detta började han med mycket tidigt. På den tiden då han fick mycket uppmärksamhet och träning. Förövrigt är han glad. Biter inte sönder så mycket grejer (förutom ett o annat gosedjur) Han flyttar runt skor men biter aldrig isönder dem. (Det slutade han med när han var strax över ett år. Han leks med dagligen av våra barn. Han följer med min man överallt dit man får ta med hundar. Annars ligger han i bilen och väntar. (Ifall han nu inte skulle ha rymt när min man ska åka iväg...)
Jag orkar inte ha honom hemma för jag orkar inte gå ut med honom för han drar så mycket. Och så bor vi i lägenhet nu och så har jag en bebis som ska följa med ut också då.....

Din sista mening, jämförelsen mellan avlivning av hund och att människor "inte planerar avlivning av sig själva".....det är enbart störtlöjligt!
Nej varför det? En hund är en hund och varför ska just hundar ha det så perfekt förspännt när det är få människor förunnat att ha ett perfekt ordnat liv med lugn, lagom med aktiviteter osv?

Lycka till, och jag hoppas du/ni tar er tid att aktivera hunden även efter dressyrkursen så att ni kan få ett trevligt liv med er hund.[/
Åh, tack för omtanken om våran lilla hund.
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

tazza skrev:
Har ni provat att sysselsätta vovve med lite korvsök t ex när han är på jobbet? Vår hund älskar att sitta och vänta medan vi lägger ut godis som hon sedan letar efter tills allt är borta, även om det skulle ta en halvtimme, och sedan är hon ganska trött i huvudet. Då kanske han kan få fokus på annat än att rymma...;)

Hon kan också få ligga "på vänt" med en godis framför sig, som hon får ta med jämna mellanrum och så lägger vi dit en ny. Då har hon något att göra.

Aktiveringsprylar typ pyramider och bollar man gömmer godis i är också bra när man inte riktigt har tid, men bäst är naturligtvis att göra saker tillsammans med hunden.

När jag var liten hade vi en spetsblandning som alltid rymde. Hopplöst och farligt. Hoppas ni får ordning på problemet!
Ja! Godissök är han kanonbra på. Kanske något att ta upp igen när vi nu ska ta nya tag. Tack för tipset!
 
Sv: Olydig hanhund, hjälp!

hemlig skrev:
Vet hur det där är. Min lagotto har jag gått på kurs med sen hon var drygt 3 månader. Tränade och läste på i böcker. Trots det har jag en hund som har jaktinstinkt, så stark att hon kan krypa igenom ett staket för att få chansen att spåra hare. När jag köpte rasen så var det ingen som sa nåt om jaktinstinkt, men jag har fått en sån individ. Det är jobbigt och trist, men visst sjutton älskar jag min hund får det. Hon får bara ha ett liv i koppel (trist som tusan för mig).
Vad jag vill säga med det här är att man kan göra allt rätt men sen får man ändå bara "en såndär" individ, det är inget man kan göra nåt åt.
Ja, inte trodde vi att han skulle bli så jobbig på rymning. Särskillt inte med det engagemanget vi la ner från början. Enligt uppfödaren som just avlade på denna korsningen för agilityhundar, var hundarna inte särskillt jaktiga men däremot trevliga familjehundar.
Men tydligen hamnade väl all släktens jaktinstinkt i vår hund.
Vi har varit inne på omplacering flera gånger men nu tänkte jag att jag skulle se om det gick att få lite fason på honom själv när vi nu snart flyttar in i vårt hus och lämnar lägenheten. Nu är det ju "rätt ut igen" ifall någon glömt låsa dörren. Eller ifall man går med matkassar mellan bilen och hemmet eller tömmer soporna. utan att låsa... osv.
Tack för ditt förstående svar!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCIV
  • Menskopp
  • Åderbråck efter graviditet

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp