Alexandra_W
Trådstartare
Kort historik om det nu mot all förmodan finns NÅGON som lyckats missa det. Hästen ifråna är 9 år, utdömd 10 maj -04 pga en skelettdefekt i hasleden som ger kronisk hälta. Upptäcktes augusti -03. jag har valt att T-märka och se om jag kan hitta en promenadhästnivå/promenadkörhästnivå där han är nöjd. Detta med mer än gott stöd från vet.
Vision är ju arbetsnarkoman och normalt alltid 'pigg och arbetsvillig'. Ingen skillnad hem eller bort utan brukar alltid tuffa på i frisk fart (men inte hetsigt). Behöver aldrig underhållsdriva i någon gångart, driver jag är det för ökad samling etc eller för att få ihop lite mer. Men jag ger kommandor skritt, trav eller galopp och sen fortsätter han tills jag säger något annat. brukar aldrig kännas annorlunda eller slöare eller någonting efter vila, oavsett hur lång.
Nu ´de två gångerna (sen utdömningen) när jag ridit så har han varit som en seg kola i början. Segat sig fram i skritten som en ridskolehäst och stannat flera gånger. Förra gången stannat och 'frågat' om vi inte ska gå hem. Men idag nästan istadigt velat vända hem. Det var då jag gav honom en rejäl spark i magen för att uttrycka det rakt på sak.
Sen traskade han på utan tjuvstopp men jag fick underhållsdriva en del för att inte få snigelskritt. Dock öronen framåt och så. Och huvudet gick som en annan pejl och kollade på saker.
Dessutom är skritten otäckt oren i början, han kändes rejält diagonalhalt VB - HF. Inte bara lite utan så att jag i alla andra lägen omedelbart skulle satt av, lett hem och bokat kliniktid.
På asfalten hade en döv hört hur oren skritten var och om jag så haft en känsellös bak hade jag känt hältan.
Jag provade en liten bit trav ganska omgående och då försvinner de tydliga hältorna och förutom att han är liteframtung och kort så är den ren. Flöt med lätthet i zickzack fram och tillbaka över vägen i skänkelviktning vilket han borde reagera kraftigt på om han hade oont i VB (och/eller HF).
Dock fanns det inte mycket register i traven, men han är INTE igång och betesfet så hade han haft det skulle jag blivit rejält förvånad.
Efter kanske 30 minuter lossnade skritten lite och blev både längre och mjukare. Kvar fanns den lilla rörelsestörningen från VB som jag nog får 'leva med'.
Provade mer trav på hemvägen och upp kom formen (jag bad inte om det) och när jag provade driva samlade han (då avbröt jag). Fortf kort och stum men inte minsta tendens till orenhet.
Det var då jag mot bättre vetande tog en galopp. Vägrar fatta höger men fattar rent och direkt vänster och galopperar lugnt och fint men på tre - fyra spår (baken till vä). Kändes helt ren (bara 'sned' då pga dubbla spår). Jag provocerade honom lite genom att prova samla den, inte ett omslag eller taktmiss däremot när det blev jobbigt så bröt han av men det är ju att han är ur kondition. red på framåt ett par språng - helt ren, inga omslag men dubbla spår.
Efter det så blev han lite för 'tänd' och racerskrittade mest och när jag försökte få honom att lugan sig började han passa. Inte bara passartat utanb riktig pass (i skritt). himla bekvämt måste jag säga men inte riktigt vad jag tänkt mig.
Ganska snubblig fram i skritten hemåt.
han hade lugnat sig lite när jag kom till asfalten igen och det hördes inte minsta orenhet och det enda som kändes var den lilla rörelsestörningen.
Gallan ökade INTE trots provokationerna, normalt ökar den bara av en skrittur.
Några teorier? Det stämmer liksom inte på en enda liten punkt.
Klart är ju att det endera värmer ur, eller att han 'biter ihop' =( (Svårt att säga med honom liksom) men VAD fan är det som isf värmer ur?
och varför är skritten så katastrofal inledningsvis fast traven är okej?
Nånstans blir det ologiskt utav bara fan?
han har ju hela tiden varit okej i skritt förrutom nu precis innan ÅB. Det främsta tecknet har varit att galopperan krånglat massor (omslag, kors, dubbla spår, felfattningar, byten hejvilt etc). När han varit rejält dålig har traven blivit överilad och han har hängt sig på handen.
men nu är det i princip omvänt? Jag fattar ingenting.
Vision är ju arbetsnarkoman och normalt alltid 'pigg och arbetsvillig'. Ingen skillnad hem eller bort utan brukar alltid tuffa på i frisk fart (men inte hetsigt). Behöver aldrig underhållsdriva i någon gångart, driver jag är det för ökad samling etc eller för att få ihop lite mer. Men jag ger kommandor skritt, trav eller galopp och sen fortsätter han tills jag säger något annat. brukar aldrig kännas annorlunda eller slöare eller någonting efter vila, oavsett hur lång.
Nu ´de två gångerna (sen utdömningen) när jag ridit så har han varit som en seg kola i början. Segat sig fram i skritten som en ridskolehäst och stannat flera gånger. Förra gången stannat och 'frågat' om vi inte ska gå hem. Men idag nästan istadigt velat vända hem. Det var då jag gav honom en rejäl spark i magen för att uttrycka det rakt på sak.
Sen traskade han på utan tjuvstopp men jag fick underhållsdriva en del för att inte få snigelskritt. Dock öronen framåt och så. Och huvudet gick som en annan pejl och kollade på saker.
Dessutom är skritten otäckt oren i början, han kändes rejält diagonalhalt VB - HF. Inte bara lite utan så att jag i alla andra lägen omedelbart skulle satt av, lett hem och bokat kliniktid.
På asfalten hade en döv hört hur oren skritten var och om jag så haft en känsellös bak hade jag känt hältan.
Jag provade en liten bit trav ganska omgående och då försvinner de tydliga hältorna och förutom att han är liteframtung och kort så är den ren. Flöt med lätthet i zickzack fram och tillbaka över vägen i skänkelviktning vilket han borde reagera kraftigt på om han hade oont i VB (och/eller HF).
Dock fanns det inte mycket register i traven, men han är INTE igång och betesfet så hade han haft det skulle jag blivit rejält förvånad.
Efter kanske 30 minuter lossnade skritten lite och blev både längre och mjukare. Kvar fanns den lilla rörelsestörningen från VB som jag nog får 'leva med'.
Provade mer trav på hemvägen och upp kom formen (jag bad inte om det) och när jag provade driva samlade han (då avbröt jag). Fortf kort och stum men inte minsta tendens till orenhet.
Det var då jag mot bättre vetande tog en galopp. Vägrar fatta höger men fattar rent och direkt vänster och galopperar lugnt och fint men på tre - fyra spår (baken till vä). Kändes helt ren (bara 'sned' då pga dubbla spår). Jag provocerade honom lite genom att prova samla den, inte ett omslag eller taktmiss däremot när det blev jobbigt så bröt han av men det är ju att han är ur kondition. red på framåt ett par språng - helt ren, inga omslag men dubbla spår.
Efter det så blev han lite för 'tänd' och racerskrittade mest och när jag försökte få honom att lugan sig började han passa. Inte bara passartat utanb riktig pass (i skritt). himla bekvämt måste jag säga men inte riktigt vad jag tänkt mig.
Ganska snubblig fram i skritten hemåt.
han hade lugnat sig lite när jag kom till asfalten igen och det hördes inte minsta orenhet och det enda som kändes var den lilla rörelsestörningen.
Gallan ökade INTE trots provokationerna, normalt ökar den bara av en skrittur.
Några teorier? Det stämmer liksom inte på en enda liten punkt.
Klart är ju att det endera värmer ur, eller att han 'biter ihop' =( (Svårt att säga med honom liksom) men VAD fan är det som isf värmer ur?
och varför är skritten så katastrofal inledningsvis fast traven är okej?
Nånstans blir det ologiskt utav bara fan?
han har ju hela tiden varit okej i skritt förrutom nu precis innan ÅB. Det främsta tecknet har varit att galopperan krånglat massor (omslag, kors, dubbla spår, felfattningar, byten hejvilt etc). När han varit rejält dålig har traven blivit överilad och han har hängt sig på handen.
men nu är det i princip omvänt? Jag fattar ingenting.