Överreagerar jag?

[Willebillebus]

Är det mina gravid-hormoner som spökar?
Berätta gärna hur ni skulle reagera!

Idag när jag skulle lämna sonen (4 1/2 år) på dagis var det en vikarie som tog emot, min son har kanske sett henne en gång förut, alltså ingen personal han "känner".

Dom skulle gå iväg på promenad så han behövde inte ta av sig.
Jag märkte att han var lite avig och ville åka hem igen (han kan bli lite så när det inte är någon personal han känner)

Jag säger att han kan följa med ut och vinka vid staketet medans de andra barnen klär sig och vikarien kacklar hej vilt med en annan mamma om privatsaker (känner varandra privat). Istället för att hjälpa några barn...

Får sonen att gå med på att följa med ut och vinka, men precis när vi kommer till dörren sliter vikarien tag i hans arm och säger att han måste ha sin väst (dom har likadana västar när dom ska utanför dagisområdet), Dock brukar dom tas på vid grinden när alla är samlade.

Sonen reagerar på att bli dragen i armen av en "främmande" kvinna och börjar gråta och säger att han vill åka hem.

Vikarien: Nehe du, idag är det dagis som gäller, säger hon med brysk röst samtidigt som hon ganska hårt sliter in honom i armen och stänger dörren! Där står jag och ser ut så här

Mina känslor säger att jag ska springa in och hämta honom och ta med honom hem, men mitt "sunda förnuft" tog över och jag hoppade på cykeln och åkte hem med gråten i halsen.

Jag resonerade så att om jag gått tillbaka in hade jag förstorat situationen och det hade blivit värre för sonen, men samtidigt har jag lust att "klaga" vid hämtning.

Hur hade ni gjort? Var det OK, som vikarien gjorde och bara jag som överreagerar eller ska jag säga till sen när jag hämtar?

Nu sitter jag bara och väntar på att få åka och hämta hem min lilla älskling, och gråter då och då!

Hoppas någon orkat läsa mitt otroligt svamliga inlägg!

 

[micaelathegreat]

Sv: Överreagerar jag?

Jag tycker att du ska säga till när du hämtar. Så ska det inte gå till, lämningen ska vara en bra upplevelse för både föräldrarna och barnet. Hade det hänt där jag jobbar hade vi uppskattat att få veta detta.

 

[Willebillebus]

Sv: Överreagerar jag?

Så känner jag, och den ordinarie personalen vet hur mycket vi jobbat med lämningen. Så nu är jag även lite rädd att vi hamnat på ruta ett igen.

Om jag tänker från vikariens perspektiv kanske hon tyckte att det var bra att hon "tog honom", jag vet en del föräldrar som vill det när barnen trilskas vid lämning.
Men då är det något som ordinarie personal och förälder kommit överrens om tillsammans.

Kommer nog att säga till vid hämtning, då jag nog tycker att hon gick lite utanför gränsen, då hon inte känner barnen.

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Överreagerar jag?

Jag hade reagerat precis som du.
Jag får ångest när jag lämnar min systerson på förskolan och inte känner igen dem som jobbar där, han själv är oftast glad i att bli lämnad, men när jag är där så är han lite "Annig" och vill helst vara hemma med mig eftersom vi ses så sällan.

Gråter han stannar jag med honom och pratar med honom tills han förstår att jag är kvar när han kommer hem. När han själv går till de andra barnen så säger vi hej då och allt är bra. Aldrig har någon fröken lagt sig i i det läget.

Jag är själv pedagog men arbetar inte med barn, jag vill plugga vidare mot psykologi istället då förskolor inte riktigt är min grej. Det skulle aldrig falla mig in att ta tag i ett barn och göra så som denne gjorde. Det är inte rätt. Ett barn är ett barn...

 

[cirkus]

Sv: Överreagerar jag?

Jag vill bara berätta om mina små princessor som grät VARJE gång man lämnade på dagis. oavsett vem som lämnade så var det krokodiltårar. Det gick alltid över så fort vi var utom synhåll. Det var på något sätt en del av lämningsproceduren. De älskade sitt dagis och var aldrig ledsna där (såvida inget extremt hade inträffat). Så att barnen gråter vid lämning (jag förstod att lämning varit ett problem länge) så behöver det inte betyda så mycket....

jag tycker att dte var bra att du itne gick tillbaka, då hade du förstorat problemet för sonen och bekräftat ännu mer att lämning är krångel.

Däremot tycker jag att dte är rätt att du tar upp detta när du hämtar. Visst, vikarien visste inte - men det är inte okej att vara upptagen med privata saker just vid en så känslig tid som avlämning. Då om någon gång behöver barnen att personalen har tid med dem.

 

[Willebillebus]

Sv: Överreagerar jag?

Ja, dom gånger han har gråtit vid lämning, så har han alltid slutat så fort jag gått. Hoppas att han gjorde det idag också!

Jag tror att det jag reagerade mest mot var vikariens nonchalans (omedveten eller ej), samt att hon tog tag i honom ganska hårt.

Han är inte van vid sådant, då vi inte drar och sliter i honom här hemma. Visst kan vi "ta tag" i honom när han inte lyssnar och vi vill ha hans uppmärksamhet.

 

[humlanotrocadero]

Sv: Överreagerar jag?

Jag som icke gravid kan väl tycka att du överreagerar en smula, inga barn jag har vaktat har mått speciellt bra av att man "daltat" (gått tillbaka förklarat, pratat med små barn som att de vore vuxna osv) utan de jag har vaktat har blivit glada så fort föräldrarna gått sin väg, blir ju bara värre om de står kvar o ännu värre om de komemr tillbaka efter att de gått

Däremot är det knappast ok att personalen pratar barskt och drar barnen i arm eller annan kroppsdel för att de ska hålla kvar dom.

Vilka har varit överens om att hon ska anställas (även om det bara är som vik)?

Kan dock förstå att hon höll i honom om han själv kämpade emot för att gå ut, hon kanske inte hade skor på sig osv.

 

[Willebillebus]

Sv: Överreagerar jag?

Jag skulle aldrig gått tillbaka in, trots mina höns-mamma känslor höll på att ta över.

När jag tänker efter så var det lite som att vikarien ville "visa sig duktig" inför sin väninna, men det blev helt fel. Jag uppfattade henne inte som opedagogisk och snäsig sist jag träffade henne. Men dagens beteende tycker jag visar på dålig kompetens för jobbet.

Tror att det är dagispersonalen som "fixar" vikarier.

 

[Karros vantar]

Sv: Överreagerar jag?

Jag hade absolut sagt till vid hämtning. Tycker inte alls att du överreagerar. Jag hade blivit riktigt -la förbannad.

 

[Mirre]

Sv: Överreagerar jag?

Nej du överreagerar inte.
Otroligt dålig stil av vik att bete sig så!
Klart sonen blev rädd, bli indragen från mamma sådär.
Nej klaga på du

 

[k i m]

Sv: Överreagerar jag?

Jag jobbar på förskola o tycker inte att du övereagerar! Fullständigt onödigt att göra som vikarien gjorde. Hos oss försöker alltid ordinarie personal ta emot de barn som vi vet är lite känsliga, detta för att lämningen ska vara trygg för barn o förälder!

Han kunde fått följa med dig ut o västen kunde han fått på senare. En personal kunde gått med ut o vinkat! Det tar oftare kortare tid än att trösta ett ledset barn!
Finns så många sätt att lösa det på o det vikarien gjorde är inte acceptabelt tycker jag!!!

Ta upp det med ordinarie personal!
Sen finns det ju omständigheter som gör att man inte kan ta emot, då låter vi föräldrarna gå in ett tag eller så får de stanna ute tillsammans med barnet tills fler barn o personal är klara för att gå ut!
Hmmm blev lite luddigt det sista, hoppas du förstår ändå!

 

[Willebillebus]

Sv: Överreagerar jag?

Jag förstår hur du menar, det är så det brukar gå till på vårat dagis också.

Tyvärr har jag inte haft möjlighet att ta upp det ännu, då jag inte vill prata om det framför sonen.
Men jag hoppas jag får tillfälle idag, annars får jag ringa.

 

[k i m]

Sv: Överreagerar jag?

Hoppas det går bra!
Det ska kännas bra att lämna på förskolan! MAn ska inte åka hem o må dåligt...
Lycka till!