Milosari
Trådstartare
Jag har en historia med återkommande UVIer. De går numera i princip alltid över av sig självt efter några dagar och jag har hittat ett sätt att hantera det med egna huskurer. Då och då blir det lite värre och sist (3 år sedan) så slutade det med njuebäckeninflammation. Efter det känner jag mig inte lika okej med att vänta och se hur länge som helst. Jag var väldigt lite påverkad länge, hade inte särskilt ont men fick för första gången i mitt vuxna liv feber och det stack direkt upp mot 41 grader. Så var hyfsat kass.
Sedan i fredags har jag en UVI som känns lite mer och annorlunda än vanligt. Ringde min nya vårdcentral Kry för att fråga om jag kunde lämna ett prov men de ville absolut att jag skulle boka telefonmöte med läkare. Döm min förvåning när läkaren funderade på att skriva ut antibiotika utan prov! Jag sa att jag tar ingen antibiotika utan odling och det hela slutade med att jag inte fick någon tid eftersom de hade slut på tider. Får betala dubbelt för nytt besök på ny VC men det gör jag faktiskt hellre än äter antibiotika som jag inte är säker på 1) behövs och 2) är rätt sort.
Någon som upplevt något liknande? Är det numera mindre strikt med utskrivning?
Sedan i fredags har jag en UVI som känns lite mer och annorlunda än vanligt. Ringde min nya vårdcentral Kry för att fråga om jag kunde lämna ett prov men de ville absolut att jag skulle boka telefonmöte med läkare. Döm min förvåning när läkaren funderade på att skriva ut antibiotika utan prov! Jag sa att jag tar ingen antibiotika utan odling och det hela slutade med att jag inte fick någon tid eftersom de hade slut på tider. Får betala dubbelt för nytt besök på ny VC men det gör jag faktiskt hellre än äter antibiotika som jag inte är säker på 1) behövs och 2) är rätt sort.
Någon som upplevt något liknande? Är det numera mindre strikt med utskrivning?
Senast ändrad: