Nya riktlinjer ang kastrering av kryptochid hane

Flera andra uppger vid en snabb googling liknande siffror som (för mig) förefaller mer rimlig. Nämns även i den här studien (även om det inte är den som är originalskällan) https://stud.epsilon.slu.se/16504/1/hedenskog_a_210123.pdf
Vore intressant att se din källa.
Finns många studier gällande
mortalitet under anestesi men här är en:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22151876/

Och här har du lite läsning gällande kryptorkism hos hund och som SVFs normgrupp refererar till i sin riktlinje angående kryptorkism hos hund, så kan du bilda dig din egen uppfattning om riskerna vid kastrering av krypt hane och risker vid narkos.

1. Romagnoli SE. Canine cryptorchidism. The Veterinary clinics of North America Small animal practice. 1991;21(3):533-544.

2. Yates D, Hayes G, Heffernan M, et al. Incidence of cryptorchidism in dogs and cats. The Veterinary record. 2003;152(16):502-504.

3. Hayes HM, Wilson GP, Pendergrass TW, et al. Canine cryptorchism and subsequent testicular neoplasia: Case‐control study with epidemiologic update. Teratology. 1985;32(1):51-56.

4. Pendergrass TW, Hayes HM. Cryptorchism and related defects in dogs: Epidemiologic comparisons with man. Teratology. 1975;12(1):51-55.

5. Hayes HM, Jr., Pendergrass TW. Canine testicular tumors: epidemiologic features of 410 dogs. International journal of cancer. 1976;18(4):482-487.

6. Liao AT, Chu PY, Yeh LS, et al. A 12-year retrospective study of canine testicular tumors. The Journal of veterinary medical science. 2009;71(7):919-923.

7. Reif JS, Maguire TG, Kenney RM, et al. A cohort study of canine testicular neoplasia. Journal of the American Veterinary Medical Association. 1979;175(7):719-723.

8. Dow C. Testicular tumours in the dog. Journal of comparative pathology. 1962;72:247-265. 9. Pearson H, Kelly DF. Testicular torsion in the dog: a review of 13 cases. The Veterinary record. 1975;97(11):200-204.
 
Som tillägg så kan jag säga att varken jag eller veterinärkåren i stort tycker att alla krypta hundar ska kastreras. Som djurägare ska man dock få rätt info av sin veterinär, med fördelar, nackdelar och risker och sedan får man själv ta ställning till vad som är rätt för sin egen hund och sig själv. Väljer man att inte kastrera varken den i buken eller den i pungen så ska man vara medveten om de risker som finns och vilka symtom som man ska vara extra uppmärksam på som kan tyda på testikeltorsion eller testikeltumör. De flesta testikeltumörerna är tack och lov sådana som sällan metastaserar, men ändå kan påverka hunden på olika sätt.
Att kastrera en krypt hane med en testikel i buken är i nästan alla fall ett mycket snabbt, kort och enkelt ingrepp som sällan är förenat med några större risker, smärtor eller komplikationer. Framförallt om det utförs av en duktig och erfaren veterinär och anestesisköterska på en klinik med bra utrustning och rutiner.
 
Super, är ju en sådandär krånglig hanhundsägare som gärna vill ha testoproduktionen kvar. :angel:
Här är en till.
Torsten har en rätt besvärlig päls och tanken på att få kastrat-päls på honom känns som en mardröm.
Jag har bara haft hanhundar - med undantag av en spetstik när jag var barn - och har inte kastrerat någon. En hane sprutade vi när han blev stressad av en löptik. Men det enda exemplet. Har haft turen att ha hanar som inte påverkats speciellt av tikar. Nuvarande hane är i stort sett ointresserad av ifall den andra hunden är tik eller hane.
 
Finns många studier gällande
mortalitet under anestesi men här är en:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22151876/

Och här har du lite läsning gällande kryptorkism hos hund och som SVFs normgrupp refererar till i sin riktlinje angående kryptorkism hos hund, så kan du bilda dig din egen uppfattning om riskerna vid kastrering av krypt hane och risker vid narkos.

1. Romagnoli SE. Canine cryptorchidism. The Veterinary clinics of North America Small animal practice. 1991;21(3):533-544.

2. Yates D, Hayes G, Heffernan M, et al. Incidence of cryptorchidism in dogs and cats. The Veterinary record. 2003;152(16):502-504.

3. Hayes HM, Wilson GP, Pendergrass TW, et al. Canine cryptorchism and subsequent testicular neoplasia: Case‐control study with epidemiologic update. Teratology. 1985;32(1):51-56.

4. Pendergrass TW, Hayes HM. Cryptorchism and related defects in dogs: Epidemiologic comparisons with man. Teratology. 1975;12(1):51-55.

5. Hayes HM, Jr., Pendergrass TW. Canine testicular tumors: epidemiologic features of 410 dogs. International journal of cancer. 1976;18(4):482-487.

6. Liao AT, Chu PY, Yeh LS, et al. A 12-year retrospective study of canine testicular tumors. The Journal of veterinary medical science. 2009;71(7):919-923.

7. Reif JS, Maguire TG, Kenney RM, et al. A cohort study of canine testicular neoplasia. Journal of the American Veterinary Medical Association. 1979;175(7):719-723.

8. Dow C. Testicular tumours in the dog. Journal of comparative pathology. 1962;72:247-265. 9. Pearson H, Kelly DF. Testicular torsion in the dog: a review of 13 cases. The Veterinary record. 1975;97(11):200-204.
Det var inte risker med kryptochism jag ifrågasatte (eller ens intresserade mig för) utan den felaktiga matematiken i ditt inlägg som jag reagerade på.
(Sedan ifrågasatte jag rimligheten i uppgiften om dödsrisken att dö under narkos också)
 
Det är så jag tolkar "väldigt hög risk".
1% risk för att dö i narkos för en hund är alltså högre än risken för en människa att dö av Corona vilken är under 1% för de som fått sjukdomen. 1% risk får nog i dagens ljus ses som gigantiskt med tanke på att vi väljer att slå sönder hela samhället för att minska risken till lägre.
1% är alltså att 1 hund av 100 som sövs skulle dö av själva narkosen. För de flest skulle man nog se det som en hög risk om risken att dö av tillståndet man söver för är säg 0,15% (har ingen aning om dödligheten i testikelcancer hos hundar)
 
Det var inte risker med kryptochism jag ifrågasatte (eller ens intresserade mig för) utan den felaktiga matematiken i ditt inlägg som jag reagerade på.
(Sedan ifrågasatte jag rimligheten i uppgiften om dödsrisken att dö under narkos också)
Jag tror vi kan avsluta den diskussionen här. Jag bad om hjälp med matematiken, och postade några studier där siffrorna togs upp både anestesi och gällande tumörrisk vid kryptorkism. Dödsrisken under narkos är ca 1% för alla hundar sammantaget, för friska hundar ca 0,1-0,2 hundar så vida de inte tillhör gruppen brakycefala eller toyhundar. Jag skrev ju att jag blandade ihop siffrorna gällande 1% och 0,1%.
 
1% risk för att dö i narkos för en hund är alltså högre än risken för en människa att dö av Corona vilken är under 1% för de som fått sjukdomen. 1% risk får nog i dagens ljus ses som gigantiskt med tanke på att vi väljer att slå sönder hela samhället för att minska risken till lägre.
1% är alltså att 1 hund av 100 som sövs skulle dö av själva narkosen. För de flest skulle man nog se det som en hög risk om risken att dö av tillståndet man söver för är säg 0,15% (har ingen aning om dödligheten i testikelcancer hos hundar)
Som sagt är uppgiften 0,1% risk för friska hundar inte 1% som jag felaktigt skrev innan. 1% gäller alla hundar sammantaget (friska, sjuka, missbildade etc).
 
1% risk för att dö i narkos för en hund är alltså högre än risken för en människa att dö av Corona vilken är under 1% för de som fått sjukdomen. 1% risk får nog i dagens ljus ses som gigantiskt med tanke på att vi väljer att slå sönder hela samhället för att minska risken till lägre.
1% är alltså att 1 hund av 100 som sövs skulle dö av själva narkosen. För de flest skulle man nog se det som en hög risk om risken att dö av tillståndet man söver för är säg 0,15% (har ingen aning om dödligheten i testikelcancer hos hundar)
Det man ska komma ihåg också är att det är mindre risk att göra ett planerat ingrepp på en frisk hund, än ett akut ingrepp på en sjuk hund särskilt eftersom många akuta historier gärna visar sig på jourtid där både utbudet av tillgängliga veterinärer är begränsat och andelen resurser på plats är begränsat.
 
1% risk för att dö i narkos för en hund är alltså högre än risken för en människa att dö av Corona vilken är under 1% för de som fått sjukdomen. 1% risk får nog i dagens ljus ses som gigantiskt med tanke på att vi väljer att slå sönder hela samhället för att minska risken till lägre.
1% är alltså att 1 hund av 100 som sövs skulle dö av själva narkosen. För de flest skulle man nog se det som en hög risk om risken att dö av tillståndet man söver för är säg 0,15% (har ingen aning om dödligheten i testikelcancer hos hundar)

Ah, tack för perspektiv!
 
Aha! Tänkte inte på det alls! Är det något som ärvs vidare?
Är det så på människor också?
Hos människor är det ganska ointressant om det är ärftligt eller ej, eftersom vi människor inte tänker i de banorna. Vi människor styrs av önskan att föröka oss, inte om avkomman kommer att bli frisk eller ej. Det är många som väljer att skaffa barn trots att de vet med sig att de har en hög risk att nedärva t o m dödliga anlag till sina barn. Önskan att få barn är större än önskan att de barn som föds ska ha de bästa förutsättningarna att vara friska. Så tänker vi inte inom hundaveln och gör vi det så bryter vi mot djurskyddslagen.
 
Aha! Tänkte inte på det alls! Är det något som ärvs vidare?
Är det så på människor också?
Min son är opererad pga risk för krypt (hålet var för stort och en testikel kunde åka jojo). Man väntar inte särskilt länge och ser om det rättar till sig av sig självt vilket det oftast gör, utan opererar för att vara på säkra sidan. Mig veterligen finns inga släktingar med samma problem. Det var nog bara otur.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp