asfaltsflickan
Trådstartare
Asfaltsflickan ska bli kattmatte igen! Nu har jag varit på katthemmet och tingat de här två skönheterna:
(och jag som alltid har sagt att jag absolut inte ska ha bruntigrerade katter eftersom det är en sån tråkig färg )
Rosy och Emil (som kommer att döpas om till Narcissa och Draco ) kommer att flytta in i början av nästa vecka, och jag är så glad och förväntansfull att jag håller på att spricka, har verkligen saknat att bo med katter. Det känns dessutom extra givande att ta hand om två skygga vuxna katter, eftersom de ju tyvärr är mindre eftertraktade än kattungar och tama katter.
Mamma Rosy har antagligen varit hemlös ganska länge och litar inte på människor. Hennes son Emil är lite mera framåt men också ganska skygg eftersom han inte fick umgås med människor när han var liten. Jag är inställd på att det kommer att ta lång tid att vinna deras förtroende och att jag förmodligen inte kommer att se särskilt mycket av dem i början. Har gjort i ordning ett undanskymt krypin där jag hoppas att de ska känna sig tryggare tills de blir modiga nog att utforska resten av lägenheten. Jag kommer naturligtvis att försöka visa dem att jag är en snäll varelse som inte vill dem något illa (och som dessutom delar ut mat ), men allt umgänge kommer att ske på deras villkor, de får närma sig mig när de själva är redo för det.
Någon mer här på Buke som har adopterat hemlösingar? Vill jättegärna höra era berättelser, och om någon har tips på hur man bäst visar en skygg katt att man går att lita på tas de tacksamt emot.
(och jag som alltid har sagt att jag absolut inte ska ha bruntigrerade katter eftersom det är en sån tråkig färg )
Rosy och Emil (som kommer att döpas om till Narcissa och Draco ) kommer att flytta in i början av nästa vecka, och jag är så glad och förväntansfull att jag håller på att spricka, har verkligen saknat att bo med katter. Det känns dessutom extra givande att ta hand om två skygga vuxna katter, eftersom de ju tyvärr är mindre eftertraktade än kattungar och tama katter.
Mamma Rosy har antagligen varit hemlös ganska länge och litar inte på människor. Hennes son Emil är lite mera framåt men också ganska skygg eftersom han inte fick umgås med människor när han var liten. Jag är inställd på att det kommer att ta lång tid att vinna deras förtroende och att jag förmodligen inte kommer att se särskilt mycket av dem i början. Har gjort i ordning ett undanskymt krypin där jag hoppas att de ska känna sig tryggare tills de blir modiga nog att utforska resten av lägenheten. Jag kommer naturligtvis att försöka visa dem att jag är en snäll varelse som inte vill dem något illa (och som dessutom delar ut mat ), men allt umgänge kommer att ske på deras villkor, de får närma sig mig när de själva är redo för det.
Någon mer här på Buke som har adopterat hemlösingar? Vill jättegärna höra era berättelser, och om någon har tips på hur man bäst visar en skygg katt att man går att lita på tas de tacksamt emot.