Inglorion
Trådstartare
Tjo 
Vi tog över en katt som nu har bott hos oss i snart en tre veckor. Farfars katt, men då farfar blev sjuk så var katten lamnad ensam i några månader (dock matad!), familjen lånade en kattfalla och han fastande på en gång och anlände hos oss. Från att ha varit utekatt nästan 100% har han anpassat sig forvånansvärt värl till att vara innekatt (står inte ens vid dörren och ber om att få gå ut). Vi har en hårt trafikerad vag ungefär 3 meter från dörren så att gå ute fritt är inte ett val. Balkongen är nu nätad, lilla prinsen bad för första gången om att få gå ut på den i helgen (efter att ha varit livrädd for utegång innan) och satt ungefär 5 minuter senare på fel sida om nätet. Så nu ska här inforskaffas rostfria häftklammer så näten kan häftas ner ännu tätare. "Kattbur" i ovre trädgården är planerad att byggas nästa sommar.
Han har vädligt snabbt snabbt lyckats hitta vara hjärtan
Jag jobbar just nu hemifrån så han blir ju definitivt underhållen (och resten av tiden håller han oss vaken under natten. Man kan ju tydligen skaffa katt istället for barn......). Maken jobbar ju borta och är borta från hemmet 11-12 timmar per dygn.
Jag kommer nu att flytta i Januari pga utbildning utomlands. så maken kommer att vara själv med gullekatten. Funderingarna är om det är bättre att han har en katt hemma? Så att dem kan underhålla sig lite liksom? Maken är rätt trott på kvällarna så att ha en katt som håller han vaken bara for att han underhåller den enbart 1-2 timmar per kväll är inte hallbart. Tillika så måste huset renoveras och bilen underhållas så aven fast maken är lika kär i katten som jag, så blir forlusten av att jag är hemma hela tiden väldigt mycket mindre underhållning for katten (framforallt håret! mitt hår ar tydligen underbart! fast vi har borjat skola in katten på att makens hår är ungefär lika långt och underhållande som mitt. Bara annan färg).
Lilla Tusse har stulit bade mitt hjärta och makens så svårt som det någonsin går. (känns valdigt jobbigt att lämna honom om några månader). Han är en permanent del av våran familj, oavsett vad som händer i framtiden med vart vi bor och jobbar.
Vad vi undrar är om det ar sunt att skaffa en till katt? Det är ingenting vi vill ha nästa vecka eller nästa manad. Tusse blev ju en väldigt snabb men välkommen övertagning da han hade blivit avlivad om inte vi hade haft plats.
Och om man nu säger ja? sa vill vi gjärna ha en fran katthemmet i närheten. Tusse ar 5 och väldigt aktiv, kattunge eller en annan vuxen katt? Helst tar ju vi en annan vuxen katt (men efter erfarenheterna fran pappa sa funkar det ju inte alltid sa bra oavsett hur bra man gor ihopföringen), vad sager man till katthemmet? Vi vantar ju helst till en katt som kan funkar, spelar ju ingen roll om katten anländer i December eller i Maj.
Ja, känner mig förvirrad! Både med flytt och att få familjen att må bra! Vad gör man?
Vi tog över en katt som nu har bott hos oss i snart en tre veckor. Farfars katt, men då farfar blev sjuk så var katten lamnad ensam i några månader (dock matad!), familjen lånade en kattfalla och han fastande på en gång och anlände hos oss. Från att ha varit utekatt nästan 100% har han anpassat sig forvånansvärt värl till att vara innekatt (står inte ens vid dörren och ber om att få gå ut). Vi har en hårt trafikerad vag ungefär 3 meter från dörren så att gå ute fritt är inte ett val. Balkongen är nu nätad, lilla prinsen bad för första gången om att få gå ut på den i helgen (efter att ha varit livrädd for utegång innan) och satt ungefär 5 minuter senare på fel sida om nätet. Så nu ska här inforskaffas rostfria häftklammer så näten kan häftas ner ännu tätare. "Kattbur" i ovre trädgården är planerad att byggas nästa sommar.
Han har vädligt snabbt snabbt lyckats hitta vara hjärtan
Jag jobbar just nu hemifrån så han blir ju definitivt underhållen (och resten av tiden håller han oss vaken under natten. Man kan ju tydligen skaffa katt istället for barn......). Maken jobbar ju borta och är borta från hemmet 11-12 timmar per dygn.
Jag kommer nu att flytta i Januari pga utbildning utomlands. så maken kommer att vara själv med gullekatten. Funderingarna är om det är bättre att han har en katt hemma? Så att dem kan underhålla sig lite liksom? Maken är rätt trott på kvällarna så att ha en katt som håller han vaken bara for att han underhåller den enbart 1-2 timmar per kväll är inte hallbart. Tillika så måste huset renoveras och bilen underhållas så aven fast maken är lika kär i katten som jag, så blir forlusten av att jag är hemma hela tiden väldigt mycket mindre underhållning for katten (framforallt håret! mitt hår ar tydligen underbart! fast vi har borjat skola in katten på att makens hår är ungefär lika långt och underhållande som mitt. Bara annan färg).
Lilla Tusse har stulit bade mitt hjärta och makens så svårt som det någonsin går. (känns valdigt jobbigt att lämna honom om några månader). Han är en permanent del av våran familj, oavsett vad som händer i framtiden med vart vi bor och jobbar.
Vad vi undrar är om det ar sunt att skaffa en till katt? Det är ingenting vi vill ha nästa vecka eller nästa manad. Tusse blev ju en väldigt snabb men välkommen övertagning da han hade blivit avlivad om inte vi hade haft plats.
Och om man nu säger ja? sa vill vi gjärna ha en fran katthemmet i närheten. Tusse ar 5 och väldigt aktiv, kattunge eller en annan vuxen katt? Helst tar ju vi en annan vuxen katt (men efter erfarenheterna fran pappa sa funkar det ju inte alltid sa bra oavsett hur bra man gor ihopföringen), vad sager man till katthemmet? Vi vantar ju helst till en katt som kan funkar, spelar ju ingen roll om katten anländer i December eller i Maj.
Ja, känner mig förvirrad! Både med flytt och att få familjen att må bra! Vad gör man?
