Jag troooor att rörspis alltid är en massugn (vedvärmekälla där det finns värmelagringsmassa) men att en massugn inte nödvändigtvis är en rörspis då det är en ”kakelugn utan kakel”. En massugn har också rör invändigt som leder röken runt tegel som kan lagra värme, samt monteras med lera, men kan ha tex en bakugn på en sida, en vedspis mot köket och en kamin mot ett allrum, alla inbyggda i samma massa. Eller som på bilden, en soffa osv. Jag tänker mig att de nog rent tekniskt skulle kunna anses vara rörspisar men upplever (utan att veta) att rörspis är ett smalare begrepp just för de som har kakelugnsmodell. Eller uttryckt annorlunda att ordet rörspis kulturellt sett använts bara i områden där sådana kakelugnsartade massugnar byggs. Dessutom har jag inte sett någon rörspis med ugn.
Slut på tjejgissning.
För att inte tjejgissa, så byggdes en eller två murstockar i "äldre byggnader" i lantlig miljö.
Den ena murstocken, med flera pipor, hörde ihop med köket och kökets spis. I köket fanns ofta bakugnen och den satt ihop med den rörspis, kakelugn eller "öppna spis" som fanns i salen, på andra sidan väggen från köket.
Här pratar en stor massa med tegel, och fundamentet står typiskt på marken under bjälklaget.
I vissa delar av Sverige så hade man bakugnen i ett separat hus långt in på 1800-talet. I andra delar så var bakugnen integrerad i köket.
Murstock nr två finns framför allt på hus som av olika skäl byggdes så "långa" så att eldstäder för uppvärmning behövdes i två ändar av huset.
Med en murstock, så placerades den så centralt som möjligt i huset.
I olika utvecklingsskeden så fanns fler eller färre rökkanaler i komplexet runt den centrala murstocken och dess eldstäder.
Den moderna kakelugnen med sin organisation av rökgångar för att bevara värme, dyker upp under andra halvan av 1700 talet, för att vara ett vedsnålt och värmande alternativ och är en svensk uppfinning (vidareutveckling snarare) av tidigare kakelklädda eldstäder.
Skillnaden mellan en rörspis/kakelugn (det är samma eldstads- och rökgångskonstruktion, täckt med kakel eller med puts) och en massugn, är att rörspisen/kakelugnen är en svensk konstruktion för att lösa samma problem som man ungefär vid samma tid löser något annorlunda på kontinenten och som blir massugn.
Om en korrekt eldad rörspis/kakelugn, eller en korrekt eldad massugn är mer vedsnål tvistar de lärde.
Att hänga ihop i samma murstock är dock inte speciellt originellt och särskiljer egentligen inte massugnen från vår kökspis/bakugn/rörspis i vårt hus med sin konstruktion från ca 1830.
De som marknadsför sina tjänster som massugnsbyggare vill gärna få massugnen att framstå som revolutionerande, men skillnaden är mera att den kommer från en annan tradition än att den skulle vara så extremt mycket mer effektiv.
Som alla gammaldags typer av eldstäder, så tar både rörspisar/kakelugnar och massugnar rejält med plats, och är tunga. Det är inte pjäser man ställer på golvet precis, utan de behöver byggas in i huset, och ha murstockar som tål den sorts eldning som de är avsedda för.
Gjutjärnskaminer, vedspisar täljstenskaminer m.fl. lättare eldstäder kan ställas på ett vanligt golv (med värmeskydd såklart) och ha plåtskorstenar av modultyp.