Ny kamin - vad hade ni valt och varför?

Tycker du om hur den ser ut?
Jag tror att det går att rädda med i luftkanaler under insatsen.
Som det nu verkar fungera från bilden och din beskrivning så drar luften in genom gallret över insatsen och kommer ut genom solen.
Det är ju oerhört ineffektivt.
Jag är helt okej med utseendet. Men jag tror inte att jag vågar lägga pengar på att den förhoppningsvis ska funka bättre. Drar in luft genom gallret vet jag inte om den gör. Det kommer varm luft där också, men det kommer MER från solen.
 
Kakelugnen kom först på slutet av 1700-talet och blev mer vanlig under 1800-talet. I rum utanför kök (där det fanns öppen spis med bakugn) så var öppen spis vanlig - i den mån man hade fler rum än köket (en parstuga).

Nja. Kakelugnar förekom i Sverige på 1600-talet också. Min kompis har en 1600-talare i sin lght i Gamla Stan. Johan III lät montera kakelugnar i Sthlm slott som exempel och kakelugnar fanns också på tex Kalmar slott redan i sekelskiftet 1500/1600.

Sorry OT!
 
Nja. Kakelugnar förekom i Sverige på 1600-talet också. Min kompis har en 1600-talare i sin lght i Gamla Stan. Johan III lät montera kakelugnar i Sthlm slott som exempel och kakelugnar fanns också på tex Kalmar slott redan i sekelskiftet 1500/1600.

Sorry OT!

Kakelugnen är väl bara en vidare utveckling av romernas uppfinningar från långt före "Jesu" födelse med eldstad i källaren och värmekanaler (rök kanaler) till alla rum i huset. I princip alla romerska bostadshus de grävt ut i UK har ju detta system.
 
Nja. Kakelugnar förekom i Sverige på 1600-talet också. Min kompis har en 1600-talare i sin lght i Gamla Stan. Johan III lät montera kakelugnar i Sthlm slott som exempel och kakelugnar fanns också på tex Kalmar slott redan i sekelskiftet 1500/1600.

Sorry OT!
Den utvecklades väl på 1700-talet? Jag har inte helt koll på vad det var för konstruktionsförbättringar som gjordes, men modellen som vi är van den ska väl vara huvudsakligen 1700-tal.

Gällande tidiga exemplar i slottsmiljö behöver man kanske skilja på vad som är estetiskt kaklande och vad som är teknisk konstruktion också. De har väl inte varit så direkt sammanlänkade från början som vi lägger in i begreppet från senare tid?
 
Vad är det egentligen som skiljer en massugn från en rörspis?
Jag har aldrig fattat om det bara är en kulturell kod för de som väljer att konstruera en friare form på bygget, eller om det faktiskt är något speciellt som utmärker den tekniska konstruktionen/funktionen?
Jag troooor att rörspis alltid är en massugn (vedvärmekälla där det finns värmelagringsmassa) men att en massugn inte nödvändigtvis är en rörspis då det är en ”kakelugn utan kakel”. En massugn har också rör invändigt som leder röken runt tegel som kan lagra värme, samt monteras med lera, men kan ha tex en bakugn på en sida, en vedspis mot köket och en kamin mot ett allrum, alla inbyggda i samma massa. Eller som på bilden, en soffa osv. Jag tänker mig att de nog rent tekniskt skulle kunna anses vara rörspisar men upplever (utan att veta) att rörspis är ett smalare begrepp just för de som har kakelugnsmodell. Eller uttryckt annorlunda att ordet rörspis kulturellt sett använts bara i områden där sådana kakelugnsartade massugnar byggs. Dessutom har jag inte sett någon rörspis med ugn.

Slut på tjejgissning.
 
Jag troooor att rörspis alltid är en massugn (vedvärmekälla där det finns värmelagringsmassa) men att en massugn inte nödvändigtvis är en rörspis då det är en ”kakelugn utan kakel”. En massugn har också rör invändigt som leder röken runt tegel som kan lagra värme, samt monteras med lera, men kan ha tex en bakugn på en sida, en vedspis mot köket och en kamin mot ett allrum, alla inbyggda i samma massa. Eller som på bilden, en soffa osv. Jag tänker mig att de nog rent tekniskt skulle kunna anses vara rörspisar men upplever (utan att veta) att rörspis är ett smalare begrepp just för de som har kakelugnsmodell. Eller uttryckt annorlunda att ordet rörspis kulturellt sett använts bara i områden där sådana kakelugnsartade massugnar byggs. Dessutom har jag inte sett någon rörspis med ugn.

Slut på tjejgissning.
För att inte tjejgissa, så byggdes en eller två murstockar i "äldre byggnader" i lantlig miljö.

Den ena murstocken, med flera pipor, hörde ihop med köket och kökets spis. I köket fanns ofta bakugnen och den satt ihop med den rörspis, kakelugn eller "öppna spis" som fanns i salen, på andra sidan väggen från köket.
Här pratar en stor massa med tegel, och fundamentet står typiskt på marken under bjälklaget.

I vissa delar av Sverige så hade man bakugnen i ett separat hus långt in på 1800-talet. I andra delar så var bakugnen integrerad i köket.

Murstock nr två finns framför allt på hus som av olika skäl byggdes så "långa" så att eldstäder för uppvärmning behövdes i två ändar av huset.

Med en murstock, så placerades den så centralt som möjligt i huset.

I olika utvecklingsskeden så fanns fler eller färre rökkanaler i komplexet runt den centrala murstocken och dess eldstäder.
Den moderna kakelugnen med sin organisation av rökgångar för att bevara värme, dyker upp under andra halvan av 1700 talet, för att vara ett vedsnålt och värmande alternativ och är en svensk uppfinning (vidareutveckling snarare) av tidigare kakelklädda eldstäder.

Skillnaden mellan en rörspis/kakelugn (det är samma eldstads- och rökgångskonstruktion, täckt med kakel eller med puts) och en massugn, är att rörspisen/kakelugnen är en svensk konstruktion för att lösa samma problem som man ungefär vid samma tid löser något annorlunda på kontinenten och som blir massugn.

Om en korrekt eldad rörspis/kakelugn, eller en korrekt eldad massugn är mer vedsnål tvistar de lärde.

Att hänga ihop i samma murstock är dock inte speciellt originellt och särskiljer egentligen inte massugnen från vår kökspis/bakugn/rörspis i vårt hus med sin konstruktion från ca 1830.

De som marknadsför sina tjänster som massugnsbyggare vill gärna få massugnen att framstå som revolutionerande, men skillnaden är mera att den kommer från en annan tradition än att den skulle vara så extremt mycket mer effektiv.


Som alla gammaldags typer av eldstäder, så tar både rörspisar/kakelugnar och massugnar rejält med plats, och är tunga. Det är inte pjäser man ställer på golvet precis, utan de behöver byggas in i huset, och ha murstockar som tål den sorts eldning som de är avsedda för.

Gjutjärnskaminer, vedspisar täljstenskaminer m.fl. lättare eldstäder kan ställas på ett vanligt golv (med värmeskydd såklart) och ha plåtskorstenar av modultyp.
 
Som alla gammaldags typer av eldstäder, så tar både rörspisar/kakelugnar och massugnar rejält med plats, och är tunga. Det är inte pjäser man ställer på golvet precis, utan de behöver byggas in i huset, och ha murstockar som tål den sorts eldning som de är avsedda för.
Så himla stor är inte en kakelugn, drygt en halv kvadratmeter. Problemet i hus där det inte har stått en innan är att vikten ska bäras upp. Det finns eldstäder där murstock/rökkanaler är en integrerad del av funktionen och det är viktigt att se till helheten. Men kakelugnar har så lite värme kvar i rökgaserna att de ska väl kunna kopplas till vad som helst, i teorin göras fristående med plåtrörsskorsten om man ville det?
 
Så himla stor är inte en kakelugn, drygt en halv kvadratmeter. Problemet i hus där det inte har stått en innan är att vikten ska bäras upp. Det finns eldstäder där murstock/rökkanaler är en integrerad del av funktionen och det är viktigt att se till helheten. Men kakelugnar har så lite värme kvar i rökgaserna att de ska väl kunna kopplas till vad som helst, i teorin göras fristående med plåtrörsskorsten om man ville det?
Vår murstock (vila i frid) var en sån som gick genom hela mitten av huset och hade både spis och kakelugnar (en i varje rum) kopplat till sig.

När vi installerade en ny blev det med en modern plåtskorsten. Vi behövde dock bryta och förstärka golvet rejält där den skulle stå.

IMG_20240105_081909.webp


Kuriosa; huset är byggt på 1870-talet och har en bagarstuga från 1900 :)
 
Jag troooor att rörspis alltid är en massugn (vedvärmekälla där det finns värmelagringsmassa) men att en massugn inte nödvändigtvis är en rörspis då det är en ”kakelugn utan kakel”. En massugn har också rör invändigt som leder röken runt tegel som kan lagra värme, samt monteras med lera, men kan ha tex en bakugn på en sida, en vedspis mot köket och en kamin mot ett allrum, alla inbyggda i samma massa. Eller som på bilden, en soffa osv. Jag tänker mig att de nog rent tekniskt skulle kunna anses vara rörspisar men upplever (utan att veta) att rörspis är ett smalare begrepp just för de som har kakelugnsmodell. Eller uttryckt annorlunda att ordet rörspis kulturellt sett använts bara i områden där sådana kakelugnsartade massugnar byggs. Dessutom har jag inte sett någon rörspis med ugn.

Slut på tjejgissning.
Om jag gör en tolkning av det där... Så får jag tanken att man med massugn skulle mena lösningar som bygger på en utvidgad murstock, medan kakelugn/rörspis är en konstruktion för värmelagring lokalt i den enskilda eldstaden?

Har man flera eldstäder anslutna, alternativt en som kan eldas kontinuerligt, så förstår jag hur man kan få mening i en så stor massa. Jag ser för mig att en potentiell fördel då kan vara att värmen sprids till fler ställen oavsett var man eldar. Medan det samtidigt kan vara en nackdel då man inte kan sektionera huset och koncentrera uppvärmningen till valda delar när det blir rejälare vinterkyla eller då man har rum som inte alltid är i bruk.

I teorin skulle man väl kunna ge en rörspis en annan form? Men det ger knappast mening när det är en lokal värmelagring, då är det vettigaste att maximera utrymmeseffektiviteten genom att bygga kompakt och till takhöjd.
 
Jag har nog en rejäl murstock med kökspis och en bakugn snett ovanför som sotaren tycker jag ska baka pizza i
Jag tror det är två kanaler i skorstenen i alla fall en till köket och en till rummet bredvid där det finns en gammal kakelugn och numera en cronspis Kakelugnen används inte och cronspisen är jag inte kompis med alls :cautious: jag tycker det ryker in av den för mycket
Men min älskade köksspis är min bästa vän och murstocken håller ju värmen länge det är stor skillnad på morgonen när man kommer ner i köket tycker jag om man inte eldat kvällen innan
 
För att inte tjejgissa, så byggdes en eller två murstockar i "äldre byggnader" i lantlig miljö.

Den ena murstocken, med flera pipor, hörde ihop med köket och kökets spis. I köket fanns ofta bakugnen och den satt ihop med den rörspis, kakelugn eller "öppna spis" som fanns i salen, på andra sidan väggen från köket.
Här pratar en stor massa med tegel, och fundamentet står typiskt på marken under bjälklaget.

I vissa delar av Sverige så hade man bakugnen i ett separat hus långt in på 1800-talet. I andra delar så var bakugnen integrerad i köket.

Murstock nr två finns framför allt på hus som av olika skäl byggdes så "långa" så att eldstäder för uppvärmning behövdes i två ändar av huset.

Med en murstock, så placerades den så centralt som möjligt i huset.

I olika utvecklingsskeden så fanns fler eller färre rökkanaler i komplexet runt den centrala murstocken och dess eldstäder.
Den moderna kakelugnen med sin organisation av rökgångar för att bevara värme, dyker upp under andra halvan av 1700 talet, för att vara ett vedsnålt och värmande alternativ och är en svensk uppfinning (vidareutveckling snarare) av tidigare kakelklädda eldstäder.

Skillnaden mellan en rörspis/kakelugn (det är samma eldstads- och rökgångskonstruktion, täckt med kakel eller med puts) och en massugn, är att rörspisen/kakelugnen är en svensk konstruktion för att lösa samma problem som man ungefär vid samma tid löser något annorlunda på kontinenten och som blir massugn.

Om en korrekt eldad rörspis/kakelugn, eller en korrekt eldad massugn är mer vedsnål tvistar de lärde.

Att hänga ihop i samma murstock är dock inte speciellt originellt och särskiljer egentligen inte massugnen från vår kökspis/bakugn/rörspis i vårt hus med sin konstruktion från ca 1830.

De som marknadsför sina tjänster som massugnsbyggare vill gärna få massugnen att framstå som revolutionerande, men skillnaden är mera att den kommer från en annan tradition än att den skulle vara så extremt mycket mer effektiv.


Som alla gammaldags typer av eldstäder, så tar både rörspisar/kakelugnar och massugnar rejält med plats, och är tunga. Det är inte pjäser man ställer på golvet precis, utan de behöver byggas in i huset, och ha murstockar som tål den sorts eldning som de är avsedda för.

Gjutjärnskaminer, vedspisar täljstenskaminer m.fl. lättare eldstäder kan ställas på ett vanligt golv (med värmeskydd såklart) och ha plåtskorstenar av modultyp.
Då säger vi ju samma sak om massugn/rörspis gällande kulturellt ordbruk. Tråden har redan tagit upp att kakelugnar fanns tidigare än du nämner dock.

Jag är helt med på att massugn i sig inte är extremt energieffektiv utan den hänvisningen gjorde jag om raketugn (som även den kan göras som en massugn eller inte), där småved eldas och även rökgaser förbränns innan röken leds i rör för att värma massan. Sedan blir såklart vilken värmekälla som helst som både skapar och lagrar värme mer effektiv än en som enbart skapar och inte lagrar den.

Känner du till om rörspisar brukats som primär värmekälla i hushåll där även matlagning varit möjlig (tänker alltså inte på uthyrningsrum/enkelrum och liknande)? För mig ter det sig inte så, utan att rörspis pga sin utformning med stängd vertikal lucka varit komplement/i rum där matlagning inte sker.

Om jag gör en tolkning av det där... Så får jag tanken att man med massugn skulle mena lösningar som bygger på en utvidgad murstock, medan kakelugn/rörspis är en konstruktion för värmelagring lokalt i den enskilda eldstaden?

Har man flera eldstäder anslutna, alternativt en som kan eldas kontinuerligt, så förstår jag hur man kan få mening i en så stor massa. Jag ser för mig att en potentiell fördel då kan vara att värmen sprids till fler ställen oavsett var man eldar. Medan det samtidigt kan vara en nackdel då man inte kan sektionera huset och koncentrera uppvärmningen till valda delar när det blir rejälare vinterkyla eller då man har rum som inte alltid är i bruk.

I teorin skulle man väl kunna ge en rörspis en annan form? Men det ger knappast mening när det är en lokal värmelagring, då är det vettigaste att maximera utrymmeseffektiviteten genom att bygga kompakt och till takhöjd.
Ja så tänker jag med. Att ett gammaldags kök med vedspis och bakugn har en massugn sett till funktion utan att det legat i språkbruket att kalla den det. Detsamma även utan bakugn.

Och var en stor murstock slutar och en massugn börjar verkar kanske mer handla om språkbruk än funktion. Där jag växte upp var murstocken 4 kvm i bottenyta och anslöt till husets alla rum. Den värmde bra även då enbart köksspisen användes att elda i (övriga eldstäder var ej i bruk). Att ha separat spis i sin massugn kan förutom att skapa mer värme också vara tänkt för att skapa mat utan att behöva värma hela massan (tex sommartid) vad jag förstått.

Just nu undrar jag om de svenska rörspisarna har sin form just för att de varit sekundär värmekälla.

När jag läser om folk med raketmassugn så har de använt termen masonry heater (kakelugn-ish) i samtal med sina försäkringsbolag eftersom mass heater är ett okänt begrepp i den kontexten i England/USA.

Och att göra en soffa som del av sin värmelagringsenhet är inte främmande här heller med tanke på att barn ibland kunde sova i en smatt i murstocken.
 
Just nu undrar jag om de svenska rörspisarna har sin form just för att de varit sekundär värmekälla.
Sekundär är den väl inte? Den är primär/enda värmekälla i de rum som de står i.
Men just att de är enbart värmekälla och lokalt där ugnen står. Det är väldigt lite värme kvar i röken när den lämnar, går inte ens att känna på murstockens kanal att den är eldad om man lägger handen på utsidan.
Behöver man ha andra funktioner från eldstaden så blir det en annan eldstad man sätter i det rummet -typiskt då köket.
 
Sekundär är den väl inte? Den är primär/enda värmekälla i de rum som de står i.
Men just att de är enbart värmekälla och lokalt där ugnen står. Det är väldigt lite värme kvar i röken när den lämnar, går inte ens att känna på murstockens kanal att den är eldad om man lägger handen på utsidan.
Behöver man ha andra funktioner från eldstaden så blir det en annan eldstad man sätter i det rummet -typiskt då köket.
Jag menar i hemmet. Eftersom den inte (enkelt) kan användas till matlagning så har hemmet mest troligt haft en till värmekälla där matlagning kunnat ske (innan el började brukas).
 
Jag menar i hemmet. Eftersom den inte (enkelt) kan användas till matlagning så har hemmet mest troligt haft en till värmekälla där matlagning kunnat ske (innan el började brukas).
Man hade fler än en eldstad i sitt hus.

Beroende på vilken tidsepok vi talar om så varierade det vilken/vilka sorts eldstad.

Renodlad öppen spis eller kakelugn/rörspis i rummet, öppen köksspis, bakugn i den stora murstocken eller inte, den öppna köksspisen kompletterad med en järnvedspis, en renodlad vedspis utan köksspis, en kökspanna för uppvärmning med ett vattenburet system med radiatorer samt en vedspis för matlagning....

I många äldre hus (på landet) så är sena 1700 och 1800-talets rörspis inte en "spis med luckor" som liknar en kakelugn, utan det är en "öppen spis" med en lite mindre eldstad, men med murade med rökgångar som cirkulerar rökgaser enligt principerna för kakelugnen.

I kökets kökspis eller vedspis av järn lagade man mat, normalt inte i rummets spis alls.

Rummet värmdes kanske inte ens annat än sporadiskt, man eldade bara i rummet till högtider som jul, bröllop eller vid andra särskilda tillfällen som t.ex. vid husförhör eller när det kom särskilda viktiga gäster.

Så här såg väldigt många svenska hus ut:

https://digitaltmuseum.se/021017080278/planritning-over-en-enkelstuga-i-hogby

Lägg märke till den massiva eldstads/murstocksanläggningen i köket...
 
Man hade fler än en eldstad i sitt hus.

Beroende på vilken tidsepok vi talar om så varierade det vilken/vilka sorts eldstad.

Renodlad öppen spis eller kakelugn/rörspis i rummet, öppen köksspis, bakugn i den stora murstocken eller inte, den öppna köksspisen kompletterad med en järnvedspis, en renodlad vedspis utan köksspis, en kökspanna för uppvärmning med ett vattenburet system med radiatorer samt en vedspis för matlagning....

I många äldre hus (på landet) så är sena 1700 och 1800-talets rörspis inte en "spis med luckor" som liknar en kakelugn, utan det är en "öppen spis" med en lite mindre eldstad, men med murade med rökgångar som cirkulerar rökgaser enligt principerna för kakelugnen.

I kökets kökspis eller vedspis av järn lagade man mat, normalt inte i rummets spis alls.

Rummet värmdes kanske inte ens annat än sporadiskt, man eldade bara i rummet till högtider som jul, bröllop eller vid andra särskilda tillfällen som t.ex. vid husförhör eller när det kom särskilda viktiga gäster.

Så här såg väldigt många svenska hus ut:

https://digitaltmuseum.se/021017080278/planritning-over-en-enkelstuga-i-hogby

Lägg märke till den massiva eldstads/murstocksanläggningen i köket...
Nej precis. Dock många hushåll som inte hade mer än en värmekälla pga inte mer än ett utrymme, vilket var min poäng.

Tillägg: eller inte fler utrymmen än vad den enda värmekällans termiska lagring hade anslutning till, för att vara mer exakt.
 
Nej precis. Dock många hushåll som inte hade mer än en värmekälla pga inte mer än ett utrymme, vilket var min poäng.

Tillägg: eller inte fler utrymmen än vad den enda värmekällans termiska lagring hade anslutning till, för att vara mer exakt.
Jag vet inte vilka de där många hushållen som bara hade en värmekälla du tänker på?

På landsbygden så hade man en styck köksspis i så fall, om den fattiga "backstugan" eller statarlängan bara hade ett rum.
Och köksspisen var fortfarande en murad massiv pjäs.

Den där skissen över en enkelstuga som jag länkade till, var en väldigt vanlig planlösning för enklare torp för fattigt (obesuttet) folk på landsbygden - soldattorp, torpare/arrendatorer på små enheter, dagsverkstorp.
Det finns fortfarande kvar många sådana stugor runt om i Sverige. I olika landskap så byggdes de har små husen lite olika men planlösningsmodellen är oerhört vanlig.


Jag har inte särskilt studerat stadsmiljö, men om man ska ta det lilla jag läst avseende den mer massiva inflyttningen till (stor-)städerna på 1800-talet som något givet så "användes" inte sällan inflyttarna för att "torka ut" nybyggda hyreshus och bodde fruktansvärt trångt eller i usla rivningskåkar.
Att man där hade svårt att elda för värme och matlagning handlar inte om hur man ville/borde bygga och bo, utan om girighet och miserabla boendeförhållanden som accepterades i dåtidens politiska system.
 
Den utvecklades väl på 1700-talet? Jag har inte helt koll på vad det var för konstruktionsförbättringar som gjordes, men modellen som vi är van den ska väl vara huvudsakligen 1700-tal.

Gällande tidiga exemplar i slottsmiljö behöver man kanske skilja på vad som är estetiskt kaklande och vad som är teknisk konstruktion också. De har väl inte varit så direkt sammanlänkade från början som vi lägger in i begreppet från senare tid?
Skillnaden framförallt är att de gamla kakelugnarna har inte flera rökgångar utan det är som sagt en senareutveckling. De äldre kakelugnarna står på ben och var i princip en kaklad rökgång, de innehöll mycket mindre tegel, sand och lera än kakelugnarna med hel fot.

1704468708849.webp
 
Vi har -23 grader här på morgonen. Har kört luftvärmepumpen och några elradiatorer (satta på 15 grader) hela natten. Stugtemperaturen ligger på 12-13 grader. Jag har eldat i min kamin i ca 1,5 timme nu, och det har väl fått upp vardagsrumstemperaturen ungefär 1 ynka grad. Var hos föräldrarna häromdagen. Pappa eldade i kaminen, och inom någon halvtimme var det markant varmare i deras vardagsrum (8x4 meter rum). Strålningsvärmen kunde kännas rejält på ungefär 4 meters avstånd. Jag sitter i soffan, ungefär 3 meter ifrån min kamin, och känner INGENTING.
 
Vi har -23 grader här på morgonen. Har kört luftvärmepumpen och några elradiatorer (satta på 15 grader) hela natten. Stugtemperaturen ligger på 12-13 grader. Jag har eldat i min kamin i ca 1,5 timme nu, och det har väl fått upp vardagsrumstemperaturen ungefär 1 ynka grad. Var hos föräldrarna häromdagen. Pappa eldade i kaminen, och inom någon halvtimme var det markant varmare i deras vardagsrum (8x4 meter rum). Strålningsvärmen kunde kännas rejält på ungefär 4 meters avstånd. Jag sitter i soffan, ungefär 3 meter ifrån min kamin, och känner INGENTING.
Vi har också minus 23 typ, min man stängde av all värme i natt (förutom ett element i köket och två toaletter 🥲).
Mycket oklart varför men full blås och sen eld i rörspisen har fått innetemperaturen till en 14 grader eller så.
 
Vi har -23 grader här på morgonen. Har kört luftvärmepumpen och några elradiatorer (satta på 15 grader) hela natten. Stugtemperaturen ligger på 12-13 grader. Jag har eldat i min kamin i ca 1,5 timme nu, och det har väl fått upp vardagsrumstemperaturen ungefär 1 ynka grad. Var hos föräldrarna häromdagen. Pappa eldade i kaminen, och inom någon halvtimme var det markant varmare i deras vardagsrum (8x4 meter rum). Strålningsvärmen kunde kännas rejält på ungefär 4 meters avstånd. Jag sitter i soffan, ungefär 3 meter ifrån min kamin, och känner INGENTING.
Helt klart något som är fel. Usch så tråkigt.
 

Liknande trådar

Hemmet Igår låg jag i godan ro på soffan och tittade på "På Spåret" när det plötsligt började lukta rök. Jag trodde att jag inbillade mig...
2
Svar
26
· Visningar
3 201
Senast: bettysmatte
·
  • Artikel Artikel
Dagbok I min stuga finns två gamla kakelugnar. Och oj vad jag känner mig privilegierad! Jag har aldrig bott tillsammans med nån kakelugn...
Svar
7
· Visningar
828
Senast: gammalek
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp